Hannas Plats

UV-strålningen är ganska hög just nu, så man ska akta sig för solen. En promenad räkte bra för mig idag. Jag hann ändå se en del.

Våren och sommaren trängs i naturen, kan inte bestämma sig för vem som regerar.

En segelbåt between colours. Eller också är ägaren hippie och gillar batik. Varför gör man så mot stackars båten.

Vid en liten gata står en brandbil lugnt. Utanför sitter några brandmän i t-shirt och äter mackor och kollar på när knattarna spelar fotboll.

Så ser våren ut i Stockholm. Idag. Skynda vårskrik! Imorgon är det sommar.



Läs även andra bloggares åsikter om vår, sommar, brandbil, lycka, sol, trängsel, Stockholm

Det är varmt idag. Tur att jag snart ska in i danssalen...

Läs även andra bloggares åsikter om dans, värme, iiiiii

Det här äter jag till middag idag. Vad äter du?



Läs även andra bloggares åsikter om inspiration, röding, fisk i ugn, lime

Igår såg jag finalen av So you think you can dance. Jag insåg att Mona helt klart var den bästa dansaren och grät lite när hon vann. Dessutom insåg jag att jag har dansat för Daniel som kom 3-4:a. Det tog så här lång tid för mig att inse vem han var. (Alla danslärare tycks heta Daniel, de manliga i alla fall...) För övrigt stod jag upp hela programmet. Man kan inte sitta ner och titta på dans.

Förra helgen såg jag Balettakademiens och Svenska balettskolans avslutningsföreställning på Dansens hus. Breaking boundaries. De var fantastiska och jag fick som vanligt ny inspiration. Det jag reagerade på var att särskilt under baletten, fick killarna göra induviduella framträdanden som framför allt gick ut på höga hopp, galet många piruetter, mycket spänst. I sina små tossor. Tjejerna framträdde framför allt som grupp, var ljuva och vackra i sina tåskor. Inga höga hopp (vilket jag är säker på att de kan!). Inga galna piruetter.

Det slog mig att dansen ofta bekräftar och förstärker våra könsroller. Kvinnan ljuv och i grupp, mannen stark individualist. Och visst var det roligare att kolla på männen, de rev ner applåder. Vilka hopp! Klart jag blir imponerad. Men jag tycker att kvinnorna också kan få utrymme att imponera.

Nej, jag stod inte och tittade - jag satt faktiskt som alla andra.

Läs även andra bloggares åsikter om dans, balettakademien, breaking boundaries, so you think you can dance, mona

Jag har kommit till avslut lite oftare än vanligt den här veckan. Mycket tillfredsställande.

Läs även andra bloggares åsikter om avslut, tillfreds, fotboll

Trafikkaos i Stockholm idag. Bara att ta cykeln. Så äntligen tog jag nu fram den. Utan att ha sommarbonat den.

Jag var lite orolig över att jag inte skulle lyckas ta av mig tröttmössan. Men vadå, det är cyklande vi talar om, inte lindans. Nog för att det finns vissa likheter med lindans och att cykla i Stockholmstrafiken.

Så morgonen har startat med att sicksacka mellan lastbilarna och spurta långa sträckor i solen. Jaga cyklister och gångtrafikanter. Passera långa köer av bilar. Att cykla är lyx.

Visst är jag svettig. Men det gick betydligt snabbare att ta sig till jobbet idag.

Läs även andra bloggares åsikter om cykel, sol, trafikkaos, lindans

Den här förlamande tröttheten som jag hela tiden bär med mig, tär.

Jag har alltid undrat varför människor tar rulltrappan när man tar trappen i några snabba steg. Nu fattar jag. Jag orkar knappt ta steg, än mindre i lutning.

Allt jag kan fundera på är hur jag ska orka vara vaken tills jag får gå och lägga mig.

Energin är slut. Var tankar man?

Läs även andra bloggares åsikter om trött, förlamad, energibrist

Människor kommer och människor försvinner. Det är alltid lika konstigt, detta eviga kretslopp. Att man aldrig ska se en människa mer, som man minns som så levande och vital.

När jag blundar och drömmer så kan de vara så närvarande, i tanken. Jag tänker att de lever vidare ändå.

Kanske är det inte alls på riktigt.

Läs även andra bloggares åsikter om liv, drömmar, vad är på riktigt

Ett brev skulle postas. Snabbt behövde jag ett frimärke. Jag gjorde det mest naturliga. Gick till närmaste butik, i det här fallet Konsum. Där hänvisade de mig snabbt till en liten halalbutik där det skulle finnas. Jag gick med raska steg dit och frågade. Mannen i kassan rörde på handen och log sedan. "De är slut." Leendet kändes precis som att han undanhöll något för mig.

Och det kom tillbaka till mig. Exakt samma rutin har jag gjort förut. Först Konsum, sen halal. De var slut då också. Jag undrar hur länge de varit slut.

Så i vanlig ordning måste jag gå några mil i staden för att komma i kontakt med frimärket.

Kan man sms:a ett modem?

Läs även andra bloggares åsikter om frimärken, slutsålt på långtid, postgång, irritation

Bloggen har lyckats fylla 2 år. Idag. Ett gick av bara farten, två - nu har det blivit rutin.

Om det blir fem lovar jag bloggfest av lite större mått.

Idag tänkte jag nöja mig med kaffe. Kanske av den finare sorten. Lite senare. Bloggen får stråla av sig själv.

Hade tänkt mig en liten resumé, men jag är för trött för det. Tyvärr tycks inspirationen lite falnad så här på tvåårsdagen. Men du kan väl läsa gamla inlägg istället.

Läs även andra bloggares åsikter om födelsedag, rutin, fest

Mina sambor tystnar aldrig. De lever i min luftventil och tjattrar oavbrutet. Vad är fel? Även fåglar borde väl behöva vila strupen någon gång.

Om detta inte får någon ände snart tar jag till råttgiftstricket.

När jag putsade fönstren var de som galna. Mamma fågel flög ut och höll låda, gjorde varningsljud, spejade på mig, försökte kalla till sig en örn eller nåt som skulle kunna klösa ögonen ur mig. Alltså vad är problemet? Ni bor där år ut och år in. Jag putsar fönstren en gång om året. Kom igen, vänj er! Jag måste putsa fönstren, det kommer att gå bra även denna gång.

Men framför allt är det dags att ge mig lite skönhetssömn på morgnarna. Icke. De börjar väl vid 4-rycket när solen går upp. Och fortsätter tills den går ner. När vilar de? När vilar jag mina öron?

Läs även andra bloggares åsikter om fågelliv, sambor, sömn, tjatter

Genrep 1 idag. Extrainsatt genrep lördag.

Föreställning söndag.

Nej, nej, det var absolut inte kaos på repet idag. Vi ska stöta in i varann och ha slappa armar. Det är snyggt!

Läs även andra bloggares åsikter om genrep, dansföreställning, kaos

Jag känner mig som Björn Gustavsson. Jag kissar hårt.

Läs även andra bloggares åsikter om de e mycket nu

Jag är min egen datorreparatör. Sedan länge. Endast när jag behöver ny programvara kopplas utomstående in, det vill säga brorsan.

De senaste dagarna har jag störts av windows defender som blockerar program i startmenyn. Så jag har förskökt rensa bort och avaktivera. Det var en post jag var osäker på. Men jag tänkte att jag märker om det är något som behövs.

Imorse märkte jag det. Knappen anslut till fjärrnätverk fungerade inte längre. Vad gör man. Den sitter på datorn och fungerar inte. Inget internet.  Då kan man ju inte söka upp problemet där heller. Inget i sopkorgen som matchade. Så jag fick putsa fönstren istället för att blogga.

Den senast kvarten har jag frenetiskt pluggat i sladdar och använt alla repareraåtgärder jag hittat.

Nu är jag här. Ett stort tack till min privata datorreparatör. Nämligen Hanna.

Utan internet är jag inget.

Läs även andra bloggares åsikter om internet, blockerad, reparatör, reparation, ibland är jag för snabb

Den här veckan har det varit ett högt tempo, på jobbet och på fritiden. Igår när fredagen kom med sin frälsning kände jag mig helt utschasad och somnade till med jämna mellanrum i tron att jag slötittade på tv.

Mitt hem ser ut som ett bombnedslag, jag skulle vilja hälsa på en bit söder om stan, mina fönster behöver putsas. Jag tänker på högen med jobb som väntar på mig i nästa vecka och får en liten tagg i sovlugnet. Ändå gör jag det där som jag alltid gör istället: bloggar, dansar, äter, lagar mat. Jag orkar inte ta mig ur rutinen utan går på autopilot. Jag har för dåligt samvete för att bara ta det lugnt, så jag lagar snällt min mat och går och handlar.

Jag känner mig som fåglarna som bor i min luftventil. De tycks alltid vakna och hungriga för de kvittrar/tjattrar hela tiden. Det tycks inte finnas någon ände.

Ikväll ska jag i alla fall se dans. Imorgon kanske jag tar itu med fönstren.

Vila kan man göra när man inte längre kan gå.


Läs även andra bloggares åsikter om rutin, måsten, fullt upp, autopilot

Igår fick jag tvillingar.



Idag äter jag leftovers.



Läs även andra bloggares åsikter om dubbelgula, ägg, ostplättar, lyx, fredag

Varför känns idag som en sketen måndag?

Läs även andra bloggares åsikter om måndag, fredag

Fröken Somnar-aldrig-i-soffan ägnade sig åt nya aktiviteter igår.

Läs även andra bloggares åsikter om utmattad. soffpotatis

Jag tänker på saker, saker som jag har tänkt på länge. Det finns ord som redan ligger i munnen och i huvudet redo att komma fram. Men de väntar på det rätta tillfället.

För tankar är trots allt något lite avlägset, som en människa på andra sidan jorden, även ifall de är i mitt eget huvud.

Det är först när jag säger det som det känns. Som att alla sinnen måste vara med, munnen ska få smaka, öronen höra, bokstäver formas så att ögonen ser. Annars vet man inte hur det faktiskt känns.

Minna sinnen har vår. Snart är det sommar.


Läs även andra bloggares åsikter om tankar, ord, känsel, vår

De e mycket nu.

Läs även andra bloggares åsikter om stress

Ett och ett halvt års väntan är snart till ände.

Snart ses vi! ♥

Läs även andra bloggares åsikter om återseende, vänner, längtan

En bra vecka ligger framför mig. Aldrig har jag väl sett fram så emot en sketen måndag.

Men visst är det konstigt att man kan känna sig så utvilad och bra under helgen och sedan så totalt dränerad på energi så fort måndagen kommer. Vad beror det på? Vem är tjyven?

Läs även andra bloggares åsikter om måndag, energi, trött, bra vecka

Det jobbiga med ölivet är att man ofrivilligt måste dela det med mindre intelligenta, för att inte säga lägre stående varelser rent av. Jag har spenderat den senaste kvarten med att rengöra tvättmaskinens fack för mjukningsmedel. Där hade någon praktiskt nog hällt ner tvättmedel. Och sedan tvättat så att facket fyllts med vatten och tvättmedlet fått möjlighet att riktigt clogga igen. Om jag inte ville ha mina kläder indränka i tvättmedel så var det inte mycket annat att göra än att hugga i. Fuck! Att de ska vara så svårt att välja fack!

På andra sidan har det flyttat in nya människor. De stod i fönstret och tittade ner på grannarna under mig och log lite hånfullt. Antagligen tänkte de något i stil med det jag tänkte. Idioter. För där stod de och rökte inomhus medan de askade och kastade fimpar rakt ner på gatan. Är detta 1600-talet eller?

Här skriver jag om grannar igen. Det tycks vara en konstant källa till blogginlägg.

Läs även andra bloggares åsikter om grannar, tvättmaskiner, öliv, idioti

Jag sov djupt inatt. Tankar gick över i drömmar. Jag var osäker på vad som var verklighet och vad som var dröm. Ibland kändes drömmen så verklig. Men jag gissar att det inte har sprungit urukais på min gata inatt i alla fall.

Ibland kan jag styra mina drömmar, jag slår på slow motion, tar om, funderar. Inatt styrde jag. Jag låg i halvdvala och funderade på om det var en bra dröm. Sen bestämde jag mig för att det var bra att det var en dröm och fortsatte in i den.

Det mest overkliga med drömmen var att jag skulle ta bort nagellack. Jag har ju aldrig nagellack!

Läs även andra bloggares åsikter om urukai, dröm, verklighet, styra drömmar

Termostaten verkar ha fått tuppjuck.

Jag lagar mat. Och jag svettas.
Jag handlar. Och jag svettas.
Jag bloggar. Och jag svettas.
Jag går ut med återvinningen. Och jag svettas.

Det känns som att jag befinner mig i tropikerna. Håret ligger klistrat i nacken och andningen är uppe i bröstet. Kläderna klibbar.

Och jag svettas.

Läs även andra bloggares åsikter om är jag i klimakteriet eller?

Ett tufft danspass passar regniga, sömniga, slöa lördagar som denna.

Nästa vecka blir det miniperformance på klassen. Vi ska ta dit alla vi vill. Alla ska med. Alla ska med.

Det blir ingen vacker syn, men nån måste ju se det.

Läs även andra bloggares åsikter om dans, föreställning, flavour

Jag har fått till en del möten idag. Oväntade möten med gamla bekanta, planerade möten med nya. Jag gillar det. Att mötas.

Det sista mötet för dagen var av den oplanerade sorten. Bling och jag möttes, på en bar som jag varit på för länge sen. Med en urinstinkande toalett. Vi bytte mötesplats. Till ett ställe där det luktade vanilj. Ett bra möte, som alltid.

Ett bra avslut på arbetsveckan. Alla tiders.

Läs även andra bloggares åsikter om möten, planering, spontanitet, vanilj

Telenor gav sig. Äntligen är jag fri från deras bojor.

Aldrig mer!

Jag tänker skratta hela dagen. Undrar just vad jag ska göra med pengarna.

Läs även andra bloggares åsikter om frihet, telenor, ruffel & båg, allmänna reklamationsnämnden

Jag trodde jag skulle bli den sista att flytta, men jag har flyttat nu. Det ser nytt ut, jag känner inte igen mig.

Statistiksiffrorna känns obekanta, jag känner inte igen mig.

Inte med innehållet heller. Är det här mina ord, min blogg?

Läs även andra bloggares åsikter om nytt, flytt, blogg, obekant

Ett par dagars frånvaro gör att min maskinpark nästan faller samman. Datorn skrek högst och ville verkligen ha min uppmärksamhet. Feed me! Så nu håller jag på och kör allt samtidigt. Allt går trögt, men jag vill ju ge min älskade dator allt det bästa. Uppdateringar hit och dit, säkerhetskopiering och genomsökning av diskar. Allt, allt, allt.

På konferensen trodde mina kollegor att jag var galen när jag skålade för datorn. Min bästa vän, datorn. Utan den är jag... lite naken. Men jag gjorde det, och fick medhåll - av en.

Ipoden har tankats med såväl musik som energi, DVD:n laddats med nya fina saker att spela in och kameran står på tur att få sig lite energi.

Man får aldrig förbise sin maskinpark. Då kan very bad things happen.

Läs även andra bloggares åsikter om maskinpark, tanka, uppmärksamhetsbehov, teknikkärlek

Om du undrar var jag är så jobbar jag.

Det är en månad kvar till semestern. Typ.

Och imorgon börjar sommartid hos oss. Då slutar vi fyra. Varje dag.

Det är det enda jag kan tänka på.

Nu ska jag scribbla vidare i livet.

Läs även andra bloggares åsikter om sommartid, semester, jobb och jobb

Det roliga med att jobba på ett litet stället och åka iväg på konferens är att man kan hitta guldkornen. De där man sedan tidigare tänker sig är ena riktiga pärlor och få det bekräftat. Det är roligt, och sprider riktig glädje.

Det finns pärlor, riktiga pärlor.

Idag hittade jag ännu fler väl tillbaka på jobbet.

Jag behöver bara se mig om, bort från det uppenbara.

Läs även andra bloggares åsikter om pärlor, glädje

Jag fick en andningspaus med utsikt över vatten. God mat, gott vin, närhet till natur och choklad i mängder.

För stunden ganska mosig. Men i själen lite lugnare.

Läs även andra bloggares åsikter om konferens

Det blir knappast bättre av att ligga vaken på nätterna. Hur var det nu med tankekraften?

Om jag inte har något bättre att skriva om än min dåliga krishantering så kanske jag borde avvakta tills min hjärna kan tänka lite normala tankar igen.

Läs även andra bloggares åsikter om krishantering, vakenhet, inre stress

Det är skönt att vakna 20.15 av telefonen. Jag trodde att jag var mitt i matlagningen och att något brändes vid. Men så var det inte. Det var bara lilla mamsen som ville förvissa sig om att allt var bra. Jag var dimmig första kvarten av samtalet.

Nu känns det mycket bättre. Lite mer energi. Jag kanske klarar av den här kvällen också.

Men jag tror att jag läcker energi någonstans. Det här kan inte vara normalt. Ska man behöva sova innan man gå och lägger sig för att orka med hela kvällen?

Läs även andra bloggares åsikter om powernap, energiläckage, mamma, panikuppvaknande

Jag. Är. Så. Trött.

Kan man lägga sig innan 19 eller?

Läs även andra bloggares åsikter om trött

Tankens kraft är väldigt stark just nu. Jag säger vi i sammanhang där det borde vara ni. Och ni i sammanhang där jag borde inkluderat mig själv till ett vi. Dessutom blir jag plötsligt här, i personen på andra sidan telefonens här.

Här är här där man är, hann jag tänka och var tvungen att se mig om för att påminna mig om var jag befann mig.

Tankens kraft är stark. Och jag är nog inte riktigt där jag borde. Längtan driver min tunga och mitt språk.

Läs även andra bloggares åsikter om tankar, freudianska, längtan, språk, här är här där man är

Dansen ger och tar.

Den ger mig energi, lycka, välbefinnande, styrka, kärlek och motivation.

Den tar delar av min kropp och gör dem obrukbara. Jag har en blå axel, ett blått knä och en fot som inte kan belastas när jag står på tå. Det hände något på dansen, och nu kan jag inte gå ner för trapper för då skriker jag och börjar halta. Men det gör inte ont annars. Så jag ska inte klaga. Men jag är lite oroad.

Axeln blir bra så småning om. Under tiden får jag sova på andra sidan. Knäna har länge varit obrukbara och lite gnissliga, så det är egentligen ingen skillnad.

Läs även andra bloggares åsikter om dans, lycka, kärlek, skador

Jag kände en främmande och samtidigt bekant lukt på mig själv. Och jag kom på vad det var.

Jag har smort in mig med solkräm och sedan vistats i solen. Min hud luktade solhud a la Marocko. Jag slungades i tid och rum. Jag såg en klarblå himmel och lika blå pool framför mig. Kaffe nous nous på små fat och en påse socker bredvid. Solbäddar och en sliten pocketbok. Längtan till souken. Ett gigantiskt blått hav och lukten av salt och sand. Det var mitt senaste möte med solen.

Sol och lukten av sol för med sig många minnen. När det våras som nu och allting blommar, hägg, syrén och all annan grönska, påminns jag alltid om skolavslutningar. Det här är lukten av skolavslutningar för mig. Och det i sig är lycka och frihet, tanken på att ha klarat av ytterligare ett år. Sena fester och promenader hem genom en grön och  ljusnande hemstad.

Jag satt på min sten en timme igen idag. Och där luktade det salt svenskt vatten. Snabbt försvinner jag iväg till min trygga plats. Jag är bra på att rymma i tanken. Och jag ser mig omkring igen och tänker att jag har det väldligt bra ändå. Jag är frisk och fri och har alla möjligheter i världen. Jag fylls av en känsla av tacksamhet och rent utav - lycka.

Tänk vad lite helg (och sol) kan göra för sinnet ändå. Jag kanske oftare borde ha dåliga veckor så att kontrasten blir desto större.



Läs även andra bloggares åsikter om lycka, sol, kontraster, minnen, Marocko, skolavslutning

Jaha, nu visar det sig att jag behöver en brûléebrännare också. Och jag tror verkligen den skulle komma till nytta i många lägen. Hur ofta behöver man inte bränna av saker som ogräs, hårstrån och annat.

Eller också kan man rosta mackor eller nötter med den. Vad vet jag.

Men jag behöver en.

Läs även andra bloggares åsikter om brulee, svt, matniklas, behov

Dans, en stund på en sten med närliggande vattenkluck, musik i öronen. Det finns egentligen inget svårmod, bara en och annan svacka. Jag har en bra dag, jag smörjer min själ och låter den vila.

Nu ska jag dricka kaffe och äta sommarens första glass på balkongen. He dug!

Läs även andra bloggares åsikter om balsam, ro, glass, sol

Jag känner det instinktivt. Staden gör inget för mig längre. Det känns som att jag långsamt kvävs. Ser på mina fönster att de måste putsas, helt akut. På landet har vi inte putsat fönster på år - och de är inte tillnärmelsevis så skitiga. Är det så där mina lungor ser ut, tänker jag när jag ser på mina fönster. Så mycket för att jag aldrig börjat röka!

Staden glöder ikväll, av solens värme, av fredagkvällens atmosfär, av ledighet och vårlycka. Men min längtan bort blir allt starkare ju längre våren lider.

Hur länge kan jag stanna? Hur länge orkar jag?

Men frågan är vart jag ska ta vägen? Jag vet vilken känsla det är jag söker. Och jag hoppas att det finns en plats där den bor. Men hur lämnar man staden utan vare sig vänner eller familj? Vad ska jag göra ensam på en plats, kommer min längtan att kunna stillas då? I staden har jag aldrig känt mig ensam, även om längtan bort är stark. Hur skulle jag känna mig på min plats i tillvaron? Skulle fulländningen stilla min själ?

Ikväll spenderar jag på min ö. Men hur många fler kvällar ska det bli?

Läs även andra bloggares åsikter om solo, längtan, staden, min plats, fulländning

Jag börjar bli allt suddigare. Konturlös. Ibland undrar jag om jag alls finns på riktigt. Jag sväljer frustrationen hela tiden. Det går bra. Som att svälja magsyra tills det inte går längre. Någon gång kommer jag att kräkas.

Visst finns det saker som väcker upp mitt svårmod. Men ett tag till ska jag svälja.

Läs även andra bloggares åsikter om frustration, explosion

Jag tror att människor som har en positiv inställning i livet får positiva saker att hända dem. Jag tror faktiskt det.

Jag vet människor som ofta verkar ha en dålig, jobbig dag. Och när de berättar om saker de varit med om verkar alla världens små skitgrejer inträffa i deras liv. Alltså allt från att de går in i saker och bryter tån, till att det händer små skitgrejer i jobbet. Eller också är de som har en negativ inställning bara bättre på att berätta om och minnas alla små skitsaker som händer dem. Och framför allt berätta om dem utan självdistans och humor. Allt tycks gå i moll.

Jag tror inte att jag är att betrakta som en svårmodig person. Tvärtom. Jag tror att utanpå är jag oftast ganska lättsam. Har jag en dålig dag kan de flesta ändå kommunicera med mig normalt. Jag kan lägga undan saker i sinnet.

Och visst råkar jag ut för skitgrejer, men jag tycker ändå att livet är vackert och jag kan glädjas åt ack så små saker. Jag tror att det är en inställning som man kan anta. Även om det kan vara svårt att anta den. I min familj har vi alltid nära till skratt i de allra flesta situationer. Även när vi står inför plötslig, ond, bråd död hittar vi anledning att skratta. Det är nog vårt sätt att behandla saker. Visst kan det vara riktigt jobbigt att umgås med människor som hela tiden ska ha saker att skratta åt om man mår dåligt. Och de för dagen lite svårmodiga hamnar ofta i skottlinjen. Det minns jag bestämt från min ungdom. Men jag minns också att jag oftast bestämde mig för svårmod.

Nu har jag bestämt mig för något annat. Jag tror att leenden och skratt gör att jag tar mig genom livet med lite lättare steg, istället för att jag ska se allt i grått och svart.



Läs även andra bloggares åsikter om svårmod, lättsamhet, liv, positiv inställning

Här kommer bildbevis av min tisdag i frihet. Aaaaah... jag minns det som i går. Jag fick smak på friheten. Nåja, vad är väl en bal på slottet. Så här blev min dag.




För att ytterligare tära på kapitalet har jag idag varit och klippt mig.

Under veckan har jag lyckats samla på mig så där riktigt mycket mynt, av den större valören. Och jag insåg idag på jobbet att hela automatkapet var borta. Inte heller hemma återfanns de.

Tills jag tittade i en gammal jackficka. Där hade jag i ett svagt och förvirrat ögonblick lyckats smita ner dem. Så jag är åter rik. Det var ju hela 55 spänn!

Läs även andra bloggares åsikter om shopprecension, klippning, mynt, frihet

Tur att jag var ledig igår och laddade batterierna. För idag har jag bara sprungit fram och tillbaka. Direkt från jobbet till tre timmars dans. Inget kaffe har jag hunnit dricka heller.

Jag är slut som artist. Men förhoppningsvis återuppstår jag tills dansuppvisningen.

Nu ska jag lägga mig i soffan och titta på tv. Något jag gör alldeles för sällan - fokuserar på en sak i taget hemma. Och fokuserar på att slappa.

Nu gör jag det. Snart.

Läs även andra bloggares åsikter om fokus, stress, slappa, färdig

Det hände konstiga saker inatt. Precis innan jag skulle somna lät det som att någon brast in i mitt hem. Genom väggen. Jag vet inte om de tappade något där på andra sidan väggen, men det lät väldligt nära och väldigt mycket. Jag vaknade med ett ryck. Sen var allt tyst igen.

Imorse var det en man i mitt badrum som nös. Jag såg honom inte, men jag hörde honom. Jag har aldrig hört honom förut.

Det är obehagligt att det hörs så nära. Men det roliga är att när jag pratar för mig själv hörs det antaglilgen hos någon annan, som att någon pratar för sig själv i deras hem. Hoppas de har roligt.

Läs även andra bloggares åsikter om lägenhetsljud, grannar. nysning, prata för sig själv

Det kostar på att vara ledig.

Läs även andra bloggares åsikter om shopping, shopping, shopping

En dag helt vigd till mig. Det är idag. Jag har sovit gott och ska ta mig an dagen förutsättningslöst.

Det trodde jag i alla fall. Men listan över saker jag vill hinna med börjar kännas lång. Jag hade tänkt hinna ta det lungt också, men inser att det nog bara är att glömma. Jag har i alla fall lovat att inte göra tråkiga saker som att städa och tvätta fönster, även om det skulle behövas.

Jag har en del ärenden på stan, men hoppas hinna sitta lite i solen innan dagens akitva timmar är slut. När blev de så här få?

Fick just ett e-brev med titeln Nå din mentala toppform. Det är det jag ska försöka göra idag. Eftrsom jag är ledig. Som en förstart på semestern.

Läs även andra bloggares åsikter om ledig dag, mental toppform, aktiva timmar, lugn

Jag är nog lite småkär i Mat-Niklas ändå. Eller så är jag lite väl svältfödd på mat-tv. Jag blir glad när jag ser honom laga mat. Jag inspireras och längtar helt plötsligt efter en gräddsifon. Har aldrig känt behov av en förut, men plötsligt finns det där. Behovet.

Ska nog spana på en imorgon.

Vad jag ska göra? Det här förstås.



Läs även andra bloggares åsikter om mat-niklas, svt, matnörd, gräddsifon, inspiration

På landet springer vi till skogs när vi ska kissa. Det är lite av en offentlig toalett bland enarna och stenarna. Jag vet inte hur många av våra grannar som varit införstådda med detta faktum. Före den här helgen menar jag...

I helgen var det en jäkla massa trafik i "vår" skog. En morgon var ena grannfamiljen ute på promenad. Jag såg dem som tur var och stod på berget och spanade efter dem, i väntan på att de skulle ge upp sin promenad. Väntade på min morgontoalett.

Några dagar senare ser jag mamma gå ner i skogen, ovanligt långt. Lite senare hör jag någon prata där nere i samma trakt: "Ja, näe, jag tänkte att jag skulle prova gå hem bakvägen den här gången". Han, grannen, lät ganska oförlägen. Mamma, med byxorna nere sa inte ett knyst.

Jag, som själv varit på väg ner i skogen, kom snabbt på bättre tankar.

Mamma och bakvägsgrannen har fått ett lite speciellt förhållande nu. De kommer nog inte bjudas in på grillfest i sommar.

Läs även andra bloggares åsikter om kissa, skog, förlägenhet, grannar, toalettbestyr

Det händer något när jag är borta från bloggen i flera dagar. Det hopar sig inlägg i mina fingrar, men eftersom de inte får komma ut så blir det som någon slags förstoppning. Inget kommer ut, men inläggen hänger kvar i mitt sinne som en hägring. Ytterst märkligt. När jag försöker locka ut dem blir det liksom ingenting.

Intighet. Här skriver jag om den. Intigheten.

Och idag är det en ny arbetsdag.

Läs även andra bloggares åsikter om intighet, förstoppning, bloggliv, arbetsvecka

Min bank verkar ha försökt skojsa till det. De har skickat mig reklam i ett internkuvert - ni vet ett sånt där brunt med plats för många namn och tillika många återanvändningar.

Ett tjockt kuvert som väger mer än vanliga och kräver mer papper dessutom. Det känns inte riktigt rätt i miljötänket. Syftet med den typen av kuvert är just att de ska kunna användas så där en 200 gånger. Desutom var det två metallvikploppar i vasitt hål för att innehållet inte skulle trilla ut. Dessa kan brevbärarna skära upp händerna på.

Tillråga på allt tog det ett bra tag innan jag fattade att det var ett reklamjippo på riktigt. En av de "tidigare avsändarna" som finns nedskrivna på internkuvertet har nämligen samma namn som en granne till mig. Så jag trodde först att posten hamnat fel och att grannen öppnat det av misstag för att sedan lägga det i detta kuvert till mig. Jag tyckte faktiskt att det var lite obehagligt rent av.

Näe, kära bank, det här funkade faktiskt inte alls särskilt bra. Jag tror det är dags att tänka om till nästa utskick.

Läs även andra bloggares åsikter om reklam, bank, utskick, internkuvert, jippo

En långhelg tycks aldrig kunna bli för lång. Jag behöver inte vänta på något, långt där borta från stan. Jag väntar på nästa mål mat, och det finns alltid någonstans i inom en överskådlig tid.

Listan med självklara bästan kan bli lång:
♥ Frukost på altanen
♥ Total tystnad
♥ Vattenskvalp
♥ Lunch på altanen
♥ Solnedgången över skogen
♥ Tidiga morgnar
♥ Spanish coffee
♥ Hav av vitsippor
♥ Kroppsarbete
♥ Kroppsarbete i total tystnad
♥ Grillat i alla former
♥ Hjortronsylt på glass
♥ Kaffe på altanen
♥ Göra brasa
♥ Slippa diska
♥ Öl på altanen



Läs även andra bloggares åsikter om sol, altan, grillat, kroppsarbete, uteaktiviteter