Back-up
Jag måste bli bättre på att backa upp sånt som jag har på datorn. Den skulle så lätt kunna krascha utan förvarning. Brrr... Vilken mardröm det vore. Får ofta konstiga meddelande on att hårddisken har allvarliga fel som måste åtgärdas. Självklart får jag även en adress till en sida som kan åtgärda felet. Känns inte som om de är seriösa meddelanden alltså. Men jag kommer på att jag borde skaffa mig ett virusprogram varje gång det händer. Några förslag på något man kan få tag på billigt :-)
Check
Ännu en sak jag kan bocka av på min att-se-i-Stockholm-lista. Idag var jag i Riddarholmskyrkan och tuffade runt. Det kostade hela 10 kronor för studenter, men jag kände att det kunde vara värt det. Bese ett stycke svensk historia.
Många kungar var det som vilar i den där kyrkan. Känns nästan lite makabert att gå runt där med den vetskapen. Undrar hur mycket det spökar där om nätterna. Dessutom knatar vi runt på deras så kallade viloplats. Inte mycket till vila om jag får säga det själv. Men det var ändå värt besöket. Alltid lär man sig något nytt.
Det var för övrigt jag och turisterna som gled runt där. En fördel med att turista i sin egen hemstad är att slippa förvirringen. Jag kan läsa på svenska och jag bevhöer inte stå utanför attraktionen och se förvirrad ut innan jag lyckats lokalisera var jag är någonstans. Det är underbart.
Jag kom på att det är en helt magnifik utsikt från Riddarholmen. Både mot Västerbron till och mot Slussen. Man ser riktigt långt därifrån. Så finns det andra sentimentala anledningar till att jag gillar stället. Jag har vid flertalet tillfällen nästan besökt Kent-konsterter på den där holmen. Back in the days när det var vattenfestivaler och sånt var det en hel del konserter där. Storslagna sådana när man får vara utomhus. En gång lyckades jag och en kompis snacka oss in i slutminuten av en Kent-konsert så att vi hann se 747 mot en storslagen fond. Stort! Och gratis...
Jaha, vi får se vad morgondagen bjuder på i turistväg. Jag vill inte bestämma något i förväg så vi får helt enkelt se vad det blir imorgon bitti. Vilket humör jag är på.
Många kungar var det som vilar i den där kyrkan. Känns nästan lite makabert att gå runt där med den vetskapen. Undrar hur mycket det spökar där om nätterna. Dessutom knatar vi runt på deras så kallade viloplats. Inte mycket till vila om jag får säga det själv. Men det var ändå värt besöket. Alltid lär man sig något nytt.
Det var för övrigt jag och turisterna som gled runt där. En fördel med att turista i sin egen hemstad är att slippa förvirringen. Jag kan läsa på svenska och jag bevhöer inte stå utanför attraktionen och se förvirrad ut innan jag lyckats lokalisera var jag är någonstans. Det är underbart.
Jag kom på att det är en helt magnifik utsikt från Riddarholmen. Både mot Västerbron till och mot Slussen. Man ser riktigt långt därifrån. Så finns det andra sentimentala anledningar till att jag gillar stället. Jag har vid flertalet tillfällen nästan besökt Kent-konsterter på den där holmen. Back in the days när det var vattenfestivaler och sånt var det en hel del konserter där. Storslagna sådana när man får vara utomhus. En gång lyckades jag och en kompis snacka oss in i slutminuten av en Kent-konsert så att vi hann se 747 mot en storslagen fond. Stort! Och gratis...
Jaha, vi får se vad morgondagen bjuder på i turistväg. Jag vill inte bestämma något i förväg så vi får helt enkelt se vad det blir imorgon bitti. Vilket humör jag är på.
Middagsångest
Pengarna har för länge sen börjat tryta. Men det värsta är att jag inte vet vad jag ska äta till middag. Jag har fått idétorka så det står härliga till. Jag brukar kunna ha det när det gäller mat. Jag vill alltid äta något gott - det vill säga aldrig köttbullar, pölsa, blodpudding eller falukorv. Det blir lite svårt att kombinera gott med billigt enligt min mening. Ibland hittar jag "billiga" recept men det innebär ändå att jag måste shoppa hem en massa nya produkter som sen kanske blir stående.
Det här måste vara världens vanligaste problem. Jag är uppväxt med blodpudding ca 3 ggr/vecka så jag vägrar att sänka mig till den nivån. Det har jag svurit att aldrig göra. Här ska det vara lagad mat!
Det här måste vara världens vanligaste problem. Jag är uppväxt med blodpudding ca 3 ggr/vecka så jag vägrar att sänka mig till den nivån. Det har jag svurit att aldrig göra. Här ska det vara lagad mat!
Bryggsittaren
Man får väl säga att jag har varit ute och knatat en hel del idag. Jag har besett stora delar av min stad. Mest bekanta delar i och för sig, men bättre än inget. Har avverkat ett antal kilometer till fots.
Hittade en ny brygga vid vattnet också. Jag var tvungen att prova att sitta på den förstås. Det gick mycket bra måste jag säga. Ska nog dit och sitta på den igen. Det blåste en härlig fläkt och vatten speglade solen så att jag kanske fick lite, lite färg i alla fall.
Fick inviga mina solglasögon idag också. Har haft dem rätt så länge, men jag får sällan tillfälle att använda dem eftersom jag är glasögonorm. Hade linserna på idag så det gick mycket bättre att läsa i solen. Slapp bli helt "snöblind" när jag kom in. Det är alltid en fördel. Tror att mina ögon mår lite bättre av att slippa få in allt ljus i ögat också.
Hittade en ny brygga vid vattnet också. Jag var tvungen att prova att sitta på den förstås. Det gick mycket bra måste jag säga. Ska nog dit och sitta på den igen. Det blåste en härlig fläkt och vatten speglade solen så att jag kanske fick lite, lite färg i alla fall.
Fick inviga mina solglasögon idag också. Har haft dem rätt så länge, men jag får sällan tillfälle att använda dem eftersom jag är glasögonorm. Hade linserna på idag så det gick mycket bättre att läsa i solen. Slapp bli helt "snöblind" när jag kom in. Det är alltid en fördel. Tror att mina ögon mår lite bättre av att slippa få in allt ljus i ögat också.
Svarta listan
Det är ändå ok att inte ha fantastiskt soligt och varmt väder på semestern. Regnet får gärna hålla sig borta för det blir så trist att gå ut då. Men mulet är inte så tokigt väder.
Jag har redan lyckats bocka av två attraktioner jag har tänkt bese i min stad. Listan på turistmål är lång och av någon anledning kommer jag aldrig iväg för att se dem. Men med det här vädret ska jag väl kunna hinna igenom hela :-)
Igår var jag på Fjällgatan och tittade på utsikten över Stockholm. Jag bor verkligen inte många minuter därifrån, men jag har inte varit där sen jag flyttade till Stockholm. Jag kan ha varit där med familjen när jag var liten någon gång, men det minns jag knappt. Idag var jag på dansmuséet och spanade runt lite. Jag gillar ju dans, så jag tänkte att det kunde vara något. Gratis inträde var det också så det är bara att rekommendera. Jag spenderade nog gott och väl en halvtimme där. Mycket nöjd efteråt.
Annat som jag länge tänkt göra är att se Riddarholmskyrkan, gå på Vin & spritmuséet och leksaksmuséet eller bara ströva runt på, för mig, okända platser i Stockholm. Jag har all tid i världen nu. Måste bocka av något på listan varje dag har jag tänkt. Skulle kunna tänka mig att åka till IKEA också. Men det brukar bli så dyrt.
Jag kände mig helt trött när jag satte mig och tog det lugnt en stund efter lunch. Skulle helst bara sätta mig i en solstol och läsa. Men någon stol har jag inte. Tänkte sätta mig på vår innergård men där håller de, som bekant, på och gräver upp marken. Det kom till och med en vägarbetare (av australiensisk härkomst ska tilläggas - underbart att återhöra den australiensiska accenten) och sa att jag nog kommit till fel ställe om jag var ute efter "piece and quiet". Jag lommade in och drack kaffe istället. Där är jag nu. Vädret jävlas lite med mig genom att växla hela tiden. Lite jobbigt att komma på den ultimata klädseln då. Dessutom kan utomhusaktiviteter komma att störas av regn vilken sekund som helst...
Jag har redan lyckats bocka av två attraktioner jag har tänkt bese i min stad. Listan på turistmål är lång och av någon anledning kommer jag aldrig iväg för att se dem. Men med det här vädret ska jag väl kunna hinna igenom hela :-)
Igår var jag på Fjällgatan och tittade på utsikten över Stockholm. Jag bor verkligen inte många minuter därifrån, men jag har inte varit där sen jag flyttade till Stockholm. Jag kan ha varit där med familjen när jag var liten någon gång, men det minns jag knappt. Idag var jag på dansmuséet och spanade runt lite. Jag gillar ju dans, så jag tänkte att det kunde vara något. Gratis inträde var det också så det är bara att rekommendera. Jag spenderade nog gott och väl en halvtimme där. Mycket nöjd efteråt.
Annat som jag länge tänkt göra är att se Riddarholmskyrkan, gå på Vin & spritmuséet och leksaksmuséet eller bara ströva runt på, för mig, okända platser i Stockholm. Jag har all tid i världen nu. Måste bocka av något på listan varje dag har jag tänkt. Skulle kunna tänka mig att åka till IKEA också. Men det brukar bli så dyrt.
Jag kände mig helt trött när jag satte mig och tog det lugnt en stund efter lunch. Skulle helst bara sätta mig i en solstol och läsa. Men någon stol har jag inte. Tänkte sätta mig på vår innergård men där håller de, som bekant, på och gräver upp marken. Det kom till och med en vägarbetare (av australiensisk härkomst ska tilläggas - underbart att återhöra den australiensiska accenten) och sa att jag nog kommit till fel ställe om jag var ute efter "piece and quiet". Jag lommade in och drack kaffe istället. Där är jag nu. Vädret jävlas lite med mig genom att växla hela tiden. Lite jobbigt att komma på den ultimata klädseln då. Dessutom kan utomhusaktiviteter komma att störas av regn vilken sekund som helst...
Hård natt
Jag har en ganska hård natt bakom mig. Somnade gott vid halv tolv. Redan vid ett vaknade jag första gången. Då stod fönstret och slog så jag stängde det och blev kvar i värmen. Vid fyra vaknade jag av ett ljud som trängde in i mitt medvetande från långt bort i dimman. Det var min telefon som plötsligt laddat ur sig helt. Det måste ha varit något som störde den för den var inte så tom när jag gick och la mig. Nåväl, jag somnade snabt om efter ha lagt den på laddning (och stängt av ljudet). Vid sextiden drog något slags vägarbete igång. Igen. Det lät som att de ideligen tappade ett ton skrot rakt ner i backen. Jag hade vid något tidigare tillfälle under natten lyckats öppna fönstret igen så det hördes väldigt väl. Men det var svalt och skönt i rummet och jag gosade ner mig under mitt tjocka täcke.
Det enda jag tänkte varje gång jag vaknade var: Aaaah, jag har semester. Inget kunde rubba min nattsömn inatt. Men jag har hållit koll på läget runt omkring mig hela tiden kan man väl säga. Och vägarbetet slutade lagom till jag gick upp...
Det enda jag tänkte varje gång jag vaknade var: Aaaah, jag har semester. Inget kunde rubba min nattsömn inatt. Men jag har hållit koll på läget runt omkring mig hela tiden kan man väl säga. Och vägarbetet slutade lagom till jag gick upp...
Back on track
Det kändes helt underbart att gå till gymet idag. Äntligen kan jag gå på mina egna galna tider då inte alla andra går. Det var lite mer folktomt än det brukar vara efter jobbet. Då kom jag på att det är så här mitt liv brukar se ut. Det liv jag känner och älskar. Äntligen är jag tillbaka. När jag gick ut från gymet var det lång kö in. Det kändes riktigt bra att redan vara klar då. Dessutom ska väl alla börja träna efter semestern nu när den är slut. Själv har jag precis börjat min - och mitt normala liv. Kärlek!
Kontakt
Jag fick äntligen mina linser från Lensway idag. Det kändes bra, dessutom verkade styrkan passa också. Den var lite lite hemsnickrad. Min optiker var ju så galen och vägrade säga hur det skulle vara. Trött blir man. Hur som helst var det lika obehagligt som vanligt att ha dem i. Nu har jag i alla fall köpt mig lite smörjmedel till ögonen. Det känns lite bättre. Jag hoppas att det ska hjälpa. Kom på att det var kul att se mig själv "som vanligt" igen. Det var ett tag sen jag var utan glasögon nu. Har aldrig haft på mig dem konstant, men senaste halvåret har jag det. Det har gått rätt bra tills huvudvärken kom krypande igen. Det värsta är att jag har vant mig vid att alltid kunna se. Det är otroligt lyxigt, och jag vägrar gå tillbaka till att vara blind. Så jag får väl prova att köra linser ett tag. Då kan jag ju byta av lite i alla fall.
Jag insåg även att jag hade en bra hårdag idag. Trodde inte att de existerade längre. Men idag hade jag en så de gör väl det antar jag. Det kan också bero på att jag ser annorlunda ut utan glasögonen. De går inte alltid ihop med min frisyr på något sätt.
I övrigt då: första dagen på semester och självklart är det nästan regntugnt. Guuud, vad ska jag ta mig till. Ge mig en bil så drar jag.
Jag insåg även att jag hade en bra hårdag idag. Trodde inte att de existerade längre. Men idag hade jag en så de gör väl det antar jag. Det kan också bero på att jag ser annorlunda ut utan glasögonen. De går inte alltid ihop med min frisyr på något sätt.
I övrigt då: första dagen på semester och självklart är det nästan regntugnt. Guuud, vad ska jag ta mig till. Ge mig en bil så drar jag.
Ångest över semestern - och livet
Idag åkte jag på en smärre ångestattack. Det började med att jag fortfarande inte vet vad jag ska göra med mina två lediga veckor. Jag vill inte att de bara ska gå. När jag tänkte vidare på det kom jag på att jag längtar till sommar igen. Försommar och grönska. Då insåg jag att jag har ett rätt tufft år framför mig. Jag har en massa beslut som måste tas. Dels vad jag ska göra på min praktik, dels vad jag ska göra när jag blir klar till jul. Inte så små beslut med andra ord. Beslut som inte precis är min starka sida. Brrr... Det renderade i en hel del ångest i alla fall. Jag blev tvungen att landa i att jag faktiskt kan ta dagen som den är i två veckor till. Det är trots allt kanske där jag måste börja. De stora besluten får, i vanlig ordning, vänta.
Dessutom hade mamma och resten av min familj haft en jättetrevlig kräftskiva på landet igår. En kräftskiva jag gärna hade varit med på om det inte var för att den krockade med 30-årsfesten. Det gav mig ytterligare lite ångest. Sen berättade hon att storebror och en annan hade suttit och triggat varandra till att ta mer och mer plats på festen (i sången var den officiella utsagan). Då blev jag lite lättad. Det är ju en roll jag gärna har. Men med storebrorsan där hade jag nog fått en andra- till tredjeplats ändå. På festen igår tog jag rätt mycket utrymme när jag skändade den uppblåsbara späckhuggaren Willy. Jag höll på rätt länge eftersom alla ville ta kort på tilldragelsen. Sen fick jag ytterligare ett pass när jag fick i uppgift att drapera mig på altanräcket. Jag började förstås puta med läpparna och ställa ut - på ett överdrivet sätt. Även det väckte en del uppståndelse. Jag gillar det! Så jag drog kanske vinstlotten ändå.
Idag hittade jag Felicitytheme-skivan som plåster på såren. Den kan jag kanske sitta och gråta ut till. Themelåten som var i Senior year är så fantastiskt bra. Hela serien var för övrigt helt underbar. Förra hösten råkade jag hitta några osedda avsnitt som var någon slags förlängning till serien. De var helt underbara och jag grät när det började med att Felicity och Ben gjorde slut (trots att jag inte sett serien på säkert fem år). De är ju mitt absoluta favoritpar - alla kategorier. Kanske för att Ben liknar mannen i mitt liv (som inte finns i mitt liv, men väl längre bort på min ö) så mycket att det gör ont.
30-årsfest
Jag var så sjukt låg idag på väg till festen. Det var så mycket folk på bussen, framför allt tyskar, fransmän, italienare och holländare. Inget fel i det, men vad gjorde de på min buss. Jag undrade vad alla dessa människor skulle på för event. Alla tycktes känna varandra och hade sprit och picknick med sig. Jag kom inte med första bussen för att den blev full och blev tvungen att vänta tills nästa. Sen var jag som ett åskmoln. Framme vis festen höll jag mig till vatten första timmarna. Hade så ont i huvudet förutom att jag var på uselt humör. Ingen idé att dricka alkohol. Sen kom dock Snuttan och bandets blivande trummis (förhoppningsvis) och då blev jag på mycket bättre humör. Allt lättade liksom och jag gav mig på bålen. Sen famlade jag runt bland ölflaskor och white russian. Men det blev mycket trevligt. Så skönt att kunna sitta på en altan. Tror att presenterna var oväntade för födelsedagsbarnet också. Som jag ville.
Jag drack ingen tequila, men jag känner fortfarande lukten av den. Kan ha varit så att skåningen som jag trackade tills han slängde sitt glas i golvet hade det i glaset. Jag fick i alla fall det mesta av innehållet på mig. Kändes så där. Men det var skönt att få sällskap på hem bussen. För ovanlighetens skull, var jag bland de första att dra. Värdparet brukar ju vilja sova vid 10 så jag tyckte att det kunde vara snyggt att gå innan de somnade/kastade ut oss.
Lite fil och sömn på det här.
Jag drack ingen tequila, men jag känner fortfarande lukten av den. Kan ha varit så att skåningen som jag trackade tills han slängde sitt glas i golvet hade det i glaset. Jag fick i alla fall det mesta av innehållet på mig. Kändes så där. Men det var skönt att få sällskap på hem bussen. För ovanlighetens skull, var jag bland de första att dra. Värdparet brukar ju vilja sova vid 10 så jag tyckte att det kunde vara snyggt att gå innan de somnade/kastade ut oss.
Lite fil och sömn på det här.
Världen i rött
Här i världen har jag varit. Tyckte att den här idén var ganska rolig. Tack Fröken Björk för tipset!
Du kan också göra en här.
Så var det semester
Jag var på mycket bra humör på jobbet idag. Sista dagen - för den här gången. De hoppas att jag kommer tillbaka nästa sommar. Jag hoppas att jag blir klar med min utbildning till jul, men annars kanske jag dyker upp hos lönetanterna även nästa år. Jag diggar dem stenhårt och stället är inte på något vis dåligt. De trodde de skulle behöva en månads avvänjning då jag slutat. Jag vet inte det, kanske behöver de en månad för att reda ut allt som jag kan tänkas gjort galet :-)
Vi fikade i alla fall på eftermiddagen och jag fick en present. De är ju för gulliga. Jag är inte särskilt mycket för blommor och kanske har de greppat det eftersom jag fick paket istället. Det var trots allt inte så vemodigt att gå därifrån som jag trott innan. Jag blev inte så sentimental. Kanske dyker jag upp där igen i något sammanhang. Men de har verkligen förgyllt min sommar.
Ikväll fick jag laxfärsbiffar. En mycket trevlig anrättning måste jag säga. Det kommer det nog att bli igen. Jag gillar verkligen lax. Borde överlag äta det oftare. Så har jag fått mig ett glas vin också. Det gav mig mest huvudvärk, men ändå. Det är ju trots allt semester...
Vi fikade i alla fall på eftermiddagen och jag fick en present. De är ju för gulliga. Jag är inte särskilt mycket för blommor och kanske har de greppat det eftersom jag fick paket istället. Det var trots allt inte så vemodigt att gå därifrån som jag trott innan. Jag blev inte så sentimental. Kanske dyker jag upp där igen i något sammanhang. Men de har verkligen förgyllt min sommar.
Ikväll fick jag laxfärsbiffar. En mycket trevlig anrättning måste jag säga. Det kommer det nog att bli igen. Jag gillar verkligen lax. Borde överlag äta det oftare. Så har jag fått mig ett glas vin också. Det gav mig mest huvudvärk, men ändå. Det är ju trots allt semester...
Gnagsår förresten
Jag har fått skavsår på mina hälar varje gång jag haft ett par av mina skor i sommar. Varje gång tänker jag "nästa gång blir det bättre..." Men icke! Igår köpte jag mig riktiga skavsårsplåster från Compeed. Tjocka och härliga och som en extra skyddande hud var de. Perfekt! Nu skulle här bäras skorna igen. The return of my heels - tänkte jag.
Halvvägs till jobbet i morse kände jag hur det sved. När jag kom fram såg jag hur skorna gnagt sig igenom den tjocka plasten och ner i min hud. När jag tittade på det såg det lite ut som kycklingfilé. Rosa och härligt! Jahapp, det var bara att dra på sig flipflop - igen! Det är verkligen mördarskor. Jag förstår inte att de ska vara så jäkla hårda i hälen. Det är dessutom läder så de borde ju ge med sig någon gång. Problemet är bara att jag aldrig orkar ha på mig dem så länge eftersom mina hälar blir till köttfärs. De måste väl gås in, men hur det ska gå till är en bra fråga. Med rejäla tubsockor kanske...
Halvvägs till jobbet i morse kände jag hur det sved. När jag kom fram såg jag hur skorna gnagt sig igenom den tjocka plasten och ner i min hud. När jag tittade på det såg det lite ut som kycklingfilé. Rosa och härligt! Jahapp, det var bara att dra på sig flipflop - igen! Det är verkligen mördarskor. Jag förstår inte att de ska vara så jäkla hårda i hälen. Det är dessutom läder så de borde ju ge med sig någon gång. Problemet är bara att jag aldrig orkar ha på mig dem så länge eftersom mina hälar blir till köttfärs. De måste väl gås in, men hur det ska gå till är en bra fråga. Med rejäla tubsockor kanske...
En lång sommar
Imorse, när jag som vanligt sprang gatlopp de 500 metrarna till tuben, kom jag på att imorgon är det sista dagen med mina vänner längs den där vägen. Det är märkligt vilka inrutade rutiner vi människor gärna har. Varje morgon ser jag mannen som i rask takt är på väg hem med morgontidngen under armen. Vid det lilla konditoriet sitter mannen med skägg och fikar varje morgon. Han ser alltid glad ut och verkar fika med olika människor varje dag. Ibland ser jag honom vid samma konditori när jag kommer hem från jobbet. Jag tänker mig att han är lite av en institution. Han sitter där jämt och folk känner igen honom, vilket innebär att han varje dag får olika människor till sitt bord. Nästan framme vid tuben ser jag också gamligen med den minst lika gamla hunden. Hunden ser ut som en liten ljudmikrofon som de har vid TV-inspelningar och linkar fram väldigt långsamt. Härom morgonen låg en av gatuarbetarna på alla fyra och rufsade runt i den lille hundens päls. Jag vet inte om hunden tyckte det var särkilt kul, men jag tror inte han hade orkat protestera oavsett. Väl framme vid tuben står DN-försäljaren och City-killen och försöker trycka en tidningen i handen på mig.
Så här har, så gott som, varje morgon sett ut den här sommaren. Det verkar finnas en del människor som inte har haft något särskilt att göra på dagarna. Det är dem jag sett varje morgon vid halv åtta. Själv så tar jag imorgon en välförtjänt semester efter åtta veckors jobbande. Det ska bli så skönt. Däremot kommer jag att sakna mina lönetanter. Jag tror att de kommer tycka att det blir lite tomt efter mig - på gott och ont. Jag har nog tagit en del plats...
Så här har, så gott som, varje morgon sett ut den här sommaren. Det verkar finnas en del människor som inte har haft något särskilt att göra på dagarna. Det är dem jag sett varje morgon vid halv åtta. Själv så tar jag imorgon en välförtjänt semester efter åtta veckors jobbande. Det ska bli så skönt. Däremot kommer jag att sakna mina lönetanter. Jag tror att de kommer tycka att det blir lite tomt efter mig - på gott och ont. Jag har nog tagit en del plats...
Genom skärselden
Jag har verkligen devoterat en stor del av dagen till att hitta den perfekta självbiografin. Ja, och det måste ju vara den perfekta också. Den ska vara oväntad och gärna lite galen. Så jag har letat rocklegenders biografier och alltså försökt få tag på någon av dem idag. Jag hade ögonen på antingen Lemmy Kilmisters eller Chuck Berrys. Men oavsett skulle det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort. Utländska böcker som har några år på nacken verkar försvinna från jordens yta (det är därför jag bara lånar böcker på biblioteket - där finns de kvar...). Jag har kollat med Akademibokhandeln och varenda annan liten bokhandel jag kunde komma på, men de fanns bara eventuellt att beställa. Jag behöver vilken som helst, men innan helgen. Så kollade jag in på Adlibris (varför avhyste jag den idén först?) och där hittade jag både Lemmy Kilmisters och Chuck Berrys. Dessutom hittade jag en massa böcker på samma tema när jag beställde dem (vilket jag älskar med att handla på nätet) så jag beställde Gene Simmons biografi också. Jag kan alltid behålla någon själv. Jag älskar att lyssna på liv som tillägnats rock´n rollen.
Jaha, så var det med det. Men jag trodde att det var helt kört där ett tag. Nu måste jag bara komplettera denna gåva med ett oväntat och kul event i biljettform. Hur svårt kan det vara?
Jaha, så var det med det. Men jag trodde att det var helt kört där ett tag. Nu måste jag bara komplettera denna gåva med ett oväntat och kul event i biljettform. Hur svårt kan det vara?
Nästan långtråkigt
Det känns nästan svårt att få kvällarna att gå nu för tiden. Förra veckan stressade jag runt efter en bröllopsoutfit vilket gjorde att jag spenderade varje eftermiddag/kväll på stan. Sen höll jag på och provade kläder hemma till förbannelse. Veckan innan det var det en del handlande inför möhippan med diverse andra bestyr. Innan det var det möte inför möhippan stup i kvarten. Den här veckan är det inget särskilt alls. Känns konstigt tomt på något vis. Har försökt fögylla mina kvällar med friidrott, men det gör liksom inte riktigt tricket. Ikväll fick jag till och med tid över för min bok, I cirkelns mitt. Men jag har för ont i huvet efter de stressiga dagarna på jobbet så jag kunde inte riktigt läsa den. Känner mig helt löjligt trött. Ska jag behöva gå och lägga mig vid 10? Vad är detta? Är det åldern som tar ut sin rätt? Eller är det bara allt för nära till semester äntligen sparkar igång? Jag håller på att logga ut helt.
No more tears
Jag har verkligen blivit blödig på senaste åren. Återigen fick jag tårar i ögonen när Carolina Klüft sprang hem sitt guld på 800 m. Jag vet inte vad det är med mig och idrott, men det är oerhört känslosamt av någon anledning. Förra året när Kajsa Bergqvist tog guld i höjd i Helsinfors så grät jag. På något sätt kunde jag leva med i allt hon gått igenom med sin skada och allt för att komma tillbaka - av någon outgrundlig anledning. Jag har aldig idrottat ens en gång. Men jag tror det var därför det blev så känslosamt.
När Sinedin Zidane gjorde mål i slutminuten i åttondelen under fotbolls-VM (då Frankrike redan ledde stort) så grät jag också. Det var hans sista mästerskap och han var lagkapten. Jag kände för honom på något sätt. Hade aldrig hört talas om karln förut, men plötsligt kände jag med honom. Det är illa ställt med mig, och på något vis är jag + sport = tårar. No more tears - eller no more sport...
När Sinedin Zidane gjorde mål i slutminuten i åttondelen under fotbolls-VM (då Frankrike redan ledde stort) så grät jag också. Det var hans sista mästerskap och han var lagkapten. Jag kände för honom på något sätt. Hade aldrig hört talas om karln förut, men plötsligt kände jag med honom. Det är illa ställt med mig, och på något vis är jag + sport = tårar. No more tears - eller no more sport...
Lemmy Kilmister
Jag måste hitta den perfekta självbiografin inom några få dagar. Jag funderar på Lemmy Kilmisters självbiografi. Vad kan vara mer spännande att läsa än en rocklegens ord. Personen som ska få äran att läsa boken tror jag behöver få sig lite redigt rockliv lite till livs. Jag tror att hon kan se den som en ganska oväntad gåva. Desto bättre. Vad kan passa bättre när man fyller tredve?
Fruktoman
Det är ju så gott med frukt. Det är som att jag har kommit på det helt nyligen. Jag förstår inte varför jag inte har haft mer frukt hemma. Ett litet fat med lite olika, roliga frukter är välidgt lyxigt, men så gott. Och nyttigt förstås. När jag köper frukt är det normalt sett bananer eller äpplen. Sen ligger de hemma tills de blir dåliga. Mest för att det inte är så upphetsande att äta dem. Men det finns ju en massa roliga frukter. Idag köpte jag hem körsbär. Så mycket roligare att äta. När jag köper såna "roligare" frukter är jag duktigare på att äta upp dem. Jag sulle lätt kunna bli nektarinoman, litchieoman eller physalisoman. Physalis förresten. Låter lite som en könssjukdom. Men det är en väldigt trevlig frukt.
Inne på sista varvet
De senaste dagarna har sportmetaforerna varit stora i mitt liv. Vet inte riktigt varför. Kanske har jag smittats av EM-febern. Äntligen har det börjat. Jag minns OS i vintras. Det var två mycket bra veckor i mitt liv. Jag skulle egentligen skriva uppsats, men satt istället klistrad vid TV:n dagarna i ända. Bra att det gick av stapeln i Europa så man verkligen kunde fylla hela dagen med allt man kunde tänka sig. Aldrig trodde jag att skeletton kunde vara så högintressant. Eller också var uppsatsen bara så totalt ointressant. Nog om detta... EM är här och jag råkar gilla alla typer av sport när jag inte har något bättre för mig. Jag fastnar välidgt lätt i alla sportträsk.
Det jag skulle skriva om egentligen var att min arbetssommar börja lida mot sitt slut. Det känns helt underbart. Däremot visade sig de två senste, så kallade lugna veckorna som inte var så lugna, vara mindre hysteriska än den här veckan tycks komma att bli. Jag har bara svarat i telefonen hela dagen och således inte fått något annat gjort. Kunde ha suttit hela kvällen för att få undan den hög som snabbt bildades på mitt skrivbord. Men jag hade rätt ont i huvet så jag drog hem. Dessutom hägrade en bok i solen innan jag skulle bänka mig framför - just det - friidrotten.
Däremot vet jag inte riktigt ännu vad jag ska göra av mina två lediga veckor. Jag vill göra något. Helst åka på bilsemester. I mina ögon är det den ultimata semesterformen. Man åker dit man känner för, bara parkar sin bil på en camping och kryper in i bakluckan och sover. Jag har gjort det två gånger med en kompis (vilket förvisso är ett par år sen, förmodligen så pass många att det redan är preskiberat) och det var underbart. De roligaste semestrarna jag någonsin har haft. Kan ha berott på det fantastiska sällskapet också, men ändå. Annars skulle jag kunna tänka mig att åka utomlands, till en stad eller ett hav eller en solstol. Livet på landet funkar ju annars, men är lite trist ensam, även om jag inte gör något särskilt där. Sista utvägen är att åka till mormor i Finland. Gaaah... Förutom att det är lite läskigt att åka färja dit själv (med läskiga, fulla, medelålders, finska karlar som hänger efter en) så måste jag klara mig på min extremt knaggliga finska. Mormor pratar inte svenska så jag har inte så mycket val. Ibland är hon dessutom rätt så ovillig att förstå mig även om jag verkligen säger riktiga finska ord. Kanske inte blir den semestern ändå... Nåja, jag har ju ett par dagar kvar innan det här varvet är slut. Jag är inte nere i brygga ännu :-)
Det jag skulle skriva om egentligen var att min arbetssommar börja lida mot sitt slut. Det känns helt underbart. Däremot visade sig de två senste, så kallade lugna veckorna som inte var så lugna, vara mindre hysteriska än den här veckan tycks komma att bli. Jag har bara svarat i telefonen hela dagen och således inte fått något annat gjort. Kunde ha suttit hela kvällen för att få undan den hög som snabbt bildades på mitt skrivbord. Men jag hade rätt ont i huvet så jag drog hem. Dessutom hägrade en bok i solen innan jag skulle bänka mig framför - just det - friidrotten.
Däremot vet jag inte riktigt ännu vad jag ska göra av mina två lediga veckor. Jag vill göra något. Helst åka på bilsemester. I mina ögon är det den ultimata semesterformen. Man åker dit man känner för, bara parkar sin bil på en camping och kryper in i bakluckan och sover. Jag har gjort det två gånger med en kompis (vilket förvisso är ett par år sen, förmodligen så pass många att det redan är preskiberat) och det var underbart. De roligaste semestrarna jag någonsin har haft. Kan ha berott på det fantastiska sällskapet också, men ändå. Annars skulle jag kunna tänka mig att åka utomlands, till en stad eller ett hav eller en solstol. Livet på landet funkar ju annars, men är lite trist ensam, även om jag inte gör något särskilt där. Sista utvägen är att åka till mormor i Finland. Gaaah... Förutom att det är lite läskigt att åka färja dit själv (med läskiga, fulla, medelålders, finska karlar som hänger efter en) så måste jag klara mig på min extremt knaggliga finska. Mormor pratar inte svenska så jag har inte så mycket val. Ibland är hon dessutom rätt så ovillig att förstå mig även om jag verkligen säger riktiga finska ord. Kanske inte blir den semestern ändå... Nåja, jag har ju ett par dagar kvar innan det här varvet är slut. Jag är inte nere i brygga ännu :-)
