Hannas Plats

De här dagarna är de bästa: ingen helg, inga mellandagar, bara en hederlig gammal svart dag i kalendern då jag inte jobbar. Jag kommer att sakna det här.

Var ute och virrade på stan i jakt på en bröllopsutstyrsel. Klänning är så inte jag, jag känner mig som en fraggel i klänning. Men jag antar att jag måste. Helst vill jag bara rusa in på H&M och slita åt mig något inte allt för dyrt. Men passformen på deras klänningar brukar kunna var ännu värre på mig än andras. Jag vill bara att det här ska vara över. Det är så tråkigt att leta efter något som man inte ens vill ha. Är det inte konsumtion när det är som vidrigast?

Men vad gör man inte för att göra andra lyckliga på deras lycklgiaste dag. Mörk kostym skulle jag väl kunna komma i antar jag - om jag vill spä på myten om mig själv som lesbisk. Kan man inte bara få slippa att förnedras i en töntig klänning.