Dansen har börjat
Jag och L var lite nervösa innan eftersom det var en ny grupp, ny lärare och ny nivå. Men det var skönt att hon bestämde sig för att gå den här kursen i alla fall. Jag var lite osäker på om hon skulle det. Där stod vi i alla fall till slut, längst fram och kände in den nya stilen. Det gick riktigt fort fram och jag var lite förvirrad ganska ofta :-) Men så kändes det i början på J:s lektioner också. Det är det som jag har min tröst i. Det kommer att lätta med tiden. Jag var ändå inte lika förvirrad som med J i början. Tror jag...
Efteråt frågade vi hur länge han kör samma koreografi och han brukar köra 2-3 gånger. Det känns bra. Då får vi möjlighet att lära oss den lite bättre. Han var glad att vi tyckte om hans koreografi, stil och att vi hade ont i varenda muskel efteråt. Han kör the L.A-style och då arbetar man mer med kroppen och varje liten rörelse ska man känna in. Tydligen. Jag är säker på att han lyckades. Det känns som att jag kommer att ha en del träningsvärk imorgon i alla fall. Jag och L ska eventuellt träffas och träna tillsammans i veckan. Om vi minns något vill säga. Det vore kul och väldigt nyttigt. Frågan är bara var man ställer sig och jazzfunkar? Hemma är uteslutet - för litet! Det är nu man skulle ha egen trädgård eller kanske en liten studio. Men så är det inte och då får man göra det bästa av situationen. Gräsmattan kanske :-)
Godnatt sommaren
Jag hoppas att jag även kan säga godnatt till min sommarhud (i ansiktet). Den får gärna blir lite mer vårig eller så. Det har flammat upp en del blubbar i mitt nylle den senaste veckan och de får gärna gå tillbaka vilken dag som helst nu. Det enda jag kan tänka när jag ser mig i spegeln är "m u s t n o t t o u c h e" och det går så där. Det blir värre för varje dag. Jag vill gärna klösa mig i ansiktet hela tiden, men det blir ju bara värre. Förra sommaren var mitt ansikte som... ja, jag vet inte vad. Jag såg helt blåslagen ut på kinden. Brrrr.... Det var hemskt. Det får som sagt ge med sig vilken dag som helst nu.
Jag tänker inte säga godnatt till mitt nattöppna fönster ännu. Sover så gott när det är lite svalt. Det har gått väldigt bra i sommar också. Det har inte blåst så mycket så att det står och slår. Mitt fönster går inte att ställa upp utan det är bara öppet för vinden (so to speak). Det gör det lite svårt att ha öppet året om. Men ett tag till ska det väl gå bra.
Jag hoppas att jag inte måste säga godnatt till landet ännu. Vill åka dit en gång till om det finns möjlighet. kanske till och med ta ett höstbad. Men så mycket kan jag inte lova.
Ja, jag säger i alla fall godnatt nu. Godnatt!
Semesterdag
Jag har haft en riktigt skön sista semesterdag. Läst på bryggan och shoppat. Det blev en del shoppat faktiskt: nya jeans, en väska som är stor nog att få följa med till skolan, en kajalpenna (!) och ett par riktigt shyssta trosor från Frank Dandy. Jag blev så kär i dem på en gång att jag bara var tvungen. De var förstås lite dyra, men min erfarenhet säger mig att de dyra håller betydligt längre än sunkiga från H&M. På H&M:s brukar nästan sömmarna ge upp innan jag ens fått på mig dem. Eller är det bara jag? Nåja, jag lyckades i alla fall springa på ett antal oväntade rabatter under shoppingturen så jag kom faktiskt undan med blotta förskräckelsen. Väskan fick jag 25 % på för att butiken "återöppnats". Tack för det Televerket! Jag insåg det inte ens innan jag bestämt mig så jag stod bara och undrade vad hon gjorde. Men jag missunnar mig inte det på något vis! Jeansen var Cheap Monday och således ganska billiga. Men jag fick ytterligare 10 % med hjälp av en liten rabatt jag fått hem från Åhléns. Återigen, bara att passa på. Shopping är kul när det är så här.
Jag tänkte att jag skulle tränat idag. Gymmet hann jag dock inte till eftersom de stängde fyra (jag var ju strängt upptagen med att beta av rabatterna på Åhlle). Så det blev bara en kort promenad för att svalka av mig lite. Lite magräning och armhävningar, sen fick det räcka. Jag hade siktet inställt på den pizza jag skulle kreera.
Det blev alltså pizza till middag. Jag hade champinjoner, rökt skinka, mozarella och oliver på. Aaaah, det var så smaskigt. Salladen bestod av en avocado som äntligen legat till sig klart och lite plommontomater. Mycket gott och förhoppningsvis närande. Jag fick faktist cola till det. Brukar inte bli så ofta eftersom jag inte tycker om det längre. Men till pizza smakade det alldeles utmärkt.
Håller på att trolla lite med min kajal. Det var så länge sen jag gjorde det här. Men jag tror att kajal kan vara min grej. Förut var ögonskugga min grej, men det har jag nog lagt lite på is. Less is more och jag tror på kajalen av den anledningen.
Fjärden ligger blank
En liten nostalgisk återblick bara. Eftersom det är semesterns sista dag. Nu har den börjat. Det verkar vara fint väder för stunden i alla fall. Jag kanske blir en bryggsittare en stund på förmiddagen ändå. Det vore den perfekta början på den sista dagen.
Igårkväll insåg jag i alla fall vikten av att jag tränar varje dag. Det är så mycket lättare för mig att komma till ro på kvällen. Så jag får väl gå på gym idag om jag hinner. Annars blir det nog lite yoga. Känner faktiskt inget i benhinnorna efter min promenad/jogg igår. Det är bra. Kanske har vant mig vid skorna nu då. Jag tror annars att de är de som föranleder benhinnesmärtorna. De är så uppbyggda i fram att det känns som att jag går i uppförsbacke hela tiden. Som på en luftkudde. Hur som helst verkar jag spänna fötterna då vilket leder till smärtor i benhinnorna. Eller mer som en träningsvärk får jag väl säga. För det går över i smma takt som en träningsvärk. Jag får köra dem ett tag till i alla fall. De prioriteras inte med nya joggingskor just nu. Då får jag gå på gym och dans i stället.
Sen kväll med Hanna
Var och provade byxor idag också. Av någon anledning har jag bestämt mig för att köpa nya jeans. Jag antar att det är dags att uppdatera. De flesta börjar bli rätt slitna. Det innebär att jag knappt vågar ha dem i rädsla att ett par favvosar ska gå sönder. Det vore inte så kul. Men om jag köper mig ett par nya känns det lite säkrare. Jag tror det ska bli ett par helsvarta stuprörs. Eller riktigt mörkt blå. Mina acne är iofs i den trakten så det känns lite onödigt. Om jag hittar ett par billiga skulle jag kunna köpa både och :-) Ja, vi får väl se. Men svarta känns rockigt så det måste det bli. Måste bara hitta de där ulitmata rockskorna som jag letat efter så länge. Att det ska vara så svååårt. Hittade ett par rätt schyssta på have2have, men de var förstås mörkt bruna. Det måste nog bli svarta. Suck! Ja, jag får väl fortsätta min vansinniga jakt en av dessa dagar. När jag nu får tid efter att semsetern är slut.
Äntligen
Sommarnostalgi
Jag var ute och gick nu på eftermiddagen också. Tog turen längs vattnet åt båda hållen. Det är så mycket trevligare att gå vid vattnet om man nu kan. Och det kunde jag ju. Mycket folk som var ute och joggade och så. Det har jag inte gjort på flera år. Var lite sugen på att provjogga lite när jag nu ändå hade joggingskorna på mig. Men så blev det inte. En annan dag kanske. Mina knän tar så mycket stryk. Jag vill ju inte sabba dem lagom tills dansen börjar igen på tisdag. Har för övrigt fått veta vem den nya läraren är. Det är nån snubbe. Spännande att se hur han är. Streetig hoppas jag, snarare än jazzig. Man vet aldrig vilket håll dansarna drar åt när det gäller jazzfunk.
Hur som helst, appropå sommarnostalgin. Det var så där blekt ljus och så mycket havslukt i luften att jag kände mig glad att få vara ledig den här dagen. Det är nästan att föredra sånt här väder snarare än trettio grader och gassande sol när man nu är i stan som jag är. Så jag tycker att semestern har varit bra - trots allt regn.
Dagar kvar
Frågan är vad jag ska göra med mina sista dagar. Jag har inget busskort idag så det får bli något gratis i närheten. Skulle kunna träna i eftermiddag i alla fall. Skulle vilja sitta ute och läsa bara, men jag vet inte hur stabilt det där vädret är.
Imorgon kommer det in slantar på kontot. Då kan jag göra vad jag vill. Det blir definitivt sushi till lunch. Det var evigheter sen jag åt det. Så skulle jag kunna åka till skolan och grabba tag i de där böckerna som jag måste ha till kursen. Det blir säkert en del inköp gjorda udner dagen också. Det brukar vara så...
Men idag ska jag bara ta det lugnt.
Och jo, jag har haft ledigt i två veckor och ändå inte hunnit ta tag i det där med städningen. Mitt hem är fortfarande det kaos jag har levt i hela sommaren. Kanske måste anlita någon till mina 36 kvadratmeter...
Ibland flyt, om än trögt
Det är dags att ta tag i det här med att starta eget. Jag måste verkligen göra det nu. Det här är inte det första jobberbjudandet jag fått, och jag vill gärna ta det genom eget bolag. Jag kanske går en ljus framtid till mötes ändå - jobbmässigt menar jag. Jag svävar i ovisshet i det avseendet måste jag säga. De söker inte precis retorikkonsulter på löpande band i platsannonserna. Men lite gamla hederliga kontakter är aldrig att underskatta!
Skrutten
Lilla skrutten var bunny för en kväll. Man kan även se en begynnande Percy Nilegård-haka.
Floppartat
Jag var kung på vägen idag, det är inte det! Visserligen regnade det hela vägen till Nyköping, men det var helt ok ändå. Jag låg hack i häl efter Farbror Blå, det passade mig också ganska bra. Det blir så lätt att hålla hastigheten då. Ett ganska kul fenomen att se för övrigt. Det var många som var på väg att köra om i full karavan och som sen plötsligt ångrade sig, bromsade in och fogade sig i den gedigna kö som bildades efter Farbror Blås pikét.
Floppen var att jag någonstans mellan mitt hem och Oxelösund lyckades bli av med mitt busskort. I busskortet fanns dessutom 140 kr i kontanter och mitt ICA-kort. Det märkliga är att jag knappt var ute ur bilen från det att jag gick hemifrån till det att jag upptäckte att det var borta. Alltså tappades det ur min bakbyxficka på väg till bilen eller under microsekunden då jag stod ute i en hamn och betraktade vattnet.
Ok, det var bara en vecka kvar på busskortets giltighet, det var trots allt bara 140 kr i kontanter och på ICA- kortet finns 23 kr att förlusta sig med för den som hittar det. Men det är liksom grejen att bli av med något. Det besvärar mig något alldeles oerhört. Jag tappar liksom inte bort saker, så är det bara. Därför besvärar det mig så mycket när jag väl gör det. Plus att det känns så konstigt att kortet hoppade ur min ficka.
I övrigt gick alltså bilturen bra. Det regnade en del så jag skippade promenaderna. Jag var därför tillbaka i la stada rätt tidigt. Hann med IKEA på vägen. Köpte egentligen ingenting - bara sånt som man alltid lyckas plocka på sig där (glödlampor, påsstängare, ett vinglas som komplement till de andra fem som står okrossade i köksskåpet och lite annat). Jag hade hoppats att hinna före alla bilåkarna och rusningstrafiken. Det gjorde jag dock inte. Jag tar i alla fall tillbaka det där med att det är kul att köra i stan. Det är nog kul, men inte tillsammans med en halv miljdard andra bilar. Jag fick nästan lite cellskräck. Har jag aldrig upplevt tidigare i en bil. Lite märkligt!
Kom på mig själv med att undra hur sjutton jag skulle ta mig hem. Noll kronor på fickan, borttappat busskort och ca 80 kr på kontot (vilket innebar att jag inte kunde ta ut kontanter). Skulle jag behöva knata hela vägen hem. Jag hade en ganska rejäl hammare som slog i huvudet vid det här laget, plus att vädret inte såg helt tillförlitligt ut så det kändes inte särskilt lockande. Jag gick lite moloket in på Pressbyrån och frågade om man kunde köpa ett åk där. Det kunde man som tur var, så det löste sig. Tjoho! För att fira det köpte jag popcorn för återstående pinkpengar som skramlade runt lite ensamt på kontot. Det är dyrt att åka till Nyckan. Dagen gick loss på 400 kr i bensinpengar. Men då fick nog brorsan lite mer bensin än han skulle. Det kan han vara värd. Snart är det, tack och lov, lön. Och jag får mer pengar än på länge.
Det var inte så här
Imorgon är det jag och Pirum
Jag älskar verkligen att köra. Jag insåg det bara på den lilla stund det tog att köra från brorsan och hem att jag blir kung när jag sitter bakom ratten. Det är så underbart, fritt och härligt att glida fram i trafiken. Jag känner mig som en miljöbov ens att erkänna det. Men det är så. Jag minns när jag precis tagit körkort och pappa skickade mig "till Stockholm" på diverse uppdrag. Jag hittade inte för fem öre, men hade oceaner av tid. Så det var bara att göra om och göra rätt tills det blev bra. Jag slutförde alla uppdrag, hur omöjliga de än tycktes innan. Antagligen för att jag älskar att köra bil och inte känner någon stress när jag sitter bakom ratten.
Det kan bli så att jag måste äta upp mina egna ord imorgon, så jag borde egentligen inte publicera det här. Det känns lite jobbigt att det är brorsans bil. Skulle kännas tungt om något hände med den under morgondagen. Men det är skönt att han inte sitter med i den i alla fall, det brukar kunna göra mig lite nervös. Ensam är jag kung!
Vy
Vy jag skulle kunna ha för mina ögon jämt. Det kanske är så jag ska bo en dag...
Båthus
Båthus att bosätta sig i om somrarna. Me like!
Allt faller ihop runt omkring mig
Dessutom ringde jag idag för att kolla att vår reptid i replokalen finns kvar. Det fanns den inte. Det verkade nästan vara helt fulltecknat. Det som varit så lugnt där den senste tiden. Till slut lyckades jag klämma ur musikhuskillen ett par tider som skulle kunna fungera. Det kändes tungt att båda mina äslade hobbies blev lidande på mindre än ett dygn. Jag är rätt angelägen om att utöva båda sakerna så jag vill helst inte ha dåliga nyheter när det gäller vare sig dansen eller bandet. Jag hoppas bara att vår nya trummis kan den nya tiden. Annars blir det ännu hemskare att heta Hanna och ha fritid.
Jag har överlag känt mig lite stressad de senaste dagarna. Märker det på att andningen inte riktigt går ner i magen. Vet inte om det är för att jag inte vet hur den kommande terminen ser ut helt och för att jag ska till en ny arbetsplats snart eller om det är för att alla i min omgivning tar steg framåt i livet medan jag står still. Det är som att det är lite för mycket på en gång. Folk skaffar fler barn, gifter sig, förlovar sig och så vidare. Droppen var i helgen när jag hörde att storebrorsan letar hus med sin tjej! Då höll allt faktiskt på att braka ihop. Han är liskom en stenstod av stadsmänniska och en som aldrig rör sig framåt särskilt snabbt vad gäller såna saker. Som tur var så var tanken att de inte skulle allt för långt ut ur stan. Men man vet aldrig hur det slutar i och för sig sen när de inser hur dyrt det blir. Det börjar kännas ensamt här i stan. Alla flyttar ut. Jag gillar det inte!
Vatten
I lördags var vi vid havet också. Jag skulle kunna sitta och stirra ut över havet i evighet. Blev inget med det i lördags dock eftersom dimman låg tät. Trodde att den skulle lätta vilken sekund som helst, men det kom och gick. Kom tyvärr oftare än den gick. Vi låg där på klipporna ett tag och lyssnade på fartygens tutande, men sen gav vi upp. Inne i vår kanal var det strålande sol, och det var ändå det vi fick prioritera. Men havet är underbart!
Hemma i stan finns det också gott om vatten. Särksilt idag som det har regnat. Men oavsett finns det en hel del vatten att spana ut över. Vatten i en vy ger ett visst mervärde. Jag knatade runt på Riddarholmen idag innan det började regna. Den är ju omgiven av vatten och vyerna är rätt magnifika åt alla håll. Lyckades kika in i ett och annat kontor i de trånga gränderna. Jag skulle inte tacka nej till att jobba där. Sen... När jag har startad mitt eget konsultbolag. Då ska jag sitta där. Det blir dyrt!
TVÅ bonusdagar
Jag har ätit gott hela helgen och bara tagit det lugnt i soooolen. Det skulle enligt väderförutsikterna vara sol endast fredag och sen moln eller regn lördag, söndag. Men jag hade mer flyt än på länge när både lördagen och söndagen visade sig bli soliga och varma. I lördags tog jag mig till och med ett bad. Så gött! Sen frös jag iofs rätt länge eftersom soldiset dolde solens värme. Men det var det värt.
I lördagsnatt hämtade jag storebrorsan från ett bröllop mitt i natten. Sen passade vi på att kolla in stjärnhimlen. Det är bara att passa på när man är på landet i mörkret. I stan är ju stjärnorna svårskådade. Jag läste astronomi i gymnasiet men tyvärr har jag glömt allt för mycket (förutom hur man räknar ut det svarta hålets densistet - jag vet, jag minns en massa onödigt), men några stjärnbilder sitter etsade i mitt minne. Det var hur som helst väldigt klart och vintergatan syntes tydligt. Det är mysigt att vara ute på nätterna och ha möjlighet att bara stå och stirra upp mot skyn.
Idag åkte lillbrorsan (som egentligen är mellanbror, det vill säga äldre än mig) och hans familj hem ganska tidigt så det blev rätt lugnt efteråt. Deras dotter var väldigt kinkig idag. Det var lite trist att hon var så det sista jag såg av henne för den här gången. Men igår var hon vid väldigt god vigör som tur var. Vi busade mycket och hon var så söt. Vi hade kafferep i lekstugan.
Lillbrorsan och jag utmanade förresten varandra i handstående, baletthopp och hjulning igår. Ingen vacker syn, men förmodligen ganska så underhållande. Vi höll på länge och brorsdottern ville också vara med. Hon blev dock assisterad eftersom hon bara är 18 månader. Idag hade brorsan träningsvärk i ryggen och armarna. Roligt!
Jag blev kvar med storebrorsan och hans tjej längre än de andra idag. Det var skönt! Vi spelade racketspel, satt i solen och bara va. Sen fick jag köra hem. Tjoho vad kul! Kul bil att köra utöver att jag sällan får tillfälle att köra alls. Följde med dem hem och lagade pizza och kollade film. Mysig avslutning på helgen.
Och jag har fortfarande en veckas semester kvar!
Äntligen ska jag!
Utöver att äta (som ju är en av favoritsysselsättningarna när jag kommer till landet konstigt nog) ska jag leka med min brorsdotter, sola och läsa. Läsa blir det väl inte så mycket av med så länge lillskruttis är i faggorna, men det är ett kärt besvär att avstå om man får busa med henne. Jag hoppas dock hinna läsa något, min bok är i upplösningsfasen och det är ju sååå spännande. Dessutom måste den tillbaka till biblioteket på måndag så chop, chop.
Det känns mycket sorgligt att detta kanske blir sista helgen på landet för i år. Jag älskar att vara där och bara ta det lugnt. Men framför allt älskar jag kanske sommaren. Jag vill att det ska bli sommar snart igen. Den här försvann alldeles för fort. Jag får nästan lite panik när jag tänker på det. Kunde jag ha tagit tillvara på den bättre? Jag är inte redo för höst ännu!
Jobbdags redan?
Min gamla chef hörde av sig idag och tyckte att jag skulle jobba nästa vecka. Jag kände bara: "inte en chans, jag har en välförtjänt semester". Detta sa jag även till henne (dock i lite andra ordalag) och hon lät inte så lite putt. Som att jag verkligen behövdes där och borde göra en insats. Nonono, my friend.
Det jag mer och mer kände under samtalet var hur mitt arbete på den nygamla arbetsplatsen skulle utveckla sig. De har det stressigt utav bara h-e och går redan på knäna. De tar in mig en dag i veckan och lägger högar och åter högar av jobb på mitt bord och tror att jag ska jobba tills jag kräks - eftersom de gör det. Jag kände bara lite att min jobb i våras var riktigt skönt. Jag kom dit och gjorde det jag hann (vilket oftast var mer än de förväntade sig) och sen gick jag hem vid fem. Nu kommer de nog att bara kräva mer och mer av mig. Jag har en tendens att ta med mig stress till sängen och sedan ligga sömnlös om nätterna. Det utan särskilt logiska förklaringar. Det är inte jag som måste ta itu med högarna i slutändan eftersom jag inte är där varje dag. Men sån är jag... Jag jagar ganska lätt upp mig när jag känner att jag inte har kontrollen. Lite av ett kontrollfreak får man väl säga.
Det som är positivt med det här jobbet jämfört med det i våras är dock flera saker: bättre betalt, närmare dit och trevliga(re) arbetskamrater. De är mer i min ålder och rätt sköna tjejer. Så jag ska inte klaga. Dessutom är det bara tacka och ta emot att min gamla chef hör av sig och vill att jag jobbar där.
