Dansen har börjat
Tre månaders väntan är över. Idag började dansen igen. Min gamla lärare har inte kursen längre så vi fick en ny. Han var jäkligt skön, hade skön stil. Vädligt funkig. Om jag inte får ha min andra lärare (vilket jag inte får) så är han mitt andra val, definitivt.
Jag och L var lite nervösa innan eftersom det var en ny grupp, ny lärare och ny nivå. Men det var skönt att hon bestämde sig för att gå den här kursen i alla fall. Jag var lite osäker på om hon skulle det. Där stod vi i alla fall till slut, längst fram och kände in den nya stilen. Det gick riktigt fort fram och jag var lite förvirrad ganska ofta :-) Men så kändes det i början på J:s lektioner också. Det är det som jag har min tröst i. Det kommer att lätta med tiden. Jag var ändå inte lika förvirrad som med J i början. Tror jag...
Efteråt frågade vi hur länge han kör samma koreografi och han brukar köra 2-3 gånger. Det känns bra. Då får vi möjlighet att lära oss den lite bättre. Han var glad att vi tyckte om hans koreografi, stil och att vi hade ont i varenda muskel efteråt. Han kör the L.A-style och då arbetar man mer med kroppen och varje liten rörelse ska man känna in. Tydligen. Jag är säker på att han lyckades. Det känns som att jag kommer att ha en del träningsvärk imorgon i alla fall. Jag och L ska eventuellt träffas och träna tillsammans i veckan. Om vi minns något vill säga. Det vore kul och väldigt nyttigt. Frågan är bara var man ställer sig och jazzfunkar? Hemma är uteslutet - för litet! Det är nu man skulle ha egen trädgård eller kanske en liten studio. Men så är det inte och då får man göra det bästa av situationen. Gräsmattan kanske :-)
Jag och L var lite nervösa innan eftersom det var en ny grupp, ny lärare och ny nivå. Men det var skönt att hon bestämde sig för att gå den här kursen i alla fall. Jag var lite osäker på om hon skulle det. Där stod vi i alla fall till slut, längst fram och kände in den nya stilen. Det gick riktigt fort fram och jag var lite förvirrad ganska ofta :-) Men så kändes det i början på J:s lektioner också. Det är det som jag har min tröst i. Det kommer att lätta med tiden. Jag var ändå inte lika förvirrad som med J i början. Tror jag...
Efteråt frågade vi hur länge han kör samma koreografi och han brukar köra 2-3 gånger. Det känns bra. Då får vi möjlighet att lära oss den lite bättre. Han var glad att vi tyckte om hans koreografi, stil och att vi hade ont i varenda muskel efteråt. Han kör the L.A-style och då arbetar man mer med kroppen och varje liten rörelse ska man känna in. Tydligen. Jag är säker på att han lyckades. Det känns som att jag kommer att ha en del träningsvärk imorgon i alla fall. Jag och L ska eventuellt träffas och träna tillsammans i veckan. Om vi minns något vill säga. Det vore kul och väldigt nyttigt. Frågan är bara var man ställer sig och jazzfunkar? Hemma är uteslutet - för litet! Det är nu man skulle ha egen trädgård eller kanske en liten studio. Men så är det inte och då får man göra det bästa av situationen. Gräsmattan kanske :-)
Kommentarer
Trackback
