Surprise me!
Sitter förväntansfullt och hoppas att posten ska komma snart. Jag vill ha lite nya överraskningar. Annars hade jag inte tänkt gå ut på hela dagen. Ska försöka sätta mig och skriva lite. Jag är en ganska dålig arbetsledare över min enda anställda, mig själv. För det händer väldigt lite framför datorn, förutom att blogga då...
Insåg att det är löningsdag idag. Vilket skämt!
Snöblind
Vaknade tidigt imorse av att det var konstig ljust. Snön verkar lysa upp tillvaron i fler bemärkelser. Jag sov hårt och gott eftersom det var lite svalt i rummet. Hur kan man någonsin längta bort snön, det är ju trots allt bara januari.
Vinterland
Vet inte hur jag ska kicka igång den här dagen riktigt. Det snöar ute så jag vill helst inte gå ut. Det är liksom vackrare lite på avstånd (läs: när man är inomhus). Jag startade dock upp en projekt igår som kräver att jag tar mig till en butik för att kunna fortsätta det. Som den perfekta projektledaren jag är måste jag ju se till att projektet fortlever.
Men det ska bli lite kul att få pälsa på sig riktigt ordentligt för en gångs skull. Jag har ju faktiskt både ordentlig vinterjacka och ordentliga vinterskor, vilket hör till ovanligheterna. Det är ju en riktig vinter jag har väntat på. Nu är den här. Jag kan knappast önska mig mycket mer...
Boar
Förra gången jag möblerade om hamnade min säng inte så bra. Jag hade svårt att sova de första veckorna - tror att jag hamnade i någon slags energifält. Det var också då mannen började komma och hälsa på mig på nätterna. Han som dyker och och står och tittar på mig eller sätter sig på min sängkant. Han återkommer fortfarande ibland, men jag tror att han lugnat sig lite. Hur som helst vill jag undvika liknande saker, så sängen får stå där den står.
Jag ritade för ett tag sen upp min lägenhet och mina möbler ovanifrån och klippte ut dem för att hitta den ulitmata möbleringen. Visade sig vara helt omöjligt. Men principen var i alla fall väldigt praktiskt, till skillnad från att släpa runt med möblerna vilket jag brukade göra i mitt flickrum. Bra träning i och för sig, men man blir så varm. Får se vad det blir.
Morgondagen ser ljus ut
- Skapa positiv energi
- Skapa energi
- Tacka nej till jobb du inte vill göra
- Skriva ansökningarna
- Skriva ner tre saker jag är riktigt bra på
- Skriva ner tre saker jag helst vill göra
- Skriva ner tre företag jag vill jobba på
- Tänka bra tankar
- Vara glad
- Sakna någon
- Åka till skolan och hämta den sista uppgiften på expeditionen
- Glöm inte ordet "nej"
- Kolla igenom alla kontakter jag har
- Var glad
- Glöm inte att jag aldrig mår dåligt
- Må bra
- Planera en rolig sak i framtiden
- Planera framtiden
- Planera lägenheten om jag inte kommer på något annat roligt i framtiden
- Må bra
- Ring mamma och var glad
- Innan jag ringer mamma, kolla upp hur det är med min symaskin som hon vill långa
- Vara på min absoluta topp
- Le åt människor
- Förträng träningsvärken i hela kroppen
Jag tror på imorgon
En större biceps
Har fortfarande mörka fläckar på min kropp av blodutgjutelser. Då vet man att man haft en roliga dag innan, om man inte blivit misshandlad förstås. Dessutom lite träningsvärk i min högra biceps. Nu vet jag vad jag ska börja träna för att få träningsvärk i dem i fortsättningen. Klättra på stänger verkar fungera för mig. I övrigt faktiskt ingen större kroppssmärta.
Har en låt på huvudet som vägrar ge med sig. Bra vibrationer. Jag vet, det är inte sunt. Alldeles för mycket schlager igår. Men den låten blev ju ändå förevigad. Med lite darr på rösten av återhållna känslor, inte mina förstås, utan brudens.
Hippa
Nu gäller det att alstra lite energi för att orka vara konstant lullig hela den här dagen. Tjoho. Bis später!
En annan dag
Som ett led i min lathet blir det en liten laxbit tillagad i ugn med bulgur till middag. Gott, snabbt och lagar sig själv. Det är skönt. Då slipper jag uppehålla mig i köket så mycket. Istället kan jag göra något annat oviktigt. Som att blogga. Det är iofs viktigt i mitt liv verkar det som.
Väntar med spänning in min svullarkväll. Nöt- och bärmixen ligger och väntar på mig. Kanske ska få äta det medan jag tittar på något meningslöst. Som Let´s dance. Det är trots allt bara min första dag i frihet. Jag behöver inte göra viktiga och vettiga saker precis idag. Jag har massor av dagar på mig att göra viktiga och vettiga saker. Sen. Inte idag.
Ute i vacuumet
Jag hade tänkt mig att gå och träna i eftermiddag. Men istället köpte jag hem en massa grejer så att jag kan svulla loss lite hela dagen om jag så vill. Moahahah... Nöt och bär mix lär väldigt gott. Jag gillar när bären blir lite salta från nötterna.
Jag anpassar mig fort. Jag har anpassat mig bra till mitt nya liv måste jag säga. Men det känns konstigt att jag inte ska sitta i skolbänken nu på ett tag i alla fall. Jag gillade att lära mig saker. Aaaah, jag vet det är bra att vara klar, jag har ju faktiskt slutfört något. Men ändå.
Frukost utan tidning
Fick frukost hemma idag. Som på sängen, fast ändå inte. Men brödet kom i alla fall personligen levererat från ett bageri. Med tillhörande sällskap. Det var mysigt att vakna och direkt få sällskap och äta frukost. Då behöver man faktiskt ingen DN.
Jag tror att det är en bra start på dagen. Oavsett var frukosten i sig innehöll. Men bra sällskap till sin frukost är nog svårare att få, än en bra frukost.
Inre stillhet
Resten av eftermiddagen ska jag försöka att undvika bränna iväg tid framför datorn (lycka till med det...) och bara skrota runt hemma. Plocka lite, dricka kaffe, kanske läsa min bok - bara må bra helt enkelt. Jag känner att det är lätt idag.
Snälla, låt inte telefonen ringa och vara otäck mot mig. Sist jag mådde så här oförskämt bra och kände mig löjligt trygg kom det där obehagliga samtalet som man aldrig förväntar sig - men som alltid kommer förr eller senare.
Idag vill jag att telefonen ska vara lugn.
Fri i tanken
Så kan jag checka av den första sysslan idag.
Det känns smått dekadent att gå på bolaget och inhandla två boxar vin en onsdagförmiddag. Jag fick en och annan blick på väg därifrån.
Eftermiddagen ska jag storhandla mat inför helgen - för hand och gående förstås. Inga bilar till förortsdjungeln och stormarknadskomplexen för mig inte. Sen ska jag försöka röja upp lite i lägenheten. Det är nog bara idag jag har tid. Imorgon ska jag ju till skolan med eventuell utgång som följd.
Sen är det bara fredagen kvar och då har jag också en del att stå i.
Konstigt nog, med tanke på min stressade sömn inatt, känner jag mig lugn idag. Jag har en del att göra, men allt är sånt som man bara gör. Ingen tanke eller reflektion behövs. Det känns bra med tanke på att jag satt med rapporten och stötte och blötte varje tanke igår.
Tanken är fri idag.
En hård natt
Jag gillar det här livet, undrar hur länge jag kommer att göra det. Och undrar hur länge det kommer att fortgå. Tänk den dagen när jag tvingas gå till att av Arbetsförmedlingens jobbsökarmöte och sitta med andra och förnedras. Brrr.... Råkade komma att tänka på det igår när jag skulle sova. Trodde aldrig jag skulle kunna slappna av efter det.
Nu blir det kaffe och DN.
Frukost hemma
En tisdag, klockan åtta på morgonen, i mitt studieliv. Då sover jag gott och tryggt i min varma säng. Inget kan släpa mig ut i den kalla, kyliga morgonen ute i den hårda staden. Nej, nej, nej. Frukost hemma passar mig utmärkt. DN och kaffe. Och blogg. Efter nio.
Sökes: lycklig familj att flytta in i
Någon skulle kanske säga att det här är lite av en verklighetsflykt, men jag tycker att det är sundare att önska sig en familj än att verkligen vilja vara ensam hela dagarna. Dessutom skulle jag tycka att det var härligt att omge mig med lite vuxna människor, riktigt vuxna menar jag. Men människor som jag inte riktigt har några krav från.
Jag kan i nuläget inte hitta några nackdelar med den här typen av arrangemang. Frågan är bara hur man hittar en familj som vill ta en an. Var annonserar man efter såna?
Stan i mitt hjärta (nä, inte Stockholm...)
Redan förra våren var jag på väg dit. Jag var övertygad om att jag skulle åka. Själv. För jag gör den stan bäst själv. Men så fastnade jag i uppsatsträsket. I höstas var det något annat träsk. Men nu tror jag att det är slut med träsk i sikte.
Det som känns jobbigt med att åka själv är ätbiten. Som bekant är jag inte så bra på att äta själv ute. Men det vore definitivt ett bra sätt att träna mig.
Jag vill dit. Till London. Och bara gå. Gå. Gå. Insupa. Min stad.
Drömskt om lax
Jag hade lunchdejt på stan idag också. Det är rätt skönt att komma iväg ut när man bara sitter på sin kammare och skriver hela dagarna annars. När lunchen innebär sushibuffé är det inte sämre. Jag sitter fortfarande och drömmer om den där laxen som är så tunn så att den bara smälter i munnen. Jag kunde äta hur många som helst idag. Det gör mig glad när jag helt kan bortse från räkorna - de är de minst eftersträvansvärda på en sushibuffé. Jag skulle kunna äta lax uteslutande. Men det blev lite tonfisk och annat också.
Har tillbringat ovanligt mycket tid på Ö-malm senaste tiden. Mitt hår kommer snart att bli blått och jag kommer att finna ett koppel i min hand tillhörandes en pudel. Det är lite läskigt att stiga in i den där världen. Den känns så obekant och "fin" på ett lite konstlat sätt. Så är det när man mest hänger på Söder hela veckorna. Kanske är bra för mig att ta mig ur min bubbla ibland. Bara det inte blir en vana.
Tv-godis
Jag vet inte vad det är, men sport får mig ofta att gråta. Det är som att jag kan tänka in in i vad dessa idrottsstjärnor har gått igenom för att nå dit de nått. Det finns inga vetenskaper i världen som kan ta dem dit, bara hårt slit och taskiga odds.
Ja, så första gången jag mötte Zizou i bild grät jag alltså. Och ikväll sänder de en dokumentär om honom. På något vis gick han rakt in i mitt hjärta. Detta franska lilla charmtroll som spelar fotboll som en gud.
Bröllopsbesvär
Var ute och virrade på stan i jakt på en bröllopsutstyrsel. Klänning är så inte jag, jag känner mig som en fraggel i klänning. Men jag antar att jag måste. Helst vill jag bara rusa in på H&M och slita åt mig något inte allt för dyrt. Men passformen på deras klänningar brukar kunna var ännu värre på mig än andras. Jag vill bara att det här ska vara över. Det är så tråkigt att leta efter något som man inte ens vill ha. Är det inte konsumtion när det är som vidrigast?
Men vad gör man inte för att göra andra lyckliga på deras lycklgiaste dag. Mörk kostym skulle jag väl kunna komma i antar jag - om jag vill spä på myten om mig själv som lesbisk. Kan man inte bara få slippa att förnedras i en töntig klänning.
