Hannas Plats

Jag gillar inte cigaretter. Inte såmycket för att det luktar illa och är ohälsosamma, utan för att de oftast kommer med en rökare. Rökare tycks helt inkompetenta att försöka se till sin omgivning.

Idag har jag blivit askad på, med fortfarande glödande aska, när jag gick på gatan. Rökaren märkte förstås inget. Jag har nästan fått en fortfarande glödande fimp på mig som låg och blåste runt på marken. Rökaren märkte min ilskna blick. Kan de inte åtminstone stampa på dem efter att de har skräpat ner på marken i alla fall. Dessutom har jag sett fortfarande glödande aska singla ner från en balkong strax ovanför mig.

När man passerar en rökare kan man ge sig på att den går och viftar med sin glödsticka utan att tänka på att den snart viftar in i ett förbipasserande ben, barnöga eller hundöra. De gånger rökaren faktiskt håller in cigaretten tycks det vara i omsorg av cigaretten och dess fortlevnad, snarare än omgivningens.

Sen ska vi inte ens tala om folk som tjuvröker på sitt arbetsrum eller på toaletten.

Läs även andra bloggares åsikter om rökare, cigaretter, omedvetenhet

Nu har jag frostat av frysen. Det behövdes verkligen.

Men det är förknippat med en del fara. Så som köldskador, sticksdador med förblödning som följd eftersom man inte känner det när händerna är avdomnade, blodtrycksfall vid hastiga resningar, stressrelaterade sjukdomar eftersom allt är en kamp mot tiden och dessutom allvarliga svettattacker.

Hur lång tid tar det egentligen innan frysen hinner bli kall igen?

Läs även andra bloggares åsikter om avfrostning, frys, skador

Idag såg jag honom!! Den lilla människan som skammade mig på tusentals kronor. Telenor-killen. Han stod lyckligt ovetandes och försökte lura av andra människor pengar, bakom sin lilla pulpet och verkade nöjd.

Han hade anlagt stort skägg, som för att folk som blivit lurade tidigare inte ska känna igen honom.

Jag var förstås sugen på att gå fram och berätta ett och annat. Eller jag önskade åtminstone att han skulle försöka ropa in mig på ännu ett "fantastiskt" erbjudande.

Inget av detta hände. Och det var nog bra. Uppenbarligen har jag inget case ändå. Och nu fick jag i alla fall behålla hedern. Alltid något.

Läste i Din Ekonomi i DN, just idag, att privatkunderna är de som hamnar i kläm i telestriden. Det kommer in fler och fler anmälningar mot teleföretagen till både Konsumenternas tele- och inernetbyrå och Allmänna reklamationsnämnden. Muntliga löften av säljare på gatan gäller inte (det har jag sjäv fått erfara). Ofta känner sig kunden lurad i efterhand men men kan ändå inte få rätt i sak, eftersom villkoren är det som gäller, inte det den säljsugna säljaren säger. Och hur mycket pengar plöjer de inte ner på reklam? Det är miljoner och åter mijoner. Fattar de inte att nöjda kunder är den bästa reklamen av alla, onöjda, den absolut sämsta. Det enda de vill är att få fler kunder som de binder upp på lång tid. Sen om kunderna är nöjda eller inte, är en helt annan sak.

Läs även andra bloggares åsikter om lurad, telebolag, lösskägg?

Jag har längtat efter vin hela dagen. Men jag visste att jag skulle vara på sjukhus ikväll. Inte en särskilt upplyftande fredagkväll, det får jag vidstå.

Passade på att dricka vin innan besöket. Passar på att fortsätta nu efteråt.

Folk säger ofta: jag klarar inte av sjukhus.

Och nä, vem gör det? Men jag har ett sätt att stänga av när jag är på sjukhus, som jag tror är bra. Det gäller andra, inte mig. Jag orkar inte ta in mer ond bråd död. Därför stänger jag av den parametern. Och bara är. Jag råkar vara på ett sjukhus. Jaha, jag är säker på att jag också kommer att lämna det.

Den här gången.

Läs även andra bloggares åsikter om sjukhus, fredagkväll, ond bråd död

Så praktiskt det är med företagsnamn.

Det finns ett juridiskt namn, ett annat man kallar sig, ett tredje man har hetat tidigare och som ligger kvar i andras rullor och ett fjärde man förkortas.

Hanna är förvirrad, lite förbannad och framför allt förkortad.

Läs även andra bloggares åsikter om namn, kallasnamn, förkortning, förvirring

Jag blir tröttare och tröttare för varje morgon jag stiger upp. Hur är det möjligt? Det känns som att jag har sprungit marathon i 7 timmar och inte sovit i detsamma.

Jag skulle med all säkerhet behöva en timmes sömn till per natt. Men hur ska det gå till? Ja, man skulle kunna gå och lägga sig en timme tidigare. Men det är svårt att rent praktiskt lyckas med det. Dessutom har jag, de gånger jag faktiskt lyckats, bara blivit liggande vaken den första timmen i alla fall. Och det är ännu mer frustrerande.

Första timmen på morgonen innan jag kommit till jobbet är som i dvala. Jag är osäker på om jag är vaken eller sover. Undrar om jag ska prova med sovmorgon någon dag och se hur det fungerar.

Läs även andra bloggares åsikter om trött, sömn, läggdags

Lagen om allts jävlighet säger att jag alltid måste missa bussen varje morgon. Jag stod på fel sida av vägen och såg två bussar passera på raken utan minsta lucka i trafiken för mig att smita igenom.

Kan jag inte få ha flyt en morgon i alla fall?!

Läs även andra bloggares åsikter om oflyt, bussar

Jag hade en ganska dålig avslutning på gårdagen då jag blev sprayad med smutsvatten av en taxi, ingådd i av två personer, av misstag sparkad på av en annan (det var bara den sistnämnda som vände sig om och bad om ursäkt när jag ursinnigt blängde efter honom).

Dagen har startat i samma anda. Någon drog tag i mitt hår - igen - på bussen och det kändes som att hårbottnen skulle följa med. Jag ville bara vända mig om och skrika "AAAaj, akta mitt hår för i helvete!!" Det gjorde jag förstås inte, väluppfostrad som jag är. 

Till råga på allt blev jag ifrånkörd av en buss och hade ett bussbreakdown på vägen.

Och det är bara onsdagmorgon. Det här kan bli en lång vecka.

Läs även andra bloggares åsikter om osynlig, insprungen i, ifrånkörd

Så tar man en fredagstvätt - och vad händer. Jo, proppen går och torkrummet lägger av. Tur var att tvättmaskinerna fick gå klart och att det inte blev kolmört i tvättstugan för då hade jag nog inte hittat ut.

Halva trappen och hissen är strömlös. Märkligt. Tur att jag inte satt i hissen heller. Fy!

Tyvärr har de låst elskåpet. Annars var jag på väg dit och fixa lite.

Andra bloggar om: strömlöst, tvättid, proppen

Tillbaka i staden känner jag mig genast stressad. Stressad av att åka buss, stressad av att vara hemma och känna måsten, stressad av att trängas, stressad över att vara på jobbet.

Det kan inte vara meningen att det ska vara så här.

Andra bloggar om: stress, meningen

Sen jag nixade mig har det börjat ringa mycket säljare på mobilen. Det stör mig. Det var förut min frizon. Nu ringer de fasen i mig dagarna i ända.

De kan alltid nå mig.

Andra bloggar om: nixad, säljare, mobil

Det är något med helger. Jag kan inte sova när helgen kommer. Jag var så trött hela kvällen igår att jag knappt kunde hålla ögonen öpnna. Men i samma sekund som jag la mig på kudden var jag klarvaken.

Det är så frustrerande att inte kunna sova utan synbar anledning.

Dagen spenderas i dimma. Och ett visst mått av stress. 

Jag ska sy och jag ska klippa, 
jag ska göra, ska jag tippa
För den stora galakvällen
Så ska jag sy modellen

Andra bloggar om: stress, insomnia, dimma

Och sen var där väntan.

Andra bloggar om: trött på andras dåliga framförhållning

En ny oro har kommit över mig. Jag vet inte varifrån den kom. Eller hur jag skakar den av mig.

Men den tär.

Andra bloggar om: oro, tärande

Jag fick tidningen imorse - utan kulturdelen.

Vem fasen snodde min kulturdel?!

Andra bloggar om: dn, kultur, snuvad

Note to self:

Läs inte saker som upprör precis innan du ska sova!

Helg och jag sover oroligt. Det är så irriterande. Lyckades sova lugnt sista timmen och det var ju skönt. Annars var det toss and turn. Tankar som jagade mig.

Skönt att det är en ny vecka så man kanske kan få sova ordentligt.

Andra bloggar om: oro, sömn

Min morgon gick i förvirringens tecken.

Jag var förvirrad när jag vaknade, fortfarande trött efter 8 timmars sömn. Jag funderade över om jag var sjuk. Men jag hade inte ont någonstans och kände mig egentligen inte sjuk. Bara vansinnigt trött.

Sen till bussen och halvvägs där, undrade jag varför världen var så dimmig denna morgon. Jag insåg att jag glömt glasögonen. Rusade tillbaka och hittade dem på golvet. Hur tappade jag dem där?!

Jag hade naturligtvis oflyt med bussarna på väg till jobbet också. Men det behövde jag väl inte ens säga.

Andra bloggar om: dålig morgon, dimma, glömska, trötthet

Det finns en tröstlöshet som hänger över mig just nu. Jag vet vad den beror på och jag känner igen den mycket väl. Jag hade en likadan känsla över mig tidigare i år. Jag vet också vad jag måste göra. Men det är inte bara lätt. Tröstlösheten ligger nära håglösheten och hamnar man där blir det inte precis lättare att göra det jag måste.

Varför ska det vara så svårt för? Särskilt när jag vet precis vad jag vill. Jag är inte en särskilt osäker person även om jag förvisso kan vela när det känns för jobbigt.

Men nu är det ju ganska klart.

Ryck upp mig någon gång då!

Andra bloggar om: tröstlöshet, målmedvetenhet

...lite för snabbt just nu. Både i huvudet och i omgivningen.

Konstant yrsel gör att jag knappt kan koncentrera mig på något. Det gör mig dessutom lätt illamående.

Vad är det frågan om?

Andra bloggar om: yrsel, intellektuell stress?

Det känns som att jag sitter på vilda musen. Livet går upp och sen sitter jag på botten och harvar plötsligt och undrar, vad var det som hände?

Som en tonåring. Jag vet inte om jag vill vara tonåring längre. Jag fick nog förra gången.

Andra bloggar om: tonårsaktig, bergodalbana, vild mus?