Dagens middag
Har glömt de senaste dagarna. Jag åt renskav till middag. Vilda grytan med champinjoner, lök, renskav och svartvinbärsgelé. Till det potatis förstås. Det var galet gott! Blir en liten pytt imorgon igen på potatisen som blev över. Det är ju så gott med pytt. För att inte säga billigt. Det kostar nästan ingenting med lite rotsaker i maten. Fram för mer rotsaker!
Shopping och tvätt
Jag har känt mig helt ok idag ändå, trots bara tre timmars dålig sömn alltså. Förutom när jag skulle läsa tunga texter om diskursanalys. Då var inte hjärnan helt med kan jag säga. Min hjärna slår dessutom loopar runt tankarna som jag hade inatt. Det är inte bra att ligga vaken och fundera. Det förstör verkligen hela dagen. Kan knappt fokusera på något annat.
Vi hade i alla fall projektarbete i förmiddags. Tjejerna kom hit och vi snackade lite. Om lite allt möjligt om jag ska vara helt ärlig. Det var trevligt. J och L är ju i samma grupp som jag vilket är kul. Men så var det två till som jag aldrig jobbat med förut. Tror gruppen kommer att bli jättebra. Lite nya infallsvinklar kan vara bra och de verkar sköna. Känns lite trist att det är sista terminen ändå. Dessa två är nya i klassen sen inte allt för länge sen. Jo, den ena har väl gått i mer än ett år, men vi har nästan aldrig läst samma kurser. Så det känns lite trist att stifta nya bekantskaper så här sent.
Efter det drog jag iväg ut på stan utan att ha ätit. Men det gick otroligt nog bra. Balansen i kroppen är ändå helt uppfuckad efter den här natten. Så inget är som det ska och jag klarar mig längre utan mat. Borde vara tvärtom kan man tycka. Hittade fina lakan på Åhlle. Jag skulle behöva nya. Har en del som skulle kunna hivas. De har ett antal år på nacken och är rätt slitna. Dessutom har lakanen fel bredd, morr. Men det blev inget med det idag. Däremot hittade jag ett par svarta, rockiga skor som jag letat efter... jag vet inte hur länge. Tror att de kan funka riktigt bra. Det är dessutom en liten klack på dem, inte allt för hög. Jag hade annars tänkt att de skulle vara utan.
Skulle ha läst ett ton texter nu i eftermiddag, men det blev inte riktigt så. Har däremot tvättat. Det behövdes verkligen. Hade inga linnen kvar och det är ju fortfarande väldigt varmt ute, så de behövs.
Imorgon ska jag till skolan igen, tjoho. Sen ska jag försöka springa till gymet innan jag drar till L&M på middag. Det ska bli såååå trevligt. Det var länge sen vi hade en middag tillsammans. Allt ska bli som då...
Vi hade i alla fall projektarbete i förmiddags. Tjejerna kom hit och vi snackade lite. Om lite allt möjligt om jag ska vara helt ärlig. Det var trevligt. J och L är ju i samma grupp som jag vilket är kul. Men så var det två till som jag aldrig jobbat med förut. Tror gruppen kommer att bli jättebra. Lite nya infallsvinklar kan vara bra och de verkar sköna. Känns lite trist att det är sista terminen ändå. Dessa två är nya i klassen sen inte allt för länge sen. Jo, den ena har väl gått i mer än ett år, men vi har nästan aldrig läst samma kurser. Så det känns lite trist att stifta nya bekantskaper så här sent.
Efter det drog jag iväg ut på stan utan att ha ätit. Men det gick otroligt nog bra. Balansen i kroppen är ändå helt uppfuckad efter den här natten. Så inget är som det ska och jag klarar mig längre utan mat. Borde vara tvärtom kan man tycka. Hittade fina lakan på Åhlle. Jag skulle behöva nya. Har en del som skulle kunna hivas. De har ett antal år på nacken och är rätt slitna. Dessutom har lakanen fel bredd, morr. Men det blev inget med det idag. Däremot hittade jag ett par svarta, rockiga skor som jag letat efter... jag vet inte hur länge. Tror att de kan funka riktigt bra. Det är dessutom en liten klack på dem, inte allt för hög. Jag hade annars tänkt att de skulle vara utan.
Skulle ha läst ett ton texter nu i eftermiddag, men det blev inte riktigt så. Har däremot tvättat. Det behövdes verkligen. Hade inga linnen kvar och det är ju fortfarande väldigt varmt ute, så de behövs.
Imorgon ska jag till skolan igen, tjoho. Sen ska jag försöka springa till gymet innan jag drar till L&M på middag. Det ska bli såååå trevligt. Det var länge sen vi hade en middag tillsammans. Allt ska bli som då...
Sömnlös i Stockholm
Inatt var en av those nights. Jag kände det i kroppen redan innan jag skulle lägga mig. Oron. Jag var trött, men där fanns ett stråk av oro. Det var konstigt för jag brukar alltid däcka helt efter att jag har dansat. Kanske finns en viss anspänning i och med skolstarten och allt, vad vet jag.
Jag har olika typer av sömnlöshet. Inatt var inte en av de värsta. Det var en tänkarnatt. Plötsligt var klockan tre när jag tittade på den. Då hade jag tänkt mig igenom diverse olika scenarier. När jag är där har jag svårt att sluta fundera. Dessutom känner jag mig ganska uppe i varv och att komma ner i varv vet jag kommer ta mycket tid. Det känns liksom inte som att jag "orkar" ta mig ner i varv. Så tänker jag att det snart är morgon ändå. Det har inte hänt en gång att jag legat vaken hela natten. Det är en lite konstig känsla det där med att inte orka. Det är som att man borde gå till biblioteket idag, men inte orkar och tänker: Äh, jag tar det en annan dag!" Det är bara det att jag ligger i sängen och orkar inte somna. Lite märkligt.
I söndags var det en annan typ av sömnlöshet. Det är mer som en ovestämbar oro över att jag ska gå upp tidigt och är rädd att jag inte ska kunna somna. Då gör jag inte heller det.
Sen finns det två typer till. Den ena innebär att jag oroat mig en hel dag över att inte kunna sova trots att jag är ledig dagen efter och är i en bra kedja av djup sömn. Då får jag hjärtklappning och blir stressad när jag lägger mig i sängen. Det kan hålla på ett par timmar tills jag till slut lyckas tänka på något annat och somnar. Den andra innebär en fysisk oro i kroppen som gör att jag inte kommer till ro. Det är som att jag ligger på nålar och inte kan ligga still.
Alla typer av sömnlöshet gör mig ledsen. Det är så trist att missa det naturligaste i världen, att kunna somna. Somnar jag bara brukar det vara lugnt. Men efter att ha legat vaken några timmar brukar sömnen bli mycket "grund". Jag brukar dessutom vakna uttorkad och med ont i ögonen för att det känns som att jag knipit ihop dem. Det värsta med att ligga sömnlös är att inte veta vad man ska göra av sig själv. Helst skulle jag typ vilja slå mig själv tills jag helt enkelt däckar. Dessutom ids jag aldrig gå upp och göra något annat eftersom det är så obehagligt att tända lampan och få det där stickande ljuset i ögnonen.
Måtte jag få sova inatt...
Jag har olika typer av sömnlöshet. Inatt var inte en av de värsta. Det var en tänkarnatt. Plötsligt var klockan tre när jag tittade på den. Då hade jag tänkt mig igenom diverse olika scenarier. När jag är där har jag svårt att sluta fundera. Dessutom känner jag mig ganska uppe i varv och att komma ner i varv vet jag kommer ta mycket tid. Det känns liksom inte som att jag "orkar" ta mig ner i varv. Så tänker jag att det snart är morgon ändå. Det har inte hänt en gång att jag legat vaken hela natten. Det är en lite konstig känsla det där med att inte orka. Det är som att man borde gå till biblioteket idag, men inte orkar och tänker: Äh, jag tar det en annan dag!" Det är bara det att jag ligger i sängen och orkar inte somna. Lite märkligt.
I söndags var det en annan typ av sömnlöshet. Det är mer som en ovestämbar oro över att jag ska gå upp tidigt och är rädd att jag inte ska kunna somna. Då gör jag inte heller det.
Sen finns det två typer till. Den ena innebär att jag oroat mig en hel dag över att inte kunna sova trots att jag är ledig dagen efter och är i en bra kedja av djup sömn. Då får jag hjärtklappning och blir stressad när jag lägger mig i sängen. Det kan hålla på ett par timmar tills jag till slut lyckas tänka på något annat och somnar. Den andra innebär en fysisk oro i kroppen som gör att jag inte kommer till ro. Det är som att jag ligger på nålar och inte kan ligga still.
Alla typer av sömnlöshet gör mig ledsen. Det är så trist att missa det naturligaste i världen, att kunna somna. Somnar jag bara brukar det vara lugnt. Men efter att ha legat vaken några timmar brukar sömnen bli mycket "grund". Jag brukar dessutom vakna uttorkad och med ont i ögonen för att det känns som att jag knipit ihop dem. Det värsta med att ligga sömnlös är att inte veta vad man ska göra av sig själv. Helst skulle jag typ vilja slå mig själv tills jag helt enkelt däckar. Dessutom ids jag aldrig gå upp och göra något annat eftersom det är så obehagligt att tända lampan och få det där stickande ljuset i ögnonen.
Måtte jag få sova inatt...
Vatten, vatten
Jag har typ druckit 1 ½ liter vatten sen dansen. Det var som en bastu i träningslokalen redan när vi kom in. Sen danseade ca 30 pers och svettades ymnigt där inne i 1 ½ timme. Det går väl åt en del vätska kan jag tänka mig. Än har jag inte ens varit tvungen att kissa... Men jag ska nog dricka lite till.
Dansen har börjat
Tre månaders väntan är över. Idag började dansen igen. Min gamla lärare har inte kursen längre så vi fick en ny. Han var jäkligt skön, hade skön stil. Vädligt funkig. Om jag inte får ha min andra lärare (vilket jag inte får) så är han mitt andra val, definitivt.
Jag och L var lite nervösa innan eftersom det var en ny grupp, ny lärare och ny nivå. Men det var skönt att hon bestämde sig för att gå den här kursen i alla fall. Jag var lite osäker på om hon skulle det. Där stod vi i alla fall till slut, längst fram och kände in den nya stilen. Det gick riktigt fort fram och jag var lite förvirrad ganska ofta :-) Men så kändes det i början på J:s lektioner också. Det är det som jag har min tröst i. Det kommer att lätta med tiden. Jag var ändå inte lika förvirrad som med J i början. Tror jag...
Efteråt frågade vi hur länge han kör samma koreografi och han brukar köra 2-3 gånger. Det känns bra. Då får vi möjlighet att lära oss den lite bättre. Han var glad att vi tyckte om hans koreografi, stil och att vi hade ont i varenda muskel efteråt. Han kör the L.A-style och då arbetar man mer med kroppen och varje liten rörelse ska man känna in. Tydligen. Jag är säker på att han lyckades. Det känns som att jag kommer att ha en del träningsvärk imorgon i alla fall. Jag och L ska eventuellt träffas och träna tillsammans i veckan. Om vi minns något vill säga. Det vore kul och väldigt nyttigt. Frågan är bara var man ställer sig och jazzfunkar? Hemma är uteslutet - för litet! Det är nu man skulle ha egen trädgård eller kanske en liten studio. Men så är det inte och då får man göra det bästa av situationen. Gräsmattan kanske :-)
Jag och L var lite nervösa innan eftersom det var en ny grupp, ny lärare och ny nivå. Men det var skönt att hon bestämde sig för att gå den här kursen i alla fall. Jag var lite osäker på om hon skulle det. Där stod vi i alla fall till slut, längst fram och kände in den nya stilen. Det gick riktigt fort fram och jag var lite förvirrad ganska ofta :-) Men så kändes det i början på J:s lektioner också. Det är det som jag har min tröst i. Det kommer att lätta med tiden. Jag var ändå inte lika förvirrad som med J i början. Tror jag...
Efteråt frågade vi hur länge han kör samma koreografi och han brukar köra 2-3 gånger. Det känns bra. Då får vi möjlighet att lära oss den lite bättre. Han var glad att vi tyckte om hans koreografi, stil och att vi hade ont i varenda muskel efteråt. Han kör the L.A-style och då arbetar man mer med kroppen och varje liten rörelse ska man känna in. Tydligen. Jag är säker på att han lyckades. Det känns som att jag kommer att ha en del träningsvärk imorgon i alla fall. Jag och L ska eventuellt träffas och träna tillsammans i veckan. Om vi minns något vill säga. Det vore kul och väldigt nyttigt. Frågan är bara var man ställer sig och jazzfunkar? Hemma är uteslutet - för litet! Det är nu man skulle ha egen trädgård eller kanske en liten studio. Men så är det inte och då får man göra det bästa av situationen. Gräsmattan kanske :-)
Back to school - hur bra som helst
Första dagen i skolan idag. Jag gick och la mig igår och sov lugnt. Det kändes skönt att börja igen och jag hade inga särskilda förväntningar på dagen. Pendeln var mer än tjugo minuter försenad och det var ju ett stort minus. Men som vanligt kan man konstatera.
När jag kom till skolan fick vi vara 25-30 pers i världens minsta lokal. Men vad gjorde det. Det första jag såg var L&M. Jag blev ytterligt förvånad att se dem men väldigt glad. Ordningen kändes på något vis återställd igen. De hade hoppat av programmet (de hade förut studieuppehåll och ska egentligen gå i kullen efter oss) och skulle nu läsa samma kurs som oss istället. Mycket trevligt! När vi läste på schemat såg vi att vi ska ha grupparbete. Lyckliga grupperade vi oss så som vi var för två år sen, jag, J och L&M. Lyckan förbyttes dock snabbt då läraren diktatoriskt delade upp oss i grupper genom att numrera oss. Men det blev trots allt helt ok.
Vår lärare var för oss okänd och kom inte från institutionen. Bara det kändes som en stor fördel. Han hade dessutom varit runt på många olika discipliner och universitet vilket gav honom ett bra ethos och jag fick stort förtroende för honom på en gång. Dessutom var han dansk, jag gillar ju det. Lektionen kunde ha fått vara bättre uppbyggd ned raster och så (bara en på tre timmar!), men annars gillade jag honom och ämnet. Det kändes lite galet och välidgt förvirrat, men ändå kul. Diskursanalys sysslar man väl inte med dagligen precis.
Efteråt kände jag mig bara så lycklig och upprymd. Äntligen fick jag chansen att ge J en stor kram. Har inte sett henne på över två månader och jag kände hur mycket jag saknat hennes sällskap. Sen åt järngänget lunch och kopierade en bok. Vi lyckades sysselsätta tre personer med att kopiera, i sann kommunistisk anda. Vi gick från skolan i fullt solsken och passade på att åka till Medis och fika. Där satt vi sen förnöjt i en god timme och bokade in middagar och spritfester i samma anda som för två år sen. Vi intog även snabbt våra gamla roller i vår kvartett. Det kändes inte som att tiden rört sig sen sist vi var en grupp. Förutom att vi nu bara har ett halvår kvar att förgylla med varandras närvaro. Det märktes tydligt när vi började diskutera framtidsplaner. Alla kommer att skingras för vinden och det känns trist. Men vi har trots allt några månader kvar tillsammans.
Ja, så dagen kunde inte ha varit bättre. Kursen känns bra upplagd. Vi ska grupparbeta oss igenom fem poäng. Jag fick sitta ute och mysa med dem jag gillar bäst och vi har dessutom återförenat supergruppen. Det var ett för mig helt oväntat drag för dagen. Aaaah, nu kan jag bara pusta ut och se fram emot en underbar höst.
När jag kom till skolan fick vi vara 25-30 pers i världens minsta lokal. Men vad gjorde det. Det första jag såg var L&M. Jag blev ytterligt förvånad att se dem men väldigt glad. Ordningen kändes på något vis återställd igen. De hade hoppat av programmet (de hade förut studieuppehåll och ska egentligen gå i kullen efter oss) och skulle nu läsa samma kurs som oss istället. Mycket trevligt! När vi läste på schemat såg vi att vi ska ha grupparbete. Lyckliga grupperade vi oss så som vi var för två år sen, jag, J och L&M. Lyckan förbyttes dock snabbt då läraren diktatoriskt delade upp oss i grupper genom att numrera oss. Men det blev trots allt helt ok.
Vår lärare var för oss okänd och kom inte från institutionen. Bara det kändes som en stor fördel. Han hade dessutom varit runt på många olika discipliner och universitet vilket gav honom ett bra ethos och jag fick stort förtroende för honom på en gång. Dessutom var han dansk, jag gillar ju det. Lektionen kunde ha fått vara bättre uppbyggd ned raster och så (bara en på tre timmar!), men annars gillade jag honom och ämnet. Det kändes lite galet och välidgt förvirrat, men ändå kul. Diskursanalys sysslar man väl inte med dagligen precis.
Efteråt kände jag mig bara så lycklig och upprymd. Äntligen fick jag chansen att ge J en stor kram. Har inte sett henne på över två månader och jag kände hur mycket jag saknat hennes sällskap. Sen åt järngänget lunch och kopierade en bok. Vi lyckades sysselsätta tre personer med att kopiera, i sann kommunistisk anda. Vi gick från skolan i fullt solsken och passade på att åka till Medis och fika. Där satt vi sen förnöjt i en god timme och bokade in middagar och spritfester i samma anda som för två år sen. Vi intog även snabbt våra gamla roller i vår kvartett. Det kändes inte som att tiden rört sig sen sist vi var en grupp. Förutom att vi nu bara har ett halvår kvar att förgylla med varandras närvaro. Det märktes tydligt när vi började diskutera framtidsplaner. Alla kommer att skingras för vinden och det känns trist. Men vi har trots allt några månader kvar tillsammans.
Ja, så dagen kunde inte ha varit bättre. Kursen känns bra upplagd. Vi ska grupparbeta oss igenom fem poäng. Jag fick sitta ute och mysa med dem jag gillar bäst och vi har dessutom återförenat supergruppen. Det var ett för mig helt oväntat drag för dagen. Aaaah, nu kan jag bara pusta ut och se fram emot en underbar höst.
Godnatt sommaren
Jag säger godnatt till sommaren ikväll. Det lider definitivt mot höst nu. Men jag tror vi kommer att få några varma dagar till ännu. Även om jag kommer att vara i skolan desto mer nu.
Jag hoppas att jag även kan säga godnatt till min sommarhud (i ansiktet). Den får gärna blir lite mer vårig eller så. Det har flammat upp en del blubbar i mitt nylle den senaste veckan och de får gärna gå tillbaka vilken dag som helst nu. Det enda jag kan tänka när jag ser mig i spegeln är "m u s t n o t t o u c h e" och det går så där. Det blir värre för varje dag. Jag vill gärna klösa mig i ansiktet hela tiden, men det blir ju bara värre. Förra sommaren var mitt ansikte som... ja, jag vet inte vad. Jag såg helt blåslagen ut på kinden. Brrrr.... Det var hemskt. Det får som sagt ge med sig vilken dag som helst nu.
Jag tänker inte säga godnatt till mitt nattöppna fönster ännu. Sover så gott när det är lite svalt. Det har gått väldigt bra i sommar också. Det har inte blåst så mycket så att det står och slår. Mitt fönster går inte att ställa upp utan det är bara öppet för vinden (so to speak). Det gör det lite svårt att ha öppet året om. Men ett tag till ska det väl gå bra.
Jag hoppas att jag inte måste säga godnatt till landet ännu. Vill åka dit en gång till om det finns möjlighet. kanske till och med ta ett höstbad. Men så mycket kan jag inte lova.
Ja, jag säger i alla fall godnatt nu. Godnatt!
Jag hoppas att jag även kan säga godnatt till min sommarhud (i ansiktet). Den får gärna blir lite mer vårig eller så. Det har flammat upp en del blubbar i mitt nylle den senaste veckan och de får gärna gå tillbaka vilken dag som helst nu. Det enda jag kan tänka när jag ser mig i spegeln är "m u s t n o t t o u c h e" och det går så där. Det blir värre för varje dag. Jag vill gärna klösa mig i ansiktet hela tiden, men det blir ju bara värre. Förra sommaren var mitt ansikte som... ja, jag vet inte vad. Jag såg helt blåslagen ut på kinden. Brrrr.... Det var hemskt. Det får som sagt ge med sig vilken dag som helst nu.
Jag tänker inte säga godnatt till mitt nattöppna fönster ännu. Sover så gott när det är lite svalt. Det har gått väldigt bra i sommar också. Det har inte blåst så mycket så att det står och slår. Mitt fönster går inte att ställa upp utan det är bara öppet för vinden (so to speak). Det gör det lite svårt att ha öppet året om. Men ett tag till ska det väl gå bra.
Jag hoppas att jag inte måste säga godnatt till landet ännu. Vill åka dit en gång till om det finns möjlighet. kanske till och med ta ett höstbad. Men så mycket kan jag inte lova.
Ja, jag säger i alla fall godnatt nu. Godnatt!
Bokmal
Det finns inget att se på TV ikväll. Skulle möjligen vara Ace Ventura vid 22, men det legitimerar att lägga sig så himla sent. Känns onödigt eftersom jag ska upp tidigt imorgon. Tur att jag har en bra bok. Har blivit helt förälskad i Åsa Larssons böcker. Läser just nu Det blod som spillts. Jag gillar den och kan gott läsa den hela kvällen. Imorgon lär det ju inte bli så mycket med det. Bussen till jobbet (om jag inte cyklar) tar ju bara fem minuter så det är ju ingen idé att ens försöka då.
Jag har en tendens att bli förälskad i böcker. Så är det kanske för alla. Jag vill läsa och läsa, men inte att den ska ta slut. Vill alltid ha en fortsättning, kanske till och med en TV-serie om inget, bara huvudpersonernas liv i största allmänhet. Men alla kan ju inte få en Seinfeld antar jag.
Jag har alltid varit en deckar/kriminalromansslukare. Började med Kitty, Fem-böckerna och Tre Deckare när jag var liten :-) Ibland hittar jag andra godbitar och låter deckarna vila ett tag. Men jag återkommer alltid. Det fungerar liksom alltid med spänningsromaner. Ibland undrar jag vad man skriver en bok om, om man inte skriver en deckare. Sen har jag läst i alla fall två böcker som liskom haft allt, men som egentligen inte haft tonvikt på deckarbiten. Det är Fågelvägen av Ann-Marie MacDonald och Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. De har båda haft allt från ett gediget persongalleri och kärlek till spänning och vemod. Båda böckerna faller inom ramen för mina topp, vad ska jag säga, fem-tio kanske. Kan för stunden inte komma på en bok som var bättre, men jag minns tyvärr bara de senaste bokåret :-)
Jag har en tendens att bli förälskad i böcker. Så är det kanske för alla. Jag vill läsa och läsa, men inte att den ska ta slut. Vill alltid ha en fortsättning, kanske till och med en TV-serie om inget, bara huvudpersonernas liv i största allmänhet. Men alla kan ju inte få en Seinfeld antar jag.
Jag har alltid varit en deckar/kriminalromansslukare. Började med Kitty, Fem-böckerna och Tre Deckare när jag var liten :-) Ibland hittar jag andra godbitar och låter deckarna vila ett tag. Men jag återkommer alltid. Det fungerar liksom alltid med spänningsromaner. Ibland undrar jag vad man skriver en bok om, om man inte skriver en deckare. Sen har jag läst i alla fall två böcker som liskom haft allt, men som egentligen inte haft tonvikt på deckarbiten. Det är Fågelvägen av Ann-Marie MacDonald och Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. De har båda haft allt från ett gediget persongalleri och kärlek till spänning och vemod. Båda böckerna faller inom ramen för mina topp, vad ska jag säga, fem-tio kanske. Kan för stunden inte komma på en bok som var bättre, men jag minns tyvärr bara de senaste bokåret :-)
Semesterdag
Jag har haft en riktigt skön sista semesterdag. Läst på bryggan och shoppat. Det blev en del shoppat faktiskt: nya jeans, en väska som är stor nog att få följa med till skolan, en kajalpenna (!) och ett par riktigt shyssta trosor från Frank Dandy. Jag blev så kär i dem på en gång att jag bara var tvungen. De var förstås lite dyra, men min erfarenhet säger mig att de dyra håller betydligt längre än sunkiga från H&M. På H&M:s brukar nästan sömmarna ge upp innan jag ens fått på mig dem. Eller är det bara jag? Nåja, jag lyckades i alla fall springa på ett antal oväntade rabatter under shoppingturen så jag kom faktiskt undan med blotta förskräckelsen. Väskan fick jag 25 % på för att butiken "återöppnats". Tack för det Televerket! Jag insåg det inte ens innan jag bestämt mig så jag stod bara och undrade vad hon gjorde. Men jag missunnar mig inte det på något vis! Jeansen var Cheap Monday och således ganska billiga. Men jag fick ytterligare 10 % med hjälp av en liten rabatt jag fått hem från Åhléns. Återigen, bara att passa på. Shopping är kul när det är så här.
Jag tänkte att jag skulle tränat idag. Gymmet hann jag dock inte till eftersom de stängde fyra (jag var ju strängt upptagen med att beta av rabatterna på Åhlle). Så det blev bara en kort promenad för att svalka av mig lite. Lite magräning och armhävningar, sen fick det räcka. Jag hade siktet inställt på den pizza jag skulle kreera.
Det blev alltså pizza till middag. Jag hade champinjoner, rökt skinka, mozarella och oliver på. Aaaah, det var så smaskigt. Salladen bestod av en avocado som äntligen legat till sig klart och lite plommontomater. Mycket gott och förhoppningsvis närande. Jag fick faktist cola till det. Brukar inte bli så ofta eftersom jag inte tycker om det längre. Men till pizza smakade det alldeles utmärkt.
Håller på att trolla lite med min kajal. Det var så länge sen jag gjorde det här. Men jag tror att kajal kan vara min grej. Förut var ögonskugga min grej, men det har jag nog lagt lite på is. Less is more och jag tror på kajalen av den anledningen.
Fjärden ligger blank
När jag var liten stod alltid radion ute på på landet under somrarna. På morgonen lyckades vi alltid lyssna på skärgårdsvädret. En mysig tradition med tanke på den lilla Taube-låt som inleder värdet. När jag hör den låten blir jag 10 år igen och har precis stigit ur sängen. Det är varmt ute och mamma sitter redan på altanen och äter frukost.
En liten nostalgisk återblick bara. Eftersom det är semesterns sista dag. Nu har den börjat. Det verkar vara fint väder för stunden i alla fall. Jag kanske blir en bryggsittare en stund på förmiddagen ändå. Det vore den perfekta början på den sista dagen.
Igårkväll insåg jag i alla fall vikten av att jag tränar varje dag. Det är så mycket lättare för mig att komma till ro på kvällen. Så jag får väl gå på gym idag om jag hinner. Annars blir det nog lite yoga. Känner faktiskt inget i benhinnorna efter min promenad/jogg igår. Det är bra. Kanske har vant mig vid skorna nu då. Jag tror annars att de är de som föranleder benhinnesmärtorna. De är så uppbyggda i fram att det känns som att jag går i uppförsbacke hela tiden. Som på en luftkudde. Hur som helst verkar jag spänna fötterna då vilket leder till smärtor i benhinnorna. Eller mer som en träningsvärk får jag väl säga. För det går över i smma takt som en träningsvärk. Jag får köra dem ett tag till i alla fall. De prioriteras inte med nya joggingskor just nu. Då får jag gå på gym och dans i stället.
En liten nostalgisk återblick bara. Eftersom det är semesterns sista dag. Nu har den börjat. Det verkar vara fint väder för stunden i alla fall. Jag kanske blir en bryggsittare en stund på förmiddagen ändå. Det vore den perfekta början på den sista dagen.
Igårkväll insåg jag i alla fall vikten av att jag tränar varje dag. Det är så mycket lättare för mig att komma till ro på kvällen. Så jag får väl gå på gym idag om jag hinner. Annars blir det nog lite yoga. Känner faktiskt inget i benhinnorna efter min promenad/jogg igår. Det är bra. Kanske har vant mig vid skorna nu då. Jag tror annars att de är de som föranleder benhinnesmärtorna. De är så uppbyggda i fram att det känns som att jag går i uppförsbacke hela tiden. Som på en luftkudde. Hur som helst verkar jag spänna fötterna då vilket leder till smärtor i benhinnorna. Eller mer som en träningsvärk får jag väl säga. För det går över i smma takt som en träningsvärk. Jag får köra dem ett tag till i alla fall. De prioriteras inte med nya joggingskor just nu. Då får jag gå på gym och dans i stället.
Sen kväll med Hanna
Det känns lite konstigt ikväll. Imorgon går jag in på sista semesterdagen. Dagen har förvisso varit bra. Passade på att åka till skolan och låna lite böcker inför första kursen. Så var det gjort i alla fall. Så har jag suttit i solen och läst och på balkongen i skuggan. Jag har faktsiskt lyckats svettas en del under mina två veckor trots mycket regn. Det får man väl se som en bra sammanfattning av semestern.
Var och provade byxor idag också. Av någon anledning har jag bestämt mig för att köpa nya jeans. Jag antar att det är dags att uppdatera. De flesta börjar bli rätt slitna. Det innebär att jag knappt vågar ha dem i rädsla att ett par favvosar ska gå sönder. Det vore inte så kul. Men om jag köper mig ett par nya känns det lite säkrare. Jag tror det ska bli ett par helsvarta stuprörs. Eller riktigt mörkt blå. Mina acne är iofs i den trakten så det känns lite onödigt. Om jag hittar ett par billiga skulle jag kunna köpa både och :-) Ja, vi får väl se. Men svarta känns rockigt så det måste det bli. Måste bara hitta de där ulitmata rockskorna som jag letat efter så länge. Att det ska vara så svååårt. Hittade ett par rätt schyssta på have2have, men de var förstås mörkt bruna. Det måste nog bli svarta. Suck! Ja, jag får väl fortsätta min vansinniga jakt en av dessa dagar. När jag nu får tid efter att semsetern är slut.
Var och provade byxor idag också. Av någon anledning har jag bestämt mig för att köpa nya jeans. Jag antar att det är dags att uppdatera. De flesta börjar bli rätt slitna. Det innebär att jag knappt vågar ha dem i rädsla att ett par favvosar ska gå sönder. Det vore inte så kul. Men om jag köper mig ett par nya känns det lite säkrare. Jag tror det ska bli ett par helsvarta stuprörs. Eller riktigt mörkt blå. Mina acne är iofs i den trakten så det känns lite onödigt. Om jag hittar ett par billiga skulle jag kunna köpa både och :-) Ja, vi får väl se. Men svarta känns rockigt så det måste det bli. Måste bara hitta de där ulitmata rockskorna som jag letat efter så länge. Att det ska vara så svååårt. Hittade ett par rätt schyssta på have2have, men de var förstås mörkt bruna. Det måste nog bli svarta. Suck! Ja, jag får väl fortsätta min vansinniga jakt en av dessa dagar. När jag nu får tid efter att semsetern är slut.
Ostbrickan på lördag
Ja, så här såg den ut i alla fall. Och god var den. Kom på att jag skulle behöva en fruktkniv. En dyr förstås. En WMF kanske för att fullfölja min serie av bra knivar.
Kvällsmål
Middagen efter min promenad/jogg blev på samma kräftstjärtsklämmetema som igår. Och det smakade lika bra. Jag kokade lite extra mandelpotatis som jag kan steka på imorgon för att komplettera pytten som blev kvar idag.
Just nu intar jag en glasshake. Mycket mumsig. Ville göra den på Sias chokladglass men någon sådan hittade jag dessvärre inte. Det blev GB:s chokladglass med hasselnöt istället. Det var också riktigt gott. Hade i en skvätt grädde för att få den där riktigt gräddiga smaken. Inte blev det sämre precis!
Ska få lite ost när kvällens film börjar. Till den blir det kex, mango och physalis från igår som jag kompletterar med lite kiwi som jag införskaffade idag. Det var så länge sen jag åt kiwi! Jag börjar bli riktigt bevandrad i fruktdisken. Bananerna och äpplena går jag snabbt förbi numer. De lockar inte riktigt när det finns en massa annat gott som väldigt väl utgör ett substitut för godis och annat.
Läste precis ut min bok. Det var en Håkan Nesser. Jag tror det finns någon i serien som jag ännu inte läst. Håller på att kolla upp det på nätet. Det var förvisso länge sen jag läste de första böckerna så jag skulle mycket väl kunna läsa dem igen utan att minnas detaljerna. Men det känns ju onödigt med tanke på hur många andra böcker det finns här i världen som jag inte läst.
Just nu intar jag en glasshake. Mycket mumsig. Ville göra den på Sias chokladglass men någon sådan hittade jag dessvärre inte. Det blev GB:s chokladglass med hasselnöt istället. Det var också riktigt gott. Hade i en skvätt grädde för att få den där riktigt gräddiga smaken. Inte blev det sämre precis!
Ska få lite ost när kvällens film börjar. Till den blir det kex, mango och physalis från igår som jag kompletterar med lite kiwi som jag införskaffade idag. Det var så länge sen jag åt kiwi! Jag börjar bli riktigt bevandrad i fruktdisken. Bananerna och äpplena går jag snabbt förbi numer. De lockar inte riktigt när det finns en massa annat gott som väldigt väl utgör ett substitut för godis och annat.
Läste precis ut min bok. Det var en Håkan Nesser. Jag tror det finns någon i serien som jag ännu inte läst. Håller på att kolla upp det på nätet. Det var förvisso länge sen jag läste de första böckerna så jag skulle mycket väl kunna läsa dem igen utan att minnas detaljerna. Men det känns ju onödigt med tanke på hur många andra böcker det finns här i världen som jag inte läst.
Dagens lunch
Så här direkt efter lön blir jag som galen efter färska grönsaker och frukt. Precis innan lön har jag inte råd att köpa sånt utan måste helt koncentrera mig på det viktigaste. Lite galet, eftersom lite rotfrukter i exempelvis pastan är billigare än något kött i värden (utom möjligen hemslaktat, men få har väl den möjligheten). Efter lön blir jag i alla fall som galen och mitt kylskåp fullkomligt exploderar av frukt och grönt. Där är jag nu :-)
Så idag blev det i alla fall en liten vegetarisk pytt på mandelpotatisen från igår, färska champinjoner, morötter, lök och persilja. Jag passade på att gräddstuva den också. Det blev mycket gott. Till det fick jag lite kräftstjärtar som också var kvar från igår. Det blev även en liten grönsallad som jag ringlade min favoritvinegrette över. Den gör jag med fransk senap, rapsolja, mörk balsamico, vitlök och kryddor. Jag har fått den från min matguru M förstås :-) Jag drack vatten till maten. Mjölk hade säkerligen passat utmärkt men jag har tyvärr blivit tvungen att sluta dricka det.
Så om du inte vet vad du ska göra till middag kan jag rekommendera denna delvis vegetariska anrättning.
Så idag blev det i alla fall en liten vegetarisk pytt på mandelpotatisen från igår, färska champinjoner, morötter, lök och persilja. Jag passade på att gräddstuva den också. Det blev mycket gott. Till det fick jag lite kräftstjärtar som också var kvar från igår. Det blev även en liten grönsallad som jag ringlade min favoritvinegrette över. Den gör jag med fransk senap, rapsolja, mörk balsamico, vitlök och kryddor. Jag har fått den från min matguru M förstås :-) Jag drack vatten till maten. Mjölk hade säkerligen passat utmärkt men jag har tyvärr blivit tvungen att sluta dricka det.
Så om du inte vet vad du ska göra till middag kan jag rekommendera denna delvis vegetariska anrättning.
Kriminalromansgormander
Jag insåg idag vad en riktigt bra kriminalroman bör innehålla förutom spänning för att den ska tilltala mig. Huvudpersonen (kriminalaren) måste ha klassig smak vad gäller mat. Det funkar väldigt bra med Åke Edwardssons böcker. Erik Winter är en sann gormand ut i fingerspetsarna. Det är ett sant nöje att få läsa vad han intar då han emellanåt hinner äta mellan alla mord. Han är väl egentligen den största gormanden i kategorin kriminalromansfigurer. Men det förekommer även en del schysst matintag i Håkan Nessers böcker om Van Veeteren. Jag tycker att det ger ett visst mervärde till böckerna och dessutom en stor eloge till författaren som tar sig tid till dessa kulinariska utsvävningar. En person som inte får glömmas i den här kategorin är förstås Sjöwall Wahlöös figur Martin Beck i filmerna i alla fall. Har tyvärr inte läst några av böckerna så det kan jag inte uttala mig om. Min nyfunna favorit Åsa Larsson tar även hon upp rejäl svensk, vällagad husmanskost i böckerna om Rebecka. Jag blir ofta hungrig när jag läser.
Loppan och hans kollegor i Hans Holmérs böcker lägger en viss tonvikt vid mat. Det brukar utförligt beskrivas vad de äter då de har sina gettogethers. Tyvärr tror jag inte det känns direkt högklassigt. Men ändå.
Anne Holts figur Hanne Wilhelmsen har tyvärr för litet intag av mat och för stort intag av cigaretter och kaffe för att det ska gå att uttala sig i frågan om huruvida hon är en gormand. Hennes böcker sväljer dock jag ändå med hull och hår.
Loppan och hans kollegor i Hans Holmérs böcker lägger en viss tonvikt vid mat. Det brukar utförligt beskrivas vad de äter då de har sina gettogethers. Tyvärr tror jag inte det känns direkt högklassigt. Men ändå.
Anne Holts figur Hanne Wilhelmsen har tyvärr för litet intag av mat och för stort intag av cigaretter och kaffe för att det ska gå att uttala sig i frågan om huruvida hon är en gormand. Hennes böcker sväljer dock jag ändå med hull och hår.
Ostbricka
Matbloggandet fortsätter.
Intog en alldeles excellent liten ostbricka i egen regi framför L.A. Konfidentiellt. Det var en liten Chaumes på Salta kex. Till det några physalis och mango. Ahh, det är så underskattat med ost. Frukten till gör ju att det nästan blir nyttigt dessutom. Och det är ju så gott. Jag drack nu förvisso lite vin till, men det kändes nästan överdrivet. Skulle kunna ha druckit vatten till om det var så. Det är ju osten jag vill åt. Särskilt i kombination med frukten. Det blir den perfekta brytpunkten att av lite sött och syrligt som jag alltid vill ha. Mango äter jag allt för sällan. Det är en perfekt frukt att skära i skivor och äta framför TV:n. Istället för chips eller vad man nu brukar äta. Så gott - och nyttigt som sagt.
Det finns så att det räcker till imorgon också. Det blir perfekt!
Intog en alldeles excellent liten ostbricka i egen regi framför L.A. Konfidentiellt. Det var en liten Chaumes på Salta kex. Till det några physalis och mango. Ahh, det är så underskattat med ost. Frukten till gör ju att det nästan blir nyttigt dessutom. Och det är ju så gott. Jag drack nu förvisso lite vin till, men det kändes nästan överdrivet. Skulle kunna ha druckit vatten till om det var så. Det är ju osten jag vill åt. Särskilt i kombination med frukten. Det blir den perfekta brytpunkten att av lite sött och syrligt som jag alltid vill ha. Mango äter jag allt för sällan. Det är en perfekt frukt att skära i skivor och äta framför TV:n. Istället för chips eller vad man nu brukar äta. Så gott - och nyttigt som sagt.
Det finns så att det räcker till imorgon också. Det blir perfekt!
Kräftstjärtsklämma
Den här bloggen tycks ha utvecklat sig till en matblogg. Inget fel i det förvisso.
Det här var vad jag fick till middag. En klämma med kräftstjärtar och ägg. Inte helt fel kan jag säga. Ett glas Chill out till det och middagen var klar. Receptet finns i senaste numret av Buffé för den intresserade.
Som synes kom det aldrig att bli en klämma riktigt med tanke på den ansenliga hög med mat som befann sig ovanpå brödet. Det gjorde den omöjliga att klämma ihop. Men det var lika gott för det. Såg bara inte så tjusigt ut medan jag åt den, kan erkännas.
Klämman är ett perfekt substitut för den som inte gillar surströmming (eller som helt enkelt inte vågar öppna en burk hemma i lägenheten i rädsla att grannarna ska ringa till räddningstjänsten i tron att det är en gasläcka i huset).
Det här var vad jag fick till middag. En klämma med kräftstjärtar och ägg. Inte helt fel kan jag säga. Ett glas Chill out till det och middagen var klar. Receptet finns i senaste numret av Buffé för den intresserade.
Som synes kom det aldrig att bli en klämma riktigt med tanke på den ansenliga hög med mat som befann sig ovanpå brödet. Det gjorde den omöjliga att klämma ihop. Men det var lika gott för det. Såg bara inte så tjusigt ut medan jag åt den, kan erkännas.
Klämman är ett perfekt substitut för den som inte gillar surströmming (eller som helt enkelt inte vågar öppna en burk hemma i lägenheten i rädsla att grannarna ska ringa till räddningstjänsten i tron att det är en gasläcka i huset).
Världens Bästa Sushi
Åt idag Världens Bästa Sushi som finns i ett litet hål i väggen vid Medis. När jag beställde var det 15 minuters kötid för att ta med sig. Det kändes inte som någonting. Jag har fortfarande semester och just då sken solen. Så jag tog en Stockholm City och stod och läste i solen i väntan på Världens Bästa Sushi.
Det är som sagt ett superlitet ställe. Man får gå in och backa ut. Men killen i kassan är trevlig och säger några väl valda ord till alla som beställer. Det känns aldrig krystat eller tillgjort utan alla får några helt egna exklusiva ord med sig på vägen, förutom "smaklig måltid".
Vägen hem kändes väldigt lång när jag hade min dyrbara last med mig i en liten påse i handen. Men jag visste ju att det skulle vara värt det. Eller visste och visste, det var ju egenligen bara som jag hört. Men jag hade i alla fall höga förväntningar på den.
Jag dukade andaktsfullt upp allt ur påsen när jag kom hem. Lade servetten på bordet, öppnade misusoppan och rörde runt med träpinnarna och kom till slut fram till att få öppna min lilla frigolitlåda. Det var som att himlen öppnade sig och änglarna sjöng. Det var inte bara att sushibitarna var vackra, de var alla olika och hade dessutom serverats med lite garnityr. Det var stora rombitar, sockerärtsstänglar, persilja och dessutom mycket gari. Annars brukar jag alltid vara tvungen att tigga till mig extra gari. Jag förstår inte riktigt grejen. Lägg dit en rejäl hög bara så att man får käka så mycket man vill. Allt var bara perfekt. Dessutom var sojaburken tillräckligt stor så att man faktist kunde doppa ner bitarna i den. Bara det är rätt ovanligt. När jag stoppade den första biten i munnen smälte den bara. Sen var de nio bitarna plötsligt slut. Underbart är kort.
Efter denna andaktsfyllda matstund var jag mätt och belåten, minst sagt. Det lär blir sushi från Världens Bästa Sushiställe nästa gång jag äter sushi också.
Det är som sagt ett superlitet ställe. Man får gå in och backa ut. Men killen i kassan är trevlig och säger några väl valda ord till alla som beställer. Det känns aldrig krystat eller tillgjort utan alla får några helt egna exklusiva ord med sig på vägen, förutom "smaklig måltid".
Vägen hem kändes väldigt lång när jag hade min dyrbara last med mig i en liten påse i handen. Men jag visste ju att det skulle vara värt det. Eller visste och visste, det var ju egenligen bara som jag hört. Men jag hade i alla fall höga förväntningar på den.
Jag dukade andaktsfullt upp allt ur påsen när jag kom hem. Lade servetten på bordet, öppnade misusoppan och rörde runt med träpinnarna och kom till slut fram till att få öppna min lilla frigolitlåda. Det var som att himlen öppnade sig och änglarna sjöng. Det var inte bara att sushibitarna var vackra, de var alla olika och hade dessutom serverats med lite garnityr. Det var stora rombitar, sockerärtsstänglar, persilja och dessutom mycket gari. Annars brukar jag alltid vara tvungen att tigga till mig extra gari. Jag förstår inte riktigt grejen. Lägg dit en rejäl hög bara så att man får käka så mycket man vill. Allt var bara perfekt. Dessutom var sojaburken tillräckligt stor så att man faktist kunde doppa ner bitarna i den. Bara det är rätt ovanligt. När jag stoppade den första biten i munnen smälte den bara. Sen var de nio bitarna plötsligt slut. Underbart är kort.
Efter denna andaktsfyllda matstund var jag mätt och belåten, minst sagt. Det lär blir sushi från Världens Bästa Sushiställe nästa gång jag äter sushi också.
Äntligen
Den här månaden kändes lång på många olika sätt. Framför allt för att pengarna tog slut redan i början av augusti. Men nu har det äntligen lättat. Jag ser ljuset i tunneln. Idag trillar nya friska pengar in på konton. Ahh, jag klarade det!
Sommarnostalgi
Enligt mig har det varit det perfekta vädret idag. Lagom varmt, lite soldis och fuktigt. Det har luktat hav i min näsa. Jag får lite utlandskänsla när det är så här. Satt nere på "min" brygga och läste på förmiddagen. Det var superhärligt. Så kom det lite änder upp på bryggan och hälsade på. De såg förvisso inte agressiva ut, men man vet inte riktigt med de där fjäderfäna. Plötsligt tror de att mina mastodonttår är brödbitar och hugger till. Jag spejade vaksamt efter dem, men de vaggade så småningom iväg.
Jag var ute och gick nu på eftermiddagen också. Tog turen längs vattnet åt båda hållen. Det är så mycket trevligare att gå vid vattnet om man nu kan. Och det kunde jag ju. Mycket folk som var ute och joggade och så. Det har jag inte gjort på flera år. Var lite sugen på att provjogga lite när jag nu ändå hade joggingskorna på mig. Men så blev det inte. En annan dag kanske. Mina knän tar så mycket stryk. Jag vill ju inte sabba dem lagom tills dansen börjar igen på tisdag. Har för övrigt fått veta vem den nya läraren är. Det är nån snubbe. Spännande att se hur han är. Streetig hoppas jag, snarare än jazzig. Man vet aldrig vilket håll dansarna drar åt när det gäller jazzfunk.
Hur som helst, appropå sommarnostalgin. Det var så där blekt ljus och så mycket havslukt i luften att jag kände mig glad att få vara ledig den här dagen. Det är nästan att föredra sånt här väder snarare än trettio grader och gassande sol när man nu är i stan som jag är. Så jag tycker att semestern har varit bra - trots allt regn.
Jag var ute och gick nu på eftermiddagen också. Tog turen längs vattnet åt båda hållen. Det är så mycket trevligare att gå vid vattnet om man nu kan. Och det kunde jag ju. Mycket folk som var ute och joggade och så. Det har jag inte gjort på flera år. Var lite sugen på att provjogga lite när jag nu ändå hade joggingskorna på mig. Men så blev det inte. En annan dag kanske. Mina knän tar så mycket stryk. Jag vill ju inte sabba dem lagom tills dansen börjar igen på tisdag. Har för övrigt fått veta vem den nya läraren är. Det är nån snubbe. Spännande att se hur han är. Streetig hoppas jag, snarare än jazzig. Man vet aldrig vilket håll dansarna drar åt när det gäller jazzfunk.
Hur som helst, appropå sommarnostalgin. Det var så där blekt ljus och så mycket havslukt i luften att jag kände mig glad att få vara ledig den här dagen. Det är nästan att föredra sånt här väder snarare än trettio grader och gassande sol när man nu är i stan som jag är. Så jag tycker att semestern har varit bra - trots allt regn.
Dagar kvar
Ahhh, jag har fortfarande semester. Det känns inte riktigt så eftersom jag igår satt och letade kurslitteratur på biblioteket. Samma stress varje kursstart. Men det är faktiskt så att jag fortfarande har semester. I flera dagar till dessutom. Men sen börjar verkligheten igen med buller och bång. Jag jobbar på nya stället på måndag. Sen är det skola på tisdag. Och sen rullar det på i den stilen.
Frågan är vad jag ska göra med mina sista dagar. Jag har inget busskort idag så det får bli något gratis i närheten. Skulle kunna träna i eftermiddag i alla fall. Skulle vilja sitta ute och läsa bara, men jag vet inte hur stabilt det där vädret är.
Imorgon kommer det in slantar på kontot. Då kan jag göra vad jag vill. Det blir definitivt sushi till lunch. Det var evigheter sen jag åt det. Så skulle jag kunna åka till skolan och grabba tag i de där böckerna som jag måste ha till kursen. Det blir säkert en del inköp gjorda udner dagen också. Det brukar vara så...
Men idag ska jag bara ta det lugnt.
Och jo, jag har haft ledigt i två veckor och ändå inte hunnit ta tag i det där med städningen. Mitt hem är fortfarande det kaos jag har levt i hela sommaren. Kanske måste anlita någon till mina 36 kvadratmeter...
Frågan är vad jag ska göra med mina sista dagar. Jag har inget busskort idag så det får bli något gratis i närheten. Skulle kunna träna i eftermiddag i alla fall. Skulle vilja sitta ute och läsa bara, men jag vet inte hur stabilt det där vädret är.
Imorgon kommer det in slantar på kontot. Då kan jag göra vad jag vill. Det blir definitivt sushi till lunch. Det var evigheter sen jag åt det. Så skulle jag kunna åka till skolan och grabba tag i de där böckerna som jag måste ha till kursen. Det blir säkert en del inköp gjorda udner dagen också. Det brukar vara så...
Men idag ska jag bara ta det lugnt.
Och jo, jag har haft ledigt i två veckor och ändå inte hunnit ta tag i det där med städningen. Mitt hem är fortfarande det kaos jag har levt i hela sommaren. Kanske måste anlita någon till mina 36 kvadratmeter...
Ibland flyt, om än trögt
De senaste dagarna tycker jag att jag har fått så mycket halvdåliga nyheter och jag har känt mig helt i baktakt. Jag trodde att min vanliga flyt hade vänt mig ryggen. Men jag fick en liten ljuspunkt i dimman i alla fall. Idag fick jag mejl från den arbetsplats jag var på våras. De ville förstås att jag skulle komma och jobba hos dem. Det kan jag inte eftersom jag har fått annat jobb. Men de sa att de gärna vill att jag ska komma när det andra tar slut. Dessutom vill de att jag ska göra retorikkonsultjobb åt dem. Antingen efter att skolan är slut i januari, eller om jag har tid i höst. Jag gillar dessa kontakter jag har i arbetslivet som bara hör av sig och erbjuder mig jobb utan att jag gör något. Det är en stor fördel med att jag haft så många arbetsplatser de senaste tre åren.
Det är dags att ta tag i det här med att starta eget. Jag måste verkligen göra det nu. Det här är inte det första jobberbjudandet jag fått, och jag vill gärna ta det genom eget bolag. Jag kanske går en ljus framtid till mötes ändå - jobbmässigt menar jag. Jag svävar i ovisshet i det avseendet måste jag säga. De söker inte precis retorikkonsulter på löpande band i platsannonserna. Men lite gamla hederliga kontakter är aldrig att underskatta!
Det är dags att ta tag i det här med att starta eget. Jag måste verkligen göra det nu. Det här är inte det första jobberbjudandet jag fått, och jag vill gärna ta det genom eget bolag. Jag kanske går en ljus framtid till mötes ändå - jobbmässigt menar jag. Jag svävar i ovisshet i det avseendet måste jag säga. De söker inte precis retorikkonsulter på löpande band i platsannonserna. Men lite gamla hederliga kontakter är aldrig att underskatta!
Skrutten
Lilla skrutten var bunny för en kväll. Man kan även se en begynnande Percy Nilegård-haka.
Floppartat
Jag var kung på vägen idag, det är inte det! Visserligen regnade det hela vägen till Nyköping, men det var helt ok ändå. Jag låg hack i häl efter Farbror Blå, det passade mig också ganska bra. Det blir så lätt att hålla hastigheten då. Ett ganska kul fenomen att se för övrigt. Det var många som var på väg att köra om i full karavan och som sen plötsligt ångrade sig, bromsade in och fogade sig i den gedigna kö som bildades efter Farbror Blås pikét.
Floppen var att jag någonstans mellan mitt hem och Oxelösund lyckades bli av med mitt busskort. I busskortet fanns dessutom 140 kr i kontanter och mitt ICA-kort. Det märkliga är att jag knappt var ute ur bilen från det att jag gick hemifrån till det att jag upptäckte att det var borta. Alltså tappades det ur min bakbyxficka på väg till bilen eller under microsekunden då jag stod ute i en hamn och betraktade vattnet.
Ok, det var bara en vecka kvar på busskortets giltighet, det var trots allt bara 140 kr i kontanter och på ICA- kortet finns 23 kr att förlusta sig med för den som hittar det. Men det är liksom grejen att bli av med något. Det besvärar mig något alldeles oerhört. Jag tappar liksom inte bort saker, så är det bara. Därför besvärar det mig så mycket när jag väl gör det. Plus att det känns så konstigt att kortet hoppade ur min ficka.
I övrigt gick alltså bilturen bra. Det regnade en del så jag skippade promenaderna. Jag var därför tillbaka i la stada rätt tidigt. Hann med IKEA på vägen. Köpte egentligen ingenting - bara sånt som man alltid lyckas plocka på sig där (glödlampor, påsstängare, ett vinglas som komplement till de andra fem som står okrossade i köksskåpet och lite annat). Jag hade hoppats att hinna före alla bilåkarna och rusningstrafiken. Det gjorde jag dock inte. Jag tar i alla fall tillbaka det där med att det är kul att köra i stan. Det är nog kul, men inte tillsammans med en halv miljdard andra bilar. Jag fick nästan lite cellskräck. Har jag aldrig upplevt tidigare i en bil. Lite märkligt!
Kom på mig själv med att undra hur sjutton jag skulle ta mig hem. Noll kronor på fickan, borttappat busskort och ca 80 kr på kontot (vilket innebar att jag inte kunde ta ut kontanter). Skulle jag behöva knata hela vägen hem. Jag hade en ganska rejäl hammare som slog i huvudet vid det här laget, plus att vädret inte såg helt tillförlitligt ut så det kändes inte särskilt lockande. Jag gick lite moloket in på Pressbyrån och frågade om man kunde köpa ett åk där. Det kunde man som tur var, så det löste sig. Tjoho! För att fira det köpte jag popcorn för återstående pinkpengar som skramlade runt lite ensamt på kontot. Det är dyrt att åka till Nyckan. Dagen gick loss på 400 kr i bensinpengar. Men då fick nog brorsan lite mer bensin än han skulle. Det kan han vara värd. Snart är det, tack och lov, lön. Och jag får mer pengar än på länge.
Det var inte så här
Vad sa jag igår egentligen? Det enda väder jag inte vill ha är ihållande spöregn. Vad fick jag? Ihållande spöregn. Lite trist! Men jag får väl spendera hela dagen på IKEA helt enkelt. Onödigt att utsätta mig för konstant vattenplaningsgrisk...
Imorgon är det jag och Pirum
Nu står den där nere och bara väntar på mig. Brorsans bil alltså. Imorgon ska den föräras med en åktur, jag vet inte vart. Jag tänkte helt enkelt sätta mig i bilen och köra helt förutsättningslöst. Frihet i en liten bil. Det enda viktiga är att jag har med mig lite olika attribut: käder för olika väder, vattenflaska, termos med kaffe, en bra bok, solbrillor och telefonen - in case of emergency. Sen är jag good to go. Då är det bara att köra. Det blir en minibilsemester.
Jag älskar verkligen att köra. Jag insåg det bara på den lilla stund det tog att köra från brorsan och hem att jag blir kung när jag sitter bakom ratten. Det är så underbart, fritt och härligt att glida fram i trafiken. Jag känner mig som en miljöbov ens att erkänna det. Men det är så. Jag minns när jag precis tagit körkort och pappa skickade mig "till Stockholm" på diverse uppdrag. Jag hittade inte för fem öre, men hade oceaner av tid. Så det var bara att göra om och göra rätt tills det blev bra. Jag slutförde alla uppdrag, hur omöjliga de än tycktes innan. Antagligen för att jag älskar att köra bil och inte känner någon stress när jag sitter bakom ratten.
Det kan bli så att jag måste äta upp mina egna ord imorgon, så jag borde egentligen inte publicera det här. Det känns lite jobbigt att det är brorsans bil. Skulle kännas tungt om något hände med den under morgondagen. Men det är skönt att han inte sitter med i den i alla fall, det brukar kunna göra mig lite nervös. Ensam är jag kung!
Jag älskar verkligen att köra. Jag insåg det bara på den lilla stund det tog att köra från brorsan och hem att jag blir kung när jag sitter bakom ratten. Det är så underbart, fritt och härligt att glida fram i trafiken. Jag känner mig som en miljöbov ens att erkänna det. Men det är så. Jag minns när jag precis tagit körkort och pappa skickade mig "till Stockholm" på diverse uppdrag. Jag hittade inte för fem öre, men hade oceaner av tid. Så det var bara att göra om och göra rätt tills det blev bra. Jag slutförde alla uppdrag, hur omöjliga de än tycktes innan. Antagligen för att jag älskar att köra bil och inte känner någon stress när jag sitter bakom ratten.
Det kan bli så att jag måste äta upp mina egna ord imorgon, så jag borde egentligen inte publicera det här. Det känns lite jobbigt att det är brorsans bil. Skulle kännas tungt om något hände med den under morgondagen. Men det är skönt att han inte sitter med i den i alla fall, det brukar kunna göra mig lite nervös. Ensam är jag kung!
Vy
Vy jag skulle kunna ha för mina ögon jämt. Det kanske är så jag ska bo en dag...
Båthus
Båthus att bosätta sig i om somrarna. Me like!
Allt faller ihop runt omkring mig
Jag fick veta igår att min fantastiska danslärare inte ska ha danskursen som jag ska gå i höst. Jag har dansat för henne i ett år och jag gillar hennes stil skarpt. Men nu backar hon alltså ur i sista stund. Det känns väldigt trist! Det skulle väl komma någon ersättare, men jag har svårt att tro att någon kan ersätta henne riktigt. Hon gör så bra och roliga koreografier. Men jag kan inte boka av kursen heller för jag vill verkligen dansa. Jag har längtat och haft abstinens hela sommaren. Och terroriserat min omgivning genom att skutta runt hela tiden :-) Hur som helst känns det lite jobbigt.
Dessutom ringde jag idag för att kolla att vår reptid i replokalen finns kvar. Det fanns den inte. Det verkade nästan vara helt fulltecknat. Det som varit så lugnt där den senste tiden. Till slut lyckades jag klämma ur musikhuskillen ett par tider som skulle kunna fungera. Det kändes tungt att båda mina äslade hobbies blev lidande på mindre än ett dygn. Jag är rätt angelägen om att utöva båda sakerna så jag vill helst inte ha dåliga nyheter när det gäller vare sig dansen eller bandet. Jag hoppas bara att vår nya trummis kan den nya tiden. Annars blir det ännu hemskare att heta Hanna och ha fritid.
Jag har överlag känt mig lite stressad de senaste dagarna. Märker det på att andningen inte riktigt går ner i magen. Vet inte om det är för att jag inte vet hur den kommande terminen ser ut helt och för att jag ska till en ny arbetsplats snart eller om det är för att alla i min omgivning tar steg framåt i livet medan jag står still. Det är som att det är lite för mycket på en gång. Folk skaffar fler barn, gifter sig, förlovar sig och så vidare. Droppen var i helgen när jag hörde att storebrorsan letar hus med sin tjej! Då höll allt faktiskt på att braka ihop. Han är liskom en stenstod av stadsmänniska och en som aldrig rör sig framåt särskilt snabbt vad gäller såna saker. Som tur var så var tanken att de inte skulle allt för långt ut ur stan. Men man vet aldrig hur det slutar i och för sig sen när de inser hur dyrt det blir. Det börjar kännas ensamt här i stan. Alla flyttar ut. Jag gillar det inte!
Dessutom ringde jag idag för att kolla att vår reptid i replokalen finns kvar. Det fanns den inte. Det verkade nästan vara helt fulltecknat. Det som varit så lugnt där den senste tiden. Till slut lyckades jag klämma ur musikhuskillen ett par tider som skulle kunna fungera. Det kändes tungt att båda mina äslade hobbies blev lidande på mindre än ett dygn. Jag är rätt angelägen om att utöva båda sakerna så jag vill helst inte ha dåliga nyheter när det gäller vare sig dansen eller bandet. Jag hoppas bara att vår nya trummis kan den nya tiden. Annars blir det ännu hemskare att heta Hanna och ha fritid.
Jag har överlag känt mig lite stressad de senaste dagarna. Märker det på att andningen inte riktigt går ner i magen. Vet inte om det är för att jag inte vet hur den kommande terminen ser ut helt och för att jag ska till en ny arbetsplats snart eller om det är för att alla i min omgivning tar steg framåt i livet medan jag står still. Det är som att det är lite för mycket på en gång. Folk skaffar fler barn, gifter sig, förlovar sig och så vidare. Droppen var i helgen när jag hörde att storebrorsan letar hus med sin tjej! Då höll allt faktiskt på att braka ihop. Han är liskom en stenstod av stadsmänniska och en som aldrig rör sig framåt särskilt snabbt vad gäller såna saker. Som tur var så var tanken att de inte skulle allt för långt ut ur stan. Men man vet aldrig hur det slutar i och för sig sen när de inser hur dyrt det blir. Det börjar kännas ensamt här i stan. Alla flyttar ut. Jag gillar det inte!
Vatten
Det är något alldeles speciellt med öppet vatten. Igår var jag ute med storebrorsans lilla snurra och puttrade fram över vattnet. Det var så himla härligt. Vi åkte nära strandkanten och kikade på båthus av varierande storlekar, kvalitet och ålder. Ett sånt skulle man ha. Tänkt att ligga där i en hängmatta lata sommardagar som är för varma för direkt solljus. Precis vid vattnet och i ute, fast ändå inne.
I lördags var vi vid havet också. Jag skulle kunna sitta och stirra ut över havet i evighet. Blev inget med det i lördags dock eftersom dimman låg tät. Trodde att den skulle lätta vilken sekund som helst, men det kom och gick. Kom tyvärr oftare än den gick. Vi låg där på klipporna ett tag och lyssnade på fartygens tutande, men sen gav vi upp. Inne i vår kanal var det strålande sol, och det var ändå det vi fick prioritera. Men havet är underbart!
Hemma i stan finns det också gott om vatten. Särksilt idag som det har regnat. Men oavsett finns det en hel del vatten att spana ut över. Vatten i en vy ger ett visst mervärde. Jag knatade runt på Riddarholmen idag innan det började regna. Den är ju omgiven av vatten och vyerna är rätt magnifika åt alla håll. Lyckades kika in i ett och annat kontor i de trånga gränderna. Jag skulle inte tacka nej till att jobba där. Sen... När jag har startad mitt eget konsultbolag. Då ska jag sitta där. Det blir dyrt!
I lördags var vi vid havet också. Jag skulle kunna sitta och stirra ut över havet i evighet. Blev inget med det i lördags dock eftersom dimman låg tät. Trodde att den skulle lätta vilken sekund som helst, men det kom och gick. Kom tyvärr oftare än den gick. Vi låg där på klipporna ett tag och lyssnade på fartygens tutande, men sen gav vi upp. Inne i vår kanal var det strålande sol, och det var ändå det vi fick prioritera. Men havet är underbart!
Hemma i stan finns det också gott om vatten. Särksilt idag som det har regnat. Men oavsett finns det en hel del vatten att spana ut över. Vatten i en vy ger ett visst mervärde. Jag knatade runt på Riddarholmen idag innan det började regna. Den är ju omgiven av vatten och vyerna är rätt magnifika åt alla håll. Lyckades kika in i ett och annat kontor i de trånga gränderna. Jag skulle inte tacka nej till att jobba där. Sen... När jag har startad mitt eget konsultbolag. Då ska jag sitta där. Det blir dyrt!
TVÅ bonusdagar
Tillbaka i la stada igen. Det var mycket varmare än jag trodde ikväll. Supermyssommarkväll in i det sista. På nåt vis.
Jag har ätit gott hela helgen och bara tagit det lugnt i soooolen. Det skulle enligt väderförutsikterna vara sol endast fredag och sen moln eller regn lördag, söndag. Men jag hade mer flyt än på länge när både lördagen och söndagen visade sig bli soliga och varma. I lördags tog jag mig till och med ett bad. Så gött! Sen frös jag iofs rätt länge eftersom soldiset dolde solens värme. Men det var det värt.
I lördagsnatt hämtade jag storebrorsan från ett bröllop mitt i natten. Sen passade vi på att kolla in stjärnhimlen. Det är bara att passa på när man är på landet i mörkret. I stan är ju stjärnorna svårskådade. Jag läste astronomi i gymnasiet men tyvärr har jag glömt allt för mycket (förutom hur man räknar ut det svarta hålets densistet - jag vet, jag minns en massa onödigt), men några stjärnbilder sitter etsade i mitt minne. Det var hur som helst väldigt klart och vintergatan syntes tydligt. Det är mysigt att vara ute på nätterna och ha möjlighet att bara stå och stirra upp mot skyn.
Idag åkte lillbrorsan (som egentligen är mellanbror, det vill säga äldre än mig) och hans familj hem ganska tidigt så det blev rätt lugnt efteråt. Deras dotter var väldigt kinkig idag. Det var lite trist att hon var så det sista jag såg av henne för den här gången. Men igår var hon vid väldigt god vigör som tur var. Vi busade mycket och hon var så söt. Vi hade kafferep i lekstugan.
Lillbrorsan och jag utmanade förresten varandra i handstående, baletthopp och hjulning igår. Ingen vacker syn, men förmodligen ganska så underhållande. Vi höll på länge och brorsdottern ville också vara med. Hon blev dock assisterad eftersom hon bara är 18 månader. Idag hade brorsan träningsvärk i ryggen och armarna. Roligt!
Jag blev kvar med storebrorsan och hans tjej längre än de andra idag. Det var skönt! Vi spelade racketspel, satt i solen och bara va. Sen fick jag köra hem. Tjoho vad kul! Kul bil att köra utöver att jag sällan får tillfälle att köra alls. Följde med dem hem och lagade pizza och kollade film. Mysig avslutning på helgen.
Och jag har fortfarande en veckas semester kvar!
Jag har ätit gott hela helgen och bara tagit det lugnt i soooolen. Det skulle enligt väderförutsikterna vara sol endast fredag och sen moln eller regn lördag, söndag. Men jag hade mer flyt än på länge när både lördagen och söndagen visade sig bli soliga och varma. I lördags tog jag mig till och med ett bad. Så gött! Sen frös jag iofs rätt länge eftersom soldiset dolde solens värme. Men det var det värt.
I lördagsnatt hämtade jag storebrorsan från ett bröllop mitt i natten. Sen passade vi på att kolla in stjärnhimlen. Det är bara att passa på när man är på landet i mörkret. I stan är ju stjärnorna svårskådade. Jag läste astronomi i gymnasiet men tyvärr har jag glömt allt för mycket (förutom hur man räknar ut det svarta hålets densistet - jag vet, jag minns en massa onödigt), men några stjärnbilder sitter etsade i mitt minne. Det var hur som helst väldigt klart och vintergatan syntes tydligt. Det är mysigt att vara ute på nätterna och ha möjlighet att bara stå och stirra upp mot skyn.
Idag åkte lillbrorsan (som egentligen är mellanbror, det vill säga äldre än mig) och hans familj hem ganska tidigt så det blev rätt lugnt efteråt. Deras dotter var väldigt kinkig idag. Det var lite trist att hon var så det sista jag såg av henne för den här gången. Men igår var hon vid väldigt god vigör som tur var. Vi busade mycket och hon var så söt. Vi hade kafferep i lekstugan.
Lillbrorsan och jag utmanade förresten varandra i handstående, baletthopp och hjulning igår. Ingen vacker syn, men förmodligen ganska så underhållande. Vi höll på länge och brorsdottern ville också vara med. Hon blev dock assisterad eftersom hon bara är 18 månader. Idag hade brorsan träningsvärk i ryggen och armarna. Roligt!
Jag blev kvar med storebrorsan och hans tjej längre än de andra idag. Det var skönt! Vi spelade racketspel, satt i solen och bara va. Sen fick jag köra hem. Tjoho vad kul! Kul bil att köra utöver att jag sällan får tillfälle att köra alls. Följde med dem hem och lagade pizza och kollade film. Mysig avslutning på helgen.
Och jag har fortfarande en veckas semester kvar!
Äntligen ska jag!
Jag ska ska få min efterlängtade helg på landet, äntligen! Jag har planerat att det ska bli hemmagjorda grillade hamburgare med chili i. Åhh, det var ju så gott sist. Jag har länge underskattat grillens effekt. Det blir ju så mycket godare än alla andra typer av tillagning. Synd att man inte kan grilla inomhus, annars hade jag kört igång grillen varje dag här hemma i lägenheten.
Utöver att äta (som ju är en av favoritsysselsättningarna när jag kommer till landet konstigt nog) ska jag leka med min brorsdotter, sola och läsa. Läsa blir det väl inte så mycket av med så länge lillskruttis är i faggorna, men det är ett kärt besvär att avstå om man får busa med henne. Jag hoppas dock hinna läsa något, min bok är i upplösningsfasen och det är ju sååå spännande. Dessutom måste den tillbaka till biblioteket på måndag så chop, chop.
Det känns mycket sorgligt att detta kanske blir sista helgen på landet för i år. Jag älskar att vara där och bara ta det lugnt. Men framför allt älskar jag kanske sommaren. Jag vill att det ska bli sommar snart igen. Den här försvann alldeles för fort. Jag får nästan lite panik när jag tänker på det. Kunde jag ha tagit tillvara på den bättre? Jag är inte redo för höst ännu!
Utöver att äta (som ju är en av favoritsysselsättningarna när jag kommer till landet konstigt nog) ska jag leka med min brorsdotter, sola och läsa. Läsa blir det väl inte så mycket av med så länge lillskruttis är i faggorna, men det är ett kärt besvär att avstå om man får busa med henne. Jag hoppas dock hinna läsa något, min bok är i upplösningsfasen och det är ju sååå spännande. Dessutom måste den tillbaka till biblioteket på måndag så chop, chop.
Det känns mycket sorgligt att detta kanske blir sista helgen på landet för i år. Jag älskar att vara där och bara ta det lugnt. Men framför allt älskar jag kanske sommaren. Jag vill att det ska bli sommar snart igen. Den här försvann alldeles för fort. Jag får nästan lite panik när jag tänker på det. Kunde jag ha tagit tillvara på den bättre? Jag är inte redo för höst ännu!
Jobbdags redan?
Min gamla chef hörde av sig idag och tyckte att jag skulle jobba nästa vecka. Jag kände bara: "inte en chans, jag har en välförtjänt semester". Detta sa jag även till henne (dock i lite andra ordalag) och hon lät inte så lite putt. Som att jag verkligen behövdes där och borde göra en insats. Nonono, my friend.
Det jag mer och mer kände under samtalet var hur mitt arbete på den nygamla arbetsplatsen skulle utveckla sig. De har det stressigt utav bara h-e och går redan på knäna. De tar in mig en dag i veckan och lägger högar och åter högar av jobb på mitt bord och tror att jag ska jobba tills jag kräks - eftersom de gör det. Jag kände bara lite att min jobb i våras var riktigt skönt. Jag kom dit och gjorde det jag hann (vilket oftast var mer än de förväntade sig) och sen gick jag hem vid fem. Nu kommer de nog att bara kräva mer och mer av mig. Jag har en tendens att ta med mig stress till sängen och sedan ligga sömnlös om nätterna. Det utan särskilt logiska förklaringar. Det är inte jag som måste ta itu med högarna i slutändan eftersom jag inte är där varje dag. Men sån är jag... Jag jagar ganska lätt upp mig när jag känner att jag inte har kontrollen. Lite av ett kontrollfreak får man väl säga.
Det som är positivt med det här jobbet jämfört med det i våras är dock flera saker: bättre betalt, närmare dit och trevliga(re) arbetskamrater. De är mer i min ålder och rätt sköna tjejer. Så jag ska inte klaga. Dessutom är det bara tacka och ta emot att min gamla chef hör av sig och vill att jag jobbar där.
Back-up
Jag måste bli bättre på att backa upp sånt som jag har på datorn. Den skulle så lätt kunna krascha utan förvarning. Brrr... Vilken mardröm det vore. Får ofta konstiga meddelande on att hårddisken har allvarliga fel som måste åtgärdas. Självklart får jag även en adress till en sida som kan åtgärda felet. Känns inte som om de är seriösa meddelanden alltså. Men jag kommer på att jag borde skaffa mig ett virusprogram varje gång det händer. Några förslag på något man kan få tag på billigt :-)
Check
Ännu en sak jag kan bocka av på min att-se-i-Stockholm-lista. Idag var jag i Riddarholmskyrkan och tuffade runt. Det kostade hela 10 kronor för studenter, men jag kände att det kunde vara värt det. Bese ett stycke svensk historia.
Många kungar var det som vilar i den där kyrkan. Känns nästan lite makabert att gå runt där med den vetskapen. Undrar hur mycket det spökar där om nätterna. Dessutom knatar vi runt på deras så kallade viloplats. Inte mycket till vila om jag får säga det själv. Men det var ändå värt besöket. Alltid lär man sig något nytt.
Det var för övrigt jag och turisterna som gled runt där. En fördel med att turista i sin egen hemstad är att slippa förvirringen. Jag kan läsa på svenska och jag bevhöer inte stå utanför attraktionen och se förvirrad ut innan jag lyckats lokalisera var jag är någonstans. Det är underbart.
Jag kom på att det är en helt magnifik utsikt från Riddarholmen. Både mot Västerbron till och mot Slussen. Man ser riktigt långt därifrån. Så finns det andra sentimentala anledningar till att jag gillar stället. Jag har vid flertalet tillfällen nästan besökt Kent-konsterter på den där holmen. Back in the days när det var vattenfestivaler och sånt var det en hel del konserter där. Storslagna sådana när man får vara utomhus. En gång lyckades jag och en kompis snacka oss in i slutminuten av en Kent-konsert så att vi hann se 747 mot en storslagen fond. Stort! Och gratis...
Jaha, vi får se vad morgondagen bjuder på i turistväg. Jag vill inte bestämma något i förväg så vi får helt enkelt se vad det blir imorgon bitti. Vilket humör jag är på.
Många kungar var det som vilar i den där kyrkan. Känns nästan lite makabert att gå runt där med den vetskapen. Undrar hur mycket det spökar där om nätterna. Dessutom knatar vi runt på deras så kallade viloplats. Inte mycket till vila om jag får säga det själv. Men det var ändå värt besöket. Alltid lär man sig något nytt.
Det var för övrigt jag och turisterna som gled runt där. En fördel med att turista i sin egen hemstad är att slippa förvirringen. Jag kan läsa på svenska och jag bevhöer inte stå utanför attraktionen och se förvirrad ut innan jag lyckats lokalisera var jag är någonstans. Det är underbart.
Jag kom på att det är en helt magnifik utsikt från Riddarholmen. Både mot Västerbron till och mot Slussen. Man ser riktigt långt därifrån. Så finns det andra sentimentala anledningar till att jag gillar stället. Jag har vid flertalet tillfällen nästan besökt Kent-konsterter på den där holmen. Back in the days när det var vattenfestivaler och sånt var det en hel del konserter där. Storslagna sådana när man får vara utomhus. En gång lyckades jag och en kompis snacka oss in i slutminuten av en Kent-konsert så att vi hann se 747 mot en storslagen fond. Stort! Och gratis...
Jaha, vi får se vad morgondagen bjuder på i turistväg. Jag vill inte bestämma något i förväg så vi får helt enkelt se vad det blir imorgon bitti. Vilket humör jag är på.
Middagsångest
Pengarna har för länge sen börjat tryta. Men det värsta är att jag inte vet vad jag ska äta till middag. Jag har fått idétorka så det står härliga till. Jag brukar kunna ha det när det gäller mat. Jag vill alltid äta något gott - det vill säga aldrig köttbullar, pölsa, blodpudding eller falukorv. Det blir lite svårt att kombinera gott med billigt enligt min mening. Ibland hittar jag "billiga" recept men det innebär ändå att jag måste shoppa hem en massa nya produkter som sen kanske blir stående.
Det här måste vara världens vanligaste problem. Jag är uppväxt med blodpudding ca 3 ggr/vecka så jag vägrar att sänka mig till den nivån. Det har jag svurit att aldrig göra. Här ska det vara lagad mat!
Det här måste vara världens vanligaste problem. Jag är uppväxt med blodpudding ca 3 ggr/vecka så jag vägrar att sänka mig till den nivån. Det har jag svurit att aldrig göra. Här ska det vara lagad mat!
Bryggsittaren
Man får väl säga att jag har varit ute och knatat en hel del idag. Jag har besett stora delar av min stad. Mest bekanta delar i och för sig, men bättre än inget. Har avverkat ett antal kilometer till fots.
Hittade en ny brygga vid vattnet också. Jag var tvungen att prova att sitta på den förstås. Det gick mycket bra måste jag säga. Ska nog dit och sitta på den igen. Det blåste en härlig fläkt och vatten speglade solen så att jag kanske fick lite, lite färg i alla fall.
Fick inviga mina solglasögon idag också. Har haft dem rätt så länge, men jag får sällan tillfälle att använda dem eftersom jag är glasögonorm. Hade linserna på idag så det gick mycket bättre att läsa i solen. Slapp bli helt "snöblind" när jag kom in. Det är alltid en fördel. Tror att mina ögon mår lite bättre av att slippa få in allt ljus i ögat också.
Hittade en ny brygga vid vattnet också. Jag var tvungen att prova att sitta på den förstås. Det gick mycket bra måste jag säga. Ska nog dit och sitta på den igen. Det blåste en härlig fläkt och vatten speglade solen så att jag kanske fick lite, lite färg i alla fall.
Fick inviga mina solglasögon idag också. Har haft dem rätt så länge, men jag får sällan tillfälle att använda dem eftersom jag är glasögonorm. Hade linserna på idag så det gick mycket bättre att läsa i solen. Slapp bli helt "snöblind" när jag kom in. Det är alltid en fördel. Tror att mina ögon mår lite bättre av att slippa få in allt ljus i ögat också.
Svarta listan
Det är ändå ok att inte ha fantastiskt soligt och varmt väder på semestern. Regnet får gärna hålla sig borta för det blir så trist att gå ut då. Men mulet är inte så tokigt väder.
Jag har redan lyckats bocka av två attraktioner jag har tänkt bese i min stad. Listan på turistmål är lång och av någon anledning kommer jag aldrig iväg för att se dem. Men med det här vädret ska jag väl kunna hinna igenom hela :-)
Igår var jag på Fjällgatan och tittade på utsikten över Stockholm. Jag bor verkligen inte många minuter därifrån, men jag har inte varit där sen jag flyttade till Stockholm. Jag kan ha varit där med familjen när jag var liten någon gång, men det minns jag knappt. Idag var jag på dansmuséet och spanade runt lite. Jag gillar ju dans, så jag tänkte att det kunde vara något. Gratis inträde var det också så det är bara att rekommendera. Jag spenderade nog gott och väl en halvtimme där. Mycket nöjd efteråt.
Annat som jag länge tänkt göra är att se Riddarholmskyrkan, gå på Vin & spritmuséet och leksaksmuséet eller bara ströva runt på, för mig, okända platser i Stockholm. Jag har all tid i världen nu. Måste bocka av något på listan varje dag har jag tänkt. Skulle kunna tänka mig att åka till IKEA också. Men det brukar bli så dyrt.
Jag kände mig helt trött när jag satte mig och tog det lugnt en stund efter lunch. Skulle helst bara sätta mig i en solstol och läsa. Men någon stol har jag inte. Tänkte sätta mig på vår innergård men där håller de, som bekant, på och gräver upp marken. Det kom till och med en vägarbetare (av australiensisk härkomst ska tilläggas - underbart att återhöra den australiensiska accenten) och sa att jag nog kommit till fel ställe om jag var ute efter "piece and quiet". Jag lommade in och drack kaffe istället. Där är jag nu. Vädret jävlas lite med mig genom att växla hela tiden. Lite jobbigt att komma på den ultimata klädseln då. Dessutom kan utomhusaktiviteter komma att störas av regn vilken sekund som helst...
Jag har redan lyckats bocka av två attraktioner jag har tänkt bese i min stad. Listan på turistmål är lång och av någon anledning kommer jag aldrig iväg för att se dem. Men med det här vädret ska jag väl kunna hinna igenom hela :-)
Igår var jag på Fjällgatan och tittade på utsikten över Stockholm. Jag bor verkligen inte många minuter därifrån, men jag har inte varit där sen jag flyttade till Stockholm. Jag kan ha varit där med familjen när jag var liten någon gång, men det minns jag knappt. Idag var jag på dansmuséet och spanade runt lite. Jag gillar ju dans, så jag tänkte att det kunde vara något. Gratis inträde var det också så det är bara att rekommendera. Jag spenderade nog gott och väl en halvtimme där. Mycket nöjd efteråt.
Annat som jag länge tänkt göra är att se Riddarholmskyrkan, gå på Vin & spritmuséet och leksaksmuséet eller bara ströva runt på, för mig, okända platser i Stockholm. Jag har all tid i världen nu. Måste bocka av något på listan varje dag har jag tänkt. Skulle kunna tänka mig att åka till IKEA också. Men det brukar bli så dyrt.
Jag kände mig helt trött när jag satte mig och tog det lugnt en stund efter lunch. Skulle helst bara sätta mig i en solstol och läsa. Men någon stol har jag inte. Tänkte sätta mig på vår innergård men där håller de, som bekant, på och gräver upp marken. Det kom till och med en vägarbetare (av australiensisk härkomst ska tilläggas - underbart att återhöra den australiensiska accenten) och sa att jag nog kommit till fel ställe om jag var ute efter "piece and quiet". Jag lommade in och drack kaffe istället. Där är jag nu. Vädret jävlas lite med mig genom att växla hela tiden. Lite jobbigt att komma på den ultimata klädseln då. Dessutom kan utomhusaktiviteter komma att störas av regn vilken sekund som helst...
Hård natt
Jag har en ganska hård natt bakom mig. Somnade gott vid halv tolv. Redan vid ett vaknade jag första gången. Då stod fönstret och slog så jag stängde det och blev kvar i värmen. Vid fyra vaknade jag av ett ljud som trängde in i mitt medvetande från långt bort i dimman. Det var min telefon som plötsligt laddat ur sig helt. Det måste ha varit något som störde den för den var inte så tom när jag gick och la mig. Nåväl, jag somnade snabt om efter ha lagt den på laddning (och stängt av ljudet). Vid sextiden drog något slags vägarbete igång. Igen. Det lät som att de ideligen tappade ett ton skrot rakt ner i backen. Jag hade vid något tidigare tillfälle under natten lyckats öppna fönstret igen så det hördes väldigt väl. Men det var svalt och skönt i rummet och jag gosade ner mig under mitt tjocka täcke.
Det enda jag tänkte varje gång jag vaknade var: Aaaah, jag har semester. Inget kunde rubba min nattsömn inatt. Men jag har hållit koll på läget runt omkring mig hela tiden kan man väl säga. Och vägarbetet slutade lagom till jag gick upp...
Det enda jag tänkte varje gång jag vaknade var: Aaaah, jag har semester. Inget kunde rubba min nattsömn inatt. Men jag har hållit koll på läget runt omkring mig hela tiden kan man väl säga. Och vägarbetet slutade lagom till jag gick upp...
Back on track
Det kändes helt underbart att gå till gymet idag. Äntligen kan jag gå på mina egna galna tider då inte alla andra går. Det var lite mer folktomt än det brukar vara efter jobbet. Då kom jag på att det är så här mitt liv brukar se ut. Det liv jag känner och älskar. Äntligen är jag tillbaka. När jag gick ut från gymet var det lång kö in. Det kändes riktigt bra att redan vara klar då. Dessutom ska väl alla börja träna efter semestern nu när den är slut. Själv har jag precis börjat min - och mitt normala liv. Kärlek!
Kontakt
Jag fick äntligen mina linser från Lensway idag. Det kändes bra, dessutom verkade styrkan passa också. Den var lite lite hemsnickrad. Min optiker var ju så galen och vägrade säga hur det skulle vara. Trött blir man. Hur som helst var det lika obehagligt som vanligt att ha dem i. Nu har jag i alla fall köpt mig lite smörjmedel till ögonen. Det känns lite bättre. Jag hoppas att det ska hjälpa. Kom på att det var kul att se mig själv "som vanligt" igen. Det var ett tag sen jag var utan glasögon nu. Har aldrig haft på mig dem konstant, men senaste halvåret har jag det. Det har gått rätt bra tills huvudvärken kom krypande igen. Det värsta är att jag har vant mig vid att alltid kunna se. Det är otroligt lyxigt, och jag vägrar gå tillbaka till att vara blind. Så jag får väl prova att köra linser ett tag. Då kan jag ju byta av lite i alla fall.
Jag insåg även att jag hade en bra hårdag idag. Trodde inte att de existerade längre. Men idag hade jag en så de gör väl det antar jag. Det kan också bero på att jag ser annorlunda ut utan glasögonen. De går inte alltid ihop med min frisyr på något sätt.
I övrigt då: första dagen på semester och självklart är det nästan regntugnt. Guuud, vad ska jag ta mig till. Ge mig en bil så drar jag.
Jag insåg även att jag hade en bra hårdag idag. Trodde inte att de existerade längre. Men idag hade jag en så de gör väl det antar jag. Det kan också bero på att jag ser annorlunda ut utan glasögonen. De går inte alltid ihop med min frisyr på något sätt.
I övrigt då: första dagen på semester och självklart är det nästan regntugnt. Guuud, vad ska jag ta mig till. Ge mig en bil så drar jag.
Ångest över semestern - och livet
Idag åkte jag på en smärre ångestattack. Det började med att jag fortfarande inte vet vad jag ska göra med mina två lediga veckor. Jag vill inte att de bara ska gå. När jag tänkte vidare på det kom jag på att jag längtar till sommar igen. Försommar och grönska. Då insåg jag att jag har ett rätt tufft år framför mig. Jag har en massa beslut som måste tas. Dels vad jag ska göra på min praktik, dels vad jag ska göra när jag blir klar till jul. Inte så små beslut med andra ord. Beslut som inte precis är min starka sida. Brrr... Det renderade i en hel del ångest i alla fall. Jag blev tvungen att landa i att jag faktiskt kan ta dagen som den är i två veckor till. Det är trots allt kanske där jag måste börja. De stora besluten får, i vanlig ordning, vänta.
Dessutom hade mamma och resten av min familj haft en jättetrevlig kräftskiva på landet igår. En kräftskiva jag gärna hade varit med på om det inte var för att den krockade med 30-årsfesten. Det gav mig ytterligare lite ångest. Sen berättade hon att storebror och en annan hade suttit och triggat varandra till att ta mer och mer plats på festen (i sången var den officiella utsagan). Då blev jag lite lättad. Det är ju en roll jag gärna har. Men med storebrorsan där hade jag nog fått en andra- till tredjeplats ändå. På festen igår tog jag rätt mycket utrymme när jag skändade den uppblåsbara späckhuggaren Willy. Jag höll på rätt länge eftersom alla ville ta kort på tilldragelsen. Sen fick jag ytterligare ett pass när jag fick i uppgift att drapera mig på altanräcket. Jag började förstås puta med läpparna och ställa ut - på ett överdrivet sätt. Även det väckte en del uppståndelse. Jag gillar det! Så jag drog kanske vinstlotten ändå.
Idag hittade jag Felicitytheme-skivan som plåster på såren. Den kan jag kanske sitta och gråta ut till. Themelåten som var i Senior year är så fantastiskt bra. Hela serien var för övrigt helt underbar. Förra hösten råkade jag hitta några osedda avsnitt som var någon slags förlängning till serien. De var helt underbara och jag grät när det började med att Felicity och Ben gjorde slut (trots att jag inte sett serien på säkert fem år). De är ju mitt absoluta favoritpar - alla kategorier. Kanske för att Ben liknar mannen i mitt liv (som inte finns i mitt liv, men väl längre bort på min ö) så mycket att det gör ont.
30-årsfest
Jag var så sjukt låg idag på väg till festen. Det var så mycket folk på bussen, framför allt tyskar, fransmän, italienare och holländare. Inget fel i det, men vad gjorde de på min buss. Jag undrade vad alla dessa människor skulle på för event. Alla tycktes känna varandra och hade sprit och picknick med sig. Jag kom inte med första bussen för att den blev full och blev tvungen att vänta tills nästa. Sen var jag som ett åskmoln. Framme vis festen höll jag mig till vatten första timmarna. Hade så ont i huvudet förutom att jag var på uselt humör. Ingen idé att dricka alkohol. Sen kom dock Snuttan och bandets blivande trummis (förhoppningsvis) och då blev jag på mycket bättre humör. Allt lättade liksom och jag gav mig på bålen. Sen famlade jag runt bland ölflaskor och white russian. Men det blev mycket trevligt. Så skönt att kunna sitta på en altan. Tror att presenterna var oväntade för födelsedagsbarnet också. Som jag ville.
Jag drack ingen tequila, men jag känner fortfarande lukten av den. Kan ha varit så att skåningen som jag trackade tills han slängde sitt glas i golvet hade det i glaset. Jag fick i alla fall det mesta av innehållet på mig. Kändes så där. Men det var skönt att få sällskap på hem bussen. För ovanlighetens skull, var jag bland de första att dra. Värdparet brukar ju vilja sova vid 10 så jag tyckte att det kunde vara snyggt att gå innan de somnade/kastade ut oss.
Lite fil och sömn på det här.
Jag drack ingen tequila, men jag känner fortfarande lukten av den. Kan ha varit så att skåningen som jag trackade tills han slängde sitt glas i golvet hade det i glaset. Jag fick i alla fall det mesta av innehållet på mig. Kändes så där. Men det var skönt att få sällskap på hem bussen. För ovanlighetens skull, var jag bland de första att dra. Värdparet brukar ju vilja sova vid 10 så jag tyckte att det kunde vara snyggt att gå innan de somnade/kastade ut oss.
Lite fil och sömn på det här.
Världen i rött
Här i världen har jag varit. Tyckte att den här idén var ganska rolig. Tack Fröken Björk för tipset!
Du kan också göra en här.
Så var det semester
Jag var på mycket bra humör på jobbet idag. Sista dagen - för den här gången. De hoppas att jag kommer tillbaka nästa sommar. Jag hoppas att jag blir klar med min utbildning till jul, men annars kanske jag dyker upp hos lönetanterna även nästa år. Jag diggar dem stenhårt och stället är inte på något vis dåligt. De trodde de skulle behöva en månads avvänjning då jag slutat. Jag vet inte det, kanske behöver de en månad för att reda ut allt som jag kan tänkas gjort galet :-)
Vi fikade i alla fall på eftermiddagen och jag fick en present. De är ju för gulliga. Jag är inte särskilt mycket för blommor och kanske har de greppat det eftersom jag fick paket istället. Det var trots allt inte så vemodigt att gå därifrån som jag trott innan. Jag blev inte så sentimental. Kanske dyker jag upp där igen i något sammanhang. Men de har verkligen förgyllt min sommar.
Ikväll fick jag laxfärsbiffar. En mycket trevlig anrättning måste jag säga. Det kommer det nog att bli igen. Jag gillar verkligen lax. Borde överlag äta det oftare. Så har jag fått mig ett glas vin också. Det gav mig mest huvudvärk, men ändå. Det är ju trots allt semester...
Vi fikade i alla fall på eftermiddagen och jag fick en present. De är ju för gulliga. Jag är inte särskilt mycket för blommor och kanske har de greppat det eftersom jag fick paket istället. Det var trots allt inte så vemodigt att gå därifrån som jag trott innan. Jag blev inte så sentimental. Kanske dyker jag upp där igen i något sammanhang. Men de har verkligen förgyllt min sommar.
Ikväll fick jag laxfärsbiffar. En mycket trevlig anrättning måste jag säga. Det kommer det nog att bli igen. Jag gillar verkligen lax. Borde överlag äta det oftare. Så har jag fått mig ett glas vin också. Det gav mig mest huvudvärk, men ändå. Det är ju trots allt semester...
Gnagsår förresten
Jag har fått skavsår på mina hälar varje gång jag haft ett par av mina skor i sommar. Varje gång tänker jag "nästa gång blir det bättre..." Men icke! Igår köpte jag mig riktiga skavsårsplåster från Compeed. Tjocka och härliga och som en extra skyddande hud var de. Perfekt! Nu skulle här bäras skorna igen. The return of my heels - tänkte jag.
Halvvägs till jobbet i morse kände jag hur det sved. När jag kom fram såg jag hur skorna gnagt sig igenom den tjocka plasten och ner i min hud. När jag tittade på det såg det lite ut som kycklingfilé. Rosa och härligt! Jahapp, det var bara att dra på sig flipflop - igen! Det är verkligen mördarskor. Jag förstår inte att de ska vara så jäkla hårda i hälen. Det är dessutom läder så de borde ju ge med sig någon gång. Problemet är bara att jag aldrig orkar ha på mig dem så länge eftersom mina hälar blir till köttfärs. De måste väl gås in, men hur det ska gå till är en bra fråga. Med rejäla tubsockor kanske...
Halvvägs till jobbet i morse kände jag hur det sved. När jag kom fram såg jag hur skorna gnagt sig igenom den tjocka plasten och ner i min hud. När jag tittade på det såg det lite ut som kycklingfilé. Rosa och härligt! Jahapp, det var bara att dra på sig flipflop - igen! Det är verkligen mördarskor. Jag förstår inte att de ska vara så jäkla hårda i hälen. Det är dessutom läder så de borde ju ge med sig någon gång. Problemet är bara att jag aldrig orkar ha på mig dem så länge eftersom mina hälar blir till köttfärs. De måste väl gås in, men hur det ska gå till är en bra fråga. Med rejäla tubsockor kanske...
En lång sommar
Imorse, när jag som vanligt sprang gatlopp de 500 metrarna till tuben, kom jag på att imorgon är det sista dagen med mina vänner längs den där vägen. Det är märkligt vilka inrutade rutiner vi människor gärna har. Varje morgon ser jag mannen som i rask takt är på väg hem med morgontidngen under armen. Vid det lilla konditoriet sitter mannen med skägg och fikar varje morgon. Han ser alltid glad ut och verkar fika med olika människor varje dag. Ibland ser jag honom vid samma konditori när jag kommer hem från jobbet. Jag tänker mig att han är lite av en institution. Han sitter där jämt och folk känner igen honom, vilket innebär att han varje dag får olika människor till sitt bord. Nästan framme vid tuben ser jag också gamligen med den minst lika gamla hunden. Hunden ser ut som en liten ljudmikrofon som de har vid TV-inspelningar och linkar fram väldigt långsamt. Härom morgonen låg en av gatuarbetarna på alla fyra och rufsade runt i den lille hundens päls. Jag vet inte om hunden tyckte det var särkilt kul, men jag tror inte han hade orkat protestera oavsett. Väl framme vid tuben står DN-försäljaren och City-killen och försöker trycka en tidningen i handen på mig.
Så här har, så gott som, varje morgon sett ut den här sommaren. Det verkar finnas en del människor som inte har haft något särskilt att göra på dagarna. Det är dem jag sett varje morgon vid halv åtta. Själv så tar jag imorgon en välförtjänt semester efter åtta veckors jobbande. Det ska bli så skönt. Däremot kommer jag att sakna mina lönetanter. Jag tror att de kommer tycka att det blir lite tomt efter mig - på gott och ont. Jag har nog tagit en del plats...
Så här har, så gott som, varje morgon sett ut den här sommaren. Det verkar finnas en del människor som inte har haft något särskilt att göra på dagarna. Det är dem jag sett varje morgon vid halv åtta. Själv så tar jag imorgon en välförtjänt semester efter åtta veckors jobbande. Det ska bli så skönt. Däremot kommer jag att sakna mina lönetanter. Jag tror att de kommer tycka att det blir lite tomt efter mig - på gott och ont. Jag har nog tagit en del plats...
Genom skärselden
Jag har verkligen devoterat en stor del av dagen till att hitta den perfekta självbiografin. Ja, och det måste ju vara den perfekta också. Den ska vara oväntad och gärna lite galen. Så jag har letat rocklegenders biografier och alltså försökt få tag på någon av dem idag. Jag hade ögonen på antingen Lemmy Kilmisters eller Chuck Berrys. Men oavsett skulle det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort. Utländska böcker som har några år på nacken verkar försvinna från jordens yta (det är därför jag bara lånar böcker på biblioteket - där finns de kvar...). Jag har kollat med Akademibokhandeln och varenda annan liten bokhandel jag kunde komma på, men de fanns bara eventuellt att beställa. Jag behöver vilken som helst, men innan helgen. Så kollade jag in på Adlibris (varför avhyste jag den idén först?) och där hittade jag både Lemmy Kilmisters och Chuck Berrys. Dessutom hittade jag en massa böcker på samma tema när jag beställde dem (vilket jag älskar med att handla på nätet) så jag beställde Gene Simmons biografi också. Jag kan alltid behålla någon själv. Jag älskar att lyssna på liv som tillägnats rock´n rollen.
Jaha, så var det med det. Men jag trodde att det var helt kört där ett tag. Nu måste jag bara komplettera denna gåva med ett oväntat och kul event i biljettform. Hur svårt kan det vara?
Jaha, så var det med det. Men jag trodde att det var helt kört där ett tag. Nu måste jag bara komplettera denna gåva med ett oväntat och kul event i biljettform. Hur svårt kan det vara?
Nästan långtråkigt
Det känns nästan svårt att få kvällarna att gå nu för tiden. Förra veckan stressade jag runt efter en bröllopsoutfit vilket gjorde att jag spenderade varje eftermiddag/kväll på stan. Sen höll jag på och provade kläder hemma till förbannelse. Veckan innan det var det en del handlande inför möhippan med diverse andra bestyr. Innan det var det möte inför möhippan stup i kvarten. Den här veckan är det inget särskilt alls. Känns konstigt tomt på något vis. Har försökt fögylla mina kvällar med friidrott, men det gör liksom inte riktigt tricket. Ikväll fick jag till och med tid över för min bok, I cirkelns mitt. Men jag har för ont i huvet efter de stressiga dagarna på jobbet så jag kunde inte riktigt läsa den. Känner mig helt löjligt trött. Ska jag behöva gå och lägga mig vid 10? Vad är detta? Är det åldern som tar ut sin rätt? Eller är det bara allt för nära till semester äntligen sparkar igång? Jag håller på att logga ut helt.
No more tears
Jag har verkligen blivit blödig på senaste åren. Återigen fick jag tårar i ögonen när Carolina Klüft sprang hem sitt guld på 800 m. Jag vet inte vad det är med mig och idrott, men det är oerhört känslosamt av någon anledning. Förra året när Kajsa Bergqvist tog guld i höjd i Helsinfors så grät jag. På något sätt kunde jag leva med i allt hon gått igenom med sin skada och allt för att komma tillbaka - av någon outgrundlig anledning. Jag har aldig idrottat ens en gång. Men jag tror det var därför det blev så känslosamt.
När Sinedin Zidane gjorde mål i slutminuten i åttondelen under fotbolls-VM (då Frankrike redan ledde stort) så grät jag också. Det var hans sista mästerskap och han var lagkapten. Jag kände för honom på något sätt. Hade aldrig hört talas om karln förut, men plötsligt kände jag med honom. Det är illa ställt med mig, och på något vis är jag + sport = tårar. No more tears - eller no more sport...
När Sinedin Zidane gjorde mål i slutminuten i åttondelen under fotbolls-VM (då Frankrike redan ledde stort) så grät jag också. Det var hans sista mästerskap och han var lagkapten. Jag kände för honom på något sätt. Hade aldrig hört talas om karln förut, men plötsligt kände jag med honom. Det är illa ställt med mig, och på något vis är jag + sport = tårar. No more tears - eller no more sport...
Lemmy Kilmister
Jag måste hitta den perfekta självbiografin inom några få dagar. Jag funderar på Lemmy Kilmisters självbiografi. Vad kan vara mer spännande att läsa än en rocklegens ord. Personen som ska få äran att läsa boken tror jag behöver få sig lite redigt rockliv lite till livs. Jag tror att hon kan se den som en ganska oväntad gåva. Desto bättre. Vad kan passa bättre när man fyller tredve?
Fruktoman
Det är ju så gott med frukt. Det är som att jag har kommit på det helt nyligen. Jag förstår inte varför jag inte har haft mer frukt hemma. Ett litet fat med lite olika, roliga frukter är välidgt lyxigt, men så gott. Och nyttigt förstås. När jag köper frukt är det normalt sett bananer eller äpplen. Sen ligger de hemma tills de blir dåliga. Mest för att det inte är så upphetsande att äta dem. Men det finns ju en massa roliga frukter. Idag köpte jag hem körsbär. Så mycket roligare att äta. När jag köper såna "roligare" frukter är jag duktigare på att äta upp dem. Jag sulle lätt kunna bli nektarinoman, litchieoman eller physalisoman. Physalis förresten. Låter lite som en könssjukdom. Men det är en väldigt trevlig frukt.
Inne på sista varvet
De senaste dagarna har sportmetaforerna varit stora i mitt liv. Vet inte riktigt varför. Kanske har jag smittats av EM-febern. Äntligen har det börjat. Jag minns OS i vintras. Det var två mycket bra veckor i mitt liv. Jag skulle egentligen skriva uppsats, men satt istället klistrad vid TV:n dagarna i ända. Bra att det gick av stapeln i Europa så man verkligen kunde fylla hela dagen med allt man kunde tänka sig. Aldrig trodde jag att skeletton kunde vara så högintressant. Eller också var uppsatsen bara så totalt ointressant. Nog om detta... EM är här och jag råkar gilla alla typer av sport när jag inte har något bättre för mig. Jag fastnar välidgt lätt i alla sportträsk.
Det jag skulle skriva om egentligen var att min arbetssommar börja lida mot sitt slut. Det känns helt underbart. Däremot visade sig de två senste, så kallade lugna veckorna som inte var så lugna, vara mindre hysteriska än den här veckan tycks komma att bli. Jag har bara svarat i telefonen hela dagen och således inte fått något annat gjort. Kunde ha suttit hela kvällen för att få undan den hög som snabbt bildades på mitt skrivbord. Men jag hade rätt ont i huvet så jag drog hem. Dessutom hägrade en bok i solen innan jag skulle bänka mig framför - just det - friidrotten.
Däremot vet jag inte riktigt ännu vad jag ska göra av mina två lediga veckor. Jag vill göra något. Helst åka på bilsemester. I mina ögon är det den ultimata semesterformen. Man åker dit man känner för, bara parkar sin bil på en camping och kryper in i bakluckan och sover. Jag har gjort det två gånger med en kompis (vilket förvisso är ett par år sen, förmodligen så pass många att det redan är preskiberat) och det var underbart. De roligaste semestrarna jag någonsin har haft. Kan ha berott på det fantastiska sällskapet också, men ändå. Annars skulle jag kunna tänka mig att åka utomlands, till en stad eller ett hav eller en solstol. Livet på landet funkar ju annars, men är lite trist ensam, även om jag inte gör något särskilt där. Sista utvägen är att åka till mormor i Finland. Gaaah... Förutom att det är lite läskigt att åka färja dit själv (med läskiga, fulla, medelålders, finska karlar som hänger efter en) så måste jag klara mig på min extremt knaggliga finska. Mormor pratar inte svenska så jag har inte så mycket val. Ibland är hon dessutom rätt så ovillig att förstå mig även om jag verkligen säger riktiga finska ord. Kanske inte blir den semestern ändå... Nåja, jag har ju ett par dagar kvar innan det här varvet är slut. Jag är inte nere i brygga ännu :-)
Det jag skulle skriva om egentligen var att min arbetssommar börja lida mot sitt slut. Det känns helt underbart. Däremot visade sig de två senste, så kallade lugna veckorna som inte var så lugna, vara mindre hysteriska än den här veckan tycks komma att bli. Jag har bara svarat i telefonen hela dagen och således inte fått något annat gjort. Kunde ha suttit hela kvällen för att få undan den hög som snabbt bildades på mitt skrivbord. Men jag hade rätt ont i huvet så jag drog hem. Dessutom hägrade en bok i solen innan jag skulle bänka mig framför - just det - friidrotten.
Däremot vet jag inte riktigt ännu vad jag ska göra av mina två lediga veckor. Jag vill göra något. Helst åka på bilsemester. I mina ögon är det den ultimata semesterformen. Man åker dit man känner för, bara parkar sin bil på en camping och kryper in i bakluckan och sover. Jag har gjort det två gånger med en kompis (vilket förvisso är ett par år sen, förmodligen så pass många att det redan är preskiberat) och det var underbart. De roligaste semestrarna jag någonsin har haft. Kan ha berott på det fantastiska sällskapet också, men ändå. Annars skulle jag kunna tänka mig att åka utomlands, till en stad eller ett hav eller en solstol. Livet på landet funkar ju annars, men är lite trist ensam, även om jag inte gör något särskilt där. Sista utvägen är att åka till mormor i Finland. Gaaah... Förutom att det är lite läskigt att åka färja dit själv (med läskiga, fulla, medelålders, finska karlar som hänger efter en) så måste jag klara mig på min extremt knaggliga finska. Mormor pratar inte svenska så jag har inte så mycket val. Ibland är hon dessutom rätt så ovillig att förstå mig även om jag verkligen säger riktiga finska ord. Kanske inte blir den semestern ändå... Nåja, jag har ju ett par dagar kvar innan det här varvet är slut. Jag är inte nere i brygga ännu :-)
Dagen efter den stora dagen
Men också dagen efter punkt. Alltså lite seg idag. Har legat i solen i flera timmar. 30 grader kändes lite oväntat idag. Men så var det i alla fall. Var tvungen att ta en paus då jag fyllde på med vatten och energi. Man blir ju hungrig så ofta när man är lite bakis. Men så får jag inte i mig så mycket mat varje gång heller.
Det är skönt att jag inte alls känner mig dålig i alla fall. Det blandades ganska friskt igår. Från välkomstbubblor, till förrättsvitt vin, till varmrättsrött vin till allmänt öldrickande. Så vann mitt lag en flaska bubbel på brudparstipspromenaden också. Vi hade alla rätt! Helt grymt! Vid det laget var jag dock inte så sugen på bubbel längre, så det gick lite trögt. Men jag tackar mitt ständiga vattendrickande för att jag inte har ont i huvet alls idag. Känner mig på intet vis dålig, bara lite seg. Men jag sov bara ca fem timmar inatt. Vaknar så okristligt tidigt dagen efter alkohol nu för tiden. Är det någon slags åldergrej eller? Eller är det min stora alkoholnoja bara. För jag vaknar och ligger och tänker på allt som hände och om jag borde ha varit snällare, duktigare eller mindre synlig under kvällen. Så är det alltid numer. Då blir jag ändå aldrig särskilt onykter nu för tiden. Den tiden har jag som tur är lagt bakom mig. Skönt att man blir lite klokare med åren i alla fall. Jag kan bli lika nojig om jag umgåtts med människor utan att ha druckit alkohol också. Någon slags social noja. Jag är en ovan socialisatör. Eller nåt...
Gott var det med kebabpizza ikväll i alla fall. Får lite till frukost imorgon också :-)
Det är skönt att jag inte alls känner mig dålig i alla fall. Det blandades ganska friskt igår. Från välkomstbubblor, till förrättsvitt vin, till varmrättsrött vin till allmänt öldrickande. Så vann mitt lag en flaska bubbel på brudparstipspromenaden också. Vi hade alla rätt! Helt grymt! Vid det laget var jag dock inte så sugen på bubbel längre, så det gick lite trögt. Men jag tackar mitt ständiga vattendrickande för att jag inte har ont i huvet alls idag. Känner mig på intet vis dålig, bara lite seg. Men jag sov bara ca fem timmar inatt. Vaknar så okristligt tidigt dagen efter alkohol nu för tiden. Är det någon slags åldergrej eller? Eller är det min stora alkoholnoja bara. För jag vaknar och ligger och tänker på allt som hände och om jag borde ha varit snällare, duktigare eller mindre synlig under kvällen. Så är det alltid numer. Då blir jag ändå aldrig särskilt onykter nu för tiden. Den tiden har jag som tur är lagt bakom mig. Skönt att man blir lite klokare med åren i alla fall. Jag kan bli lika nojig om jag umgåtts med människor utan att ha druckit alkohol också. Någon slags social noja. Jag är en ovan socialisatör. Eller nåt...
Gott var det med kebabpizza ikväll i alla fall. Får lite till frukost imorgon också :-)
Bröllopet
Jag hade sån ångest igår på förmiddagen. Jag var stressad för att hinna till kyrkan i tid och för att ta mig dit i min enorma kjol. Jag var även nervös som tusan för jag-vet-inte-vad. Utanför kyrkan kulminerade det och mina händer skakade som på någon med abstinens. Väl på plats i kyrkan lugnade jag mig till slut. Bröllopet var underbart. Vigseln var fin och inte allt för känslomässigt jobbig. Jag visste inte alls hur jag skulle reagera, men det gick bra. No tears.
Bruden tyckte dessutom om min kjol. Hon tyckte jag kunde bära upp den som kanske inte så många andra skulle ha kunnat. Den kändes helt enkelt "jag". Jag var lite orolig att hon skulle tycka att den var lite för mycket på hennes bröllop. Den väckte ganska mycket uppståndelse kan jag säga. Varje gång jag skulle sätta mig till bords var alla runt omkring medvetna om den eftersom den var precis överallt. Jag höll dessutom på att vispa ner presenterna varje gång jag gick förbi presentbordet. Ja, det var ganska trångt i festlokalen. Men det gick bra och uppståndelsen runt min kjol gjorde mig bara glad.
Det var många känslomässiga tal under kvällen, det ena längre än det andra. Alla väldigt nära och öppenhjärtliga. Så kom då jag. Jag är fortfarande inte så mycket för att säga känslomässiga ord. Det är helt enkelt inte jag. Men jag tror att mitt tal blev uppskattat ändå. Kort och lite underhållande med en anekdot.
Jag tror att jag blev vän med brudens syster igen också. Kanske har jag till slut vunnit hennes respekt. Hon konsulterade mig vid flera gånger under kvällen. Det kändes bra. Så jag fick även ta lite plats i lekarna för brudparet. Jag gillar att ta plats om det är någon som har missat det...
Ja, så allt var friden und fröjden. Jag fick till och med öva på min tyska under kvällen. Det var väldigt roligt! Har inte snackat tyska på riktigt sen gymnasiet vilket är åtta år sen. Vet inte ens om skolan räknas som ett ställe där man får prata på riktigt. Det är ju inte med tyskar precis. Annars snackar jag bara tyska för att larva mig. Men schweizaren tyckte att min tyska var bra. Han trodde att jag bott i Tyskland tidigare. Det får man väl ta som en komplimang. Jag har verkligen knappt varit i Tyskland.
Jag tog mig dessutom hem genom hela stan med buss mitt i natten. Det kändes som att vi var på landet. Det var väldigt vackert och grönt där. Vi hade ju till och med tur med vädret.
Bruden tyckte dessutom om min kjol. Hon tyckte jag kunde bära upp den som kanske inte så många andra skulle ha kunnat. Den kändes helt enkelt "jag". Jag var lite orolig att hon skulle tycka att den var lite för mycket på hennes bröllop. Den väckte ganska mycket uppståndelse kan jag säga. Varje gång jag skulle sätta mig till bords var alla runt omkring medvetna om den eftersom den var precis överallt. Jag höll dessutom på att vispa ner presenterna varje gång jag gick förbi presentbordet. Ja, det var ganska trångt i festlokalen. Men det gick bra och uppståndelsen runt min kjol gjorde mig bara glad.
Det var många känslomässiga tal under kvällen, det ena längre än det andra. Alla väldigt nära och öppenhjärtliga. Så kom då jag. Jag är fortfarande inte så mycket för att säga känslomässiga ord. Det är helt enkelt inte jag. Men jag tror att mitt tal blev uppskattat ändå. Kort och lite underhållande med en anekdot.
Jag tror att jag blev vän med brudens syster igen också. Kanske har jag till slut vunnit hennes respekt. Hon konsulterade mig vid flera gånger under kvällen. Det kändes bra. Så jag fick även ta lite plats i lekarna för brudparet. Jag gillar att ta plats om det är någon som har missat det...
Ja, så allt var friden und fröjden. Jag fick till och med öva på min tyska under kvällen. Det var väldigt roligt! Har inte snackat tyska på riktigt sen gymnasiet vilket är åtta år sen. Vet inte ens om skolan räknas som ett ställe där man får prata på riktigt. Det är ju inte med tyskar precis. Annars snackar jag bara tyska för att larva mig. Men schweizaren tyckte att min tyska var bra. Han trodde att jag bott i Tyskland tidigare. Det får man väl ta som en komplimang. Jag har verkligen knappt varit i Tyskland.
Jag tog mig dessutom hem genom hela stan med buss mitt i natten. Det kändes som att vi var på landet. Det var väldigt vackert och grönt där. Vi hade ju till och med tur med vädret.
Börjar bli klar
Jag har nu till och med skrivit ner talet. Kände att det är lättare att sluta tänka på och oroa mig över det om jag har formulerat allt på papper. Då vet jag att formuleringen finns i huvet. Har inte tittat på pappret sen jag skrev ner det.
Annars har jag idag:
Tagit reda på hur jag tar mig till kyrkan och kollat tidtabeller
Tagit reda på hur jag tar mig hem mitt i natten och kollat tidtabeller
Rakat benen
Fixat naglarna
Filat fötterna
Oroat mig över hur jag ska få plats på tuben/bussen med min kjol (dock inte rekat läget)
Börjat få ont i magen (inte magsjuka va??)
Vägt mina skulder och tillgångar mot varandra för att se hur mkt pengar jag har kvar till nästa lön (ungefär si så där 5,50 kr)
Okynnesätit chips (inte alls sugen - det är dessutom sourcream - men det fanns kvar så...)
Lagat goda hamburgare med chili (yumyum)
Jag börjar nog bli redo att möta prästen :-)
Annars har jag idag:
Tagit reda på hur jag tar mig till kyrkan och kollat tidtabeller
Tagit reda på hur jag tar mig hem mitt i natten och kollat tidtabeller
Rakat benen
Fixat naglarna
Filat fötterna
Oroat mig över hur jag ska få plats på tuben/bussen med min kjol (dock inte rekat läget)
Börjat få ont i magen (inte magsjuka va??)
Vägt mina skulder och tillgångar mot varandra för att se hur mkt pengar jag har kvar till nästa lön (ungefär si så där 5,50 kr)
Okynnesätit chips (inte alls sugen - det är dessutom sourcream - men det fanns kvar så...)
Lagat goda hamburgare med chili (yumyum)
Jag börjar nog bli redo att möta prästen :-)
Bröllopsoutfit
Så här kommer jag slutligen att se ut på bröllopet. Här är jag dock utan handväskan och sjalen som jag inhandlade idag. Men jag är för övrigt ganska nöjd. Jag är lite nervös över hur jag ska lyckas åka tub med den gigantiska kjolen. Mycket tyll är det.
Vill också poängtera att jag igår sydde upp den lilla tåt som hänger ner på bilden.
Bröllopstalaren
Jag kände pressen från mig själv. Pressen att hålla tal på min barndomsväns bröllop. Dels för att vi go way back, men dels för att det liksom är det jag gör. Jag håller tal. Men gissa och prestationsångesten är total. Sen tänkte jag att hon kanske inte alls förväntade sig att jag skulle hålla ett tal. Vi umgås trots allt inte så mycket nu för tiden. Så undrade hennes syster om jag bestämt mig ännu. Jag sa att jag inte hade det. Då berättade hon att bruden var säker på att jag skulle hålla tal. Ja, så då bestämde jag mig. Klart jag ska hålla tal. Det är två dagar kvar nu och idag satte jag mig äntligen. Jag har funderat fram och tillbaka på en användbar anekdot. Det vill säga inte när hon sov i tunnelbanan i London, eller hur jag höll henne hår när hon kräktes på alla fester i gymnasiet. Något rumsrent och något som kan tilltala hela publikum. Det vill säga inget allt för internt.
Idén jag har haft länge bygger på en i sig ganska tråkig anekdot. Men idag tror jag att jag kan ha hittat skruven. Jag har valt att kalla talet team brudenochbrudgummen. Temat är att kämpa för laget och rotmetaforen finns med andra ord i sportens värld. Jag har mer eller mindre tidigare lovat att inte hålla ett allt för sentimentalt tal. Det är något jag lätt kunde lova med tanke på att jag inte precis är den som säger känslosvallande ord. Sport är nog något som aldrig fått bruden att gråta så jag får väl vara rätt nöjd med valet av metafor. Nu hoppas jag bara att det går hem hos publiken - och bruden förstås. Det är lite läskigt ändå. Jag har hållig många tal, men det här tar ändå priset. Det är verkligen live och mitt i verkligheten inför en lite tough crowd. Brrr... Jag är dessutom lite rädd att jag ska trilla över bordet i mina små klackar. Tur att min kjol är så vid att den kanske fångar upp mig innan jag dimper ner i bröllopstårtan.
Idén jag har haft länge bygger på en i sig ganska tråkig anekdot. Men idag tror jag att jag kan ha hittat skruven. Jag har valt att kalla talet team brudenochbrudgummen. Temat är att kämpa för laget och rotmetaforen finns med andra ord i sportens värld. Jag har mer eller mindre tidigare lovat att inte hålla ett allt för sentimentalt tal. Det är något jag lätt kunde lova med tanke på att jag inte precis är den som säger känslosvallande ord. Sport är nog något som aldrig fått bruden att gråta så jag får väl vara rätt nöjd med valet av metafor. Nu hoppas jag bara att det går hem hos publiken - och bruden förstås. Det är lite läskigt ändå. Jag har hållig många tal, men det här tar ändå priset. Det är verkligen live och mitt i verkligheten inför en lite tough crowd. Brrr... Jag är dessutom lite rädd att jag ska trilla över bordet i mina små klackar. Tur att min kjol är så vid att den kanske fångar upp mig innan jag dimper ner i bröllopstårtan.
Så var det dags igen
Fick just veta att mammas barndomskompis, som jag känt hela mitt liv, har en tumör i hjärnan. Tänkt att man aldrig ska få kunna slappna av i livet. Det kommer alltid någon och väcker upp en och får en att komma ihåg att man lever, men att man är vädligt dödlig. Allt är så skört hela tiden och ju mer jag tänker på det desto mer ångest får jag. Det där otäcka samtalet kan komma när som helst. Faktum är att jag hoppar högt varje gång ett okänt nummer ringer till min mobil. Det är som att jag alltid är beredd på det värsta. Samma sak är det när mamma ringer på mobilen. Då kan det också vara vad som helst, otäckt som har hänt. Ibland önskar jag bara att jag bodde ensam i en stuga i skogen utan möjlighet att kommunicera med någon. Då skulle jag slippa den här konstanta telefonångesten.
Kul att ses
Träffade en gammal compadre på sunkbåten i lördags. Att han hängde där var ganska oväntat. Men det var kul att ses. Han har hunnit gifta sig och skaffa barn sen senast. Det var också ett par år sen jag såg honom. Det känns lite konstigt. Vi var rätt tajta ett tag då vi jobbade ihop. Det var liksom vi två mot surtanterna i vårt rum. Många långa luncher då vi snackade skit om dem. Men han var sig lik. Efter ca en minuts samtal undrade han om någon av oss var singlar. Jag sa att det bara var en i gänget som var singel. Han gissade att det var jag, varpå han skrattade gott. Sen försökte han para ihop sig med sin kompis - i vanlig ordning. Det brukar inte gå så bra när han försöker sig på sånt. Han har försökt två gånger tidigare. En gång var jag till och med på en blind med en av hans polare. Det var mest obekvämt. Men jag tror att han var lite besvärad över att jag var singel på den tiden. Eller också var det hans flickvän som var det. Hur som helst ville han se till att jag inte förblev singel - till varje pris. Det funkade inte då - det funkade inte nu. Men han var sig definitivt lik.
