Hannas Plats

Jag och min vän anden tar det lugnt på en brygga. För stunden med ro i kroppen. Ni ser anden va? Den svävar ovanför mitt huvud.

Min önskan gick i uppfyllelse. Temperaturen i vattnet har definitivt stigit - hela 15 grader.



Jag satt i lugnet och läste. Deckare hör ju sommaren till.



Åter i stan blev det plötsligt festivalsommar. Här motborgarrock i Midsommarkransen.

Jag vill bada.

Bara det.

Igårkväll gick jag hem barbent vid 22-tiden. Kvällen var ljum och luktade gurka (jo, ljumma vårkvällar gör faktiskt det). Jag tog god tid på mig att varva ner efter all dans, i hopp om att mina ben skulle haka på lugnet. Sen öppnade jag fönstret innan jag gick och la mig. Jag sov som ett barn (tills mamma fågel skulle börja snicksnacka med mig vid 4-bläcket, då var det slut med det).

Sova med öppet fönster är sommar. Inget gör min sömn så lugn som ett öppet fönster (det trots alla ambulanser som tutar förbi mig alla tider på dygnet).



Ok, barbent var trots allt kanske en överdrift.

Idag har jag provat alla varianter.

- Årstaviken på en brygga i värmen. Blev regnad på.
- Innergården i solen. Det är mycket läskigt. Igår kom grannen ut och skulle snicketisnacka mitt i min bok (nå, det hade varit störigt oavsett eftersom jag har svårt att avgöra vilken planet hon kommer ifrån).
- Balkongen. Tyävrr har de låst de fina balkongerna med stolar och bord (och askfat) eftersom att ingen orkar städa efter sig på dem. Jag fick ta med egen stol och var lite tidig så jag satt mest i skugga.
- En bergknalle i en park. Där fick jag till slut lite ro utan att bli blöt i rumpan av gräs.

Så vid en recension skulle bergknallen få bäst betyg i dag. Det trots att jag tycker den ligger lite för långt ifrån så väl  vatten som toalett. Men åtminstone på betryggande avstånd från obskyra grannar.

Jag imorse vid Årstaviken.



En bok
En vattenflaska
En ledig skoltjej med sin pappa
Ett munspel med användningsförbud
Några ankor som plötsligt fick mackor

Och jag, jag är sedesamt blek.

Jag vågade mig ut idag. Ser ni, det är jag och pollenet. Och några gigantiska klasar japanska körsbärsträdsblommor. Höjdpunkten på våren. Nu ska jag nog däcka några timmar.

Jag brukar inte ha svårt för att sova in morgnarna. Men jag glömmer det här ljuset som våren består av. Det irriterar mina ögon och min sömn. Dessutom håller fåglarna på att boar som bäst i min luftventil och de är som mest aktiva när ljuset når deras små näbbar.

Så där ligger jag vaken en stund och undrar vad klockan kan tänkas vara. Tittar till och ser att den visar på 7.

Det känns lite onödigt. Men ändå skönt. Någon regnig mörk dag ska jag ta igen det och sova till 10.

Jag har haft ett helt gäng blogginlägg i huvudet som väntat på att få spillas här. Men så bara händer livet och jag tappar bort allt.

Så kan det vara. När kosmos får microvärldar att krocka. Vansinnesgamla luckor att fyllas. Gamla tankar att krympa för att fyllas med bra. Det har hänt så mycket, som tycks som så litet, på så väldigt kort tid. Och jag är faktiskt värd det. På insidan har det hänt mycket senaste halvåret. Jag tror att det även får saker att hända i yttervärlden. Utan att jag till synes gör just nånting. Ibland räcker det att räcka ut en hand i kosmos för att någon ska hitta den på andra sidan.

Jag är på en väldigt behaglig våg av välmående just nu. Det tänker jag försöka njuta av. Jag vet hur lätt det är att trilla av.

Någon gång måste ju vara den första. Alltså när man får nummer ett på garderobsbiljetten.

Då vet man att man är ute i tid. Först av alla. Och det är bäst, så att tant inte somnar ute på lokal.

Det här med att klippa mig har kommit att bli något jag faktiskt gillar.



Minus alla hårstrån som kommer att sticka mig resten av dagen.

Jag glömde slå på datorn idag. Tills nu. Något slags rekord.

Skönt.

Igår var jag på den finaste påskmiddagen på mycket länge. Den innehöll allt som en påskmiddag ska. Goda vänner, påskpyssel, god mat, skratt och diskussioner. Och Micke T lärde sig T9, typ. Han försökte i alla fall.

Det känns som att det håller på att bli vår på riktigt.

Visste ni förresten att hela världen får plats på ett ägg. Jo, så är det.

Förra söndagen kändes det som att det var något stort på gång. Som att något verkligen skulle hända den här veckan. Den började också väldigt lovande. Därför listar jag hit och shit den här veckan. Kanske var det trots allt början på något stort.

♥ Lina började veckan med att kompliera mig. Hon träffade så rätt, en tanke som jag haft och skrivit om precis kvällen innan i min dagbok. Jag fyllde lungorna.
♥ Min exhandledare granskade min forksningsplan och tyckte den såg jättebra ut.
♥ Min jobbrelaterade självkänsla och tro på mig själv var skyhög. Jag skulle anställa mig!
♥ Jag läste en halv trave böcker, fick inspiration och påbörjade något slags längre skrift.
♥ Jag blev uttagen i en piruettaudition på jazzen.
♥ Jag fick komma ut och möta människor som arbetar.
♥ Mötet på AF var lika trist som alltid, men ovanligt uppsluppet.
♥ En spontan applåd utbröt på akrobatiken när jag gjorde en enhandshjulning och klarade på första försöket.
♥ Jag tog spontant kommandot över uppvärmningen när läraren på akrobatiken avvek. Alla följde mig.
♥ Min hårfärg är snyggare än på länge.

- Känt mig oväntat låg efter dansen, även om det inte funnits någon specifik anledning.
- Läste en gammal anteckningsbok från tonåren och hade en mindre sammanbrott. Jag är glad att jag är vuxen nu.
- Jag har satt i mig kopiösa mängder choklad.
- Sportspegeln innehåller för mycket trist sport som hockey och fotboll.

Jo, jag tror att jag är på väg åt något slags håll.

Igår gjorde jag något mycket ovanligt. Earth hour, eller ej. Jag stängde av datorn, släckte ljuset och tände några stearinljus. Sen låg jag och lyssnade på tystnaden i timmar. Det här konstanta bruset av elektronik som jag lever i. Det gör mig galen. Tystnaden var det vackraste jag hört på länge. Jag hörde till och med mina egna tankar för en stund.

Vackert.

Sneakersväder.

För första gången på många månader rastade jag mina sneakers. Ljuvligt. Mina fötter log ikapp med solen.

Idag: Vit månad
För ett år sen: Ett helt vindistrikt att smaka av

Idag: Vid datorn skrivandes
För ett år sen: Bland vinrankorna cyklandes

Idag: Söker efter nya äventyr - eller åtminstone en ny lägenhet.
För ett år sen: Uppskattade att jag hade eget rum, värme, ljus inomhus, egen toalett och trådlöst internet.

Idag: Kikärtor till middag
För ett år sen: Pumpa med musselsås till vit fisk och ett glas Sauvignon blanc, rabarbersmulpaj till efterrätt.



Jag hade mer än halva resan kvar framför mig. Nu har jag en film, massor med bilder, en fotobok och några ännu ej inramade förstoringar att minnas den där tiden med.

Har skrivit och förkastat tre inlägg med allt för mörka tankar. De förgås inte i solljus.

Så istället ser jag tillbaka på livet för ett år sen.

Då var varje dag ett äventyr.

På lägenhetsvisning. Hetsig, grinig, medelålders man stiger in (tänk Kapten Klänning).

- Jag gillar inte att bo längre ner, jag vill bo högst upp. Tänk om det skulle flytta in nån sån där jäkla ungtupp ovanför en som spelar hiphop hela dagarna!

Åh, vad jag önskar att jag får den där lägenheten. Jävdrar vad jag ska spela hiphop-musik då, fast jag avskyr´t.

Idag: Sol och snö
För ett år sen: Hällregn de lux.



Idag: Lite grus på golvet, men i övrigt ganska rent.
För ett år sen: Bodde med en vattenskadestinkande heltäckningsmatta.

Idag: Skolkar från dansen
För ett år sen: Besteg ett berg



Idag: Grötmiddag, lämna miljögiftigt avfall till den mobila miljöstationen.
För ett år sen: Skaldjurstallrik de lux, helkväll ute på The World.



Idag: Lyssnar på spanska fraser, försöker tänka språkvetenskap.
För ett år sen: Möttes av orden "Välkomnande Hanna" tillsammans med en chokladbit på kudden.