Hannas Plats

Jag hade sån ångest igår på förmiddagen. Jag var stressad för att hinna till kyrkan i tid och för att ta mig dit i min enorma kjol. Jag var även nervös som tusan för jag-vet-inte-vad. Utanför kyrkan kulminerade det och mina händer skakade som på någon med abstinens. Väl på plats i kyrkan lugnade jag mig till slut. Bröllopet var underbart. Vigseln var fin och inte allt för känslomässigt jobbig. Jag visste inte alls hur jag skulle reagera, men det gick bra. No tears.

Bruden tyckte dessutom om min kjol. Hon tyckte jag kunde bära upp den som kanske inte så många andra skulle ha kunnat. Den kändes helt enkelt "jag". Jag var lite orolig att hon skulle tycka att den var lite för mycket på hennes bröllop. Den väckte ganska mycket uppståndelse kan jag säga. Varje gång jag skulle sätta mig till bords var alla runt omkring medvetna om den eftersom den var precis överallt. Jag höll dessutom på att vispa ner presenterna varje gång jag gick förbi presentbordet. Ja, det var ganska trångt i festlokalen. Men det gick bra och uppståndelsen runt min kjol gjorde mig bara glad.

Det var många känslomässiga tal under kvällen, det ena längre än det andra. Alla väldigt nära och öppenhjärtliga. Så kom då jag. Jag är fortfarande inte så mycket för att säga känslomässiga ord. Det är helt enkelt inte jag. Men jag tror att mitt tal blev uppskattat ändå. Kort och lite underhållande med en anekdot.

Jag tror att jag blev vän med brudens syster igen också. Kanske har jag till slut vunnit hennes respekt. Hon konsulterade mig vid flera gånger under kvällen. Det kändes bra. Så jag fick även ta lite plats i lekarna för brudparet. Jag gillar att ta plats om det är någon som har missat det...

Ja, så allt var friden und fröjden. Jag fick till och med öva på min tyska under kvällen. Det var väldigt roligt! Har inte snackat tyska på riktigt sen gymnasiet vilket är åtta år sen. Vet inte ens om skolan räknas som ett ställe där man får prata på riktigt. Det är ju inte med tyskar precis. Annars snackar jag bara tyska för att larva mig. Men schweizaren tyckte att min tyska var bra. Han trodde att jag bott i Tyskland tidigare. Det får man väl ta som en komplimang. Jag har verkligen knappt varit i Tyskland.

Jag tog mig dessutom hem genom hela stan med buss mitt i natten. Det kändes som att vi var på landet. Det var väldigt vackert och grönt där. Vi hade ju till och med tur med vädret.