Singelrutiner
Ibland förstår jag varför folk väljer att para ihop sig. Det är trots allt vissa saker som man ofrånkomligt går miste om som supersingel. En oväntad kaffe på sängen, en överraskande påhälsning, en extra kram som man inte bett om. Det är klart att det finns fördelar. Men allt sånt där skapar också ett beroende. Jag vet inte om jag är beredd att överlämna mig i den typen av beroende. Alla vet hur svårt det är att komma ur sånt.
Jag erkänner att jag är sämst på att lägga ut krokar för att skapa ett beroende. Men jag känner mig oftast lycklig i mig själv och av att vara själv. Jag vet inte om jag är beredd att ge upp den enkla lyckan när jag inte vet vad som väntar. Det är fortfarande som att hänga ut genom ett fönster utan skyddsnät, och jag är ganska så rädd för höjder.
Jag måste ändå erkänna att jag uppskattar den där latten serverad i sängen med tidningen till. Det kan vara otroligt skönt med ett avbrott i singellivet ibland. Ett avbrott i mina väldigt strikta rutiner.
Jag erkänner att jag är sämst på att lägga ut krokar för att skapa ett beroende. Men jag känner mig oftast lycklig i mig själv och av att vara själv. Jag vet inte om jag är beredd att ge upp den enkla lyckan när jag inte vet vad som väntar. Det är fortfarande som att hänga ut genom ett fönster utan skyddsnät, och jag är ganska så rädd för höjder.
Jag måste ändå erkänna att jag uppskattar den där latten serverad i sängen med tidningen till. Det kan vara otroligt skönt med ett avbrott i singellivet ibland. Ett avbrott i mina väldigt strikta rutiner.
Rymd
Utrymme. Ett viktigt ord i mitt liv. Jag måste ha utrymme. Jag känner att det börjar krympa och jag vet inte om jag gillar det. Jag antar att jag borde bli oavkortat glad över all uppmärksamhet. Vad innebär det att jag inte blir det och tänker på saker som utrymme? Är det verkligen så viktigt för mig? Jag trodde att helgen innebar egen tid. Min tid. Tydligen äts även det utrymmet upp nu.
Dessutom finns det regler som jag inte behärskar. Regler som jag tänker på men som inte reflekteras runt och som inte tycks värda att prata om. Vi pratar om allt men inte om reglerna. Egentligen bryr jag mig kanske inte, men det är mig det begränsar. Eftersom jag inte behärskar dem.
Dessutom finns det regler som jag inte behärskar. Regler som jag tänker på men som inte reflekteras runt och som inte tycks värda att prata om. Vi pratar om allt men inte om reglerna. Egentligen bryr jag mig kanske inte, men det är mig det begränsar. Eftersom jag inte behärskar dem.
Singelrum
Jag inser att det finns tillfällen när det skulle vara roligare att vara två. Definitivt. Exempelvis när man ska på bröllop på annan ort och måste sova kvar. Som tur är får jag åka bil med G från bandet. Det känns mycket bra. Men det tog tid för mig att ta tag i mitt boende. Det är så trist att bestämma själv var man ska bo och sedan boka ett singelrum. Mycket märkligt och något som jag aldrig tidigare gjort. Men det värsta är frukosten. Hur ska jag klara av att äta frukost ensam? Jag klarar inte av att äta själv bland folk, har aldrig gjort. Jag undviker det i möjligaste mån. Men ibland blir det väl oundvikligt.
Kanske kan bli en förbättringspunkt på min affirmationslista. Jag ska bli bättre på att äta ute själv. Nu.
Kanske kan bli en förbättringspunkt på min affirmationslista. Jag ska bli bättre på att äta ute själv. Nu.
Fördelen med grannar
Graderna ökade markant här i huset när jag var påväg upp från tvättstugan. Hittade en granne jag aldrig tidigare sett. Det skulle jag definitivt ha kommit ihåg. Ojojoj! Vi hade rent av ett litet moment. Vilken blick som fastnaglades i min. Det tog flera sekunder innan jag fann mig såpass att jag kunde säga hej. Sen fortsatte vårt moment alla sekunder det tog mig att gå upp för trappan. Därefter försvann han in i sin lägenhet, lite dröjande.
Jag kan erkänna att jag har haft ett antal moment just i min trapp. Mycket märkligt sätt att träffa folk på. En gång stod en kille i trappen och läste. Jag hade tvättstuga även den dagen och gick således upp och ner i trappen vilket resulterade i att jag hann se honom flera gånger. Sista gången sa han något som jag inte minns ordagrant men som gick ut på att att han var glad att hans kompis var sen hem så att han fått möjlighet att se mig knata upp och ner för trappen flera gånger. Hm, jag vet inte om det var den ultimata raggningsrepliken (jag föll inte för den), men den var definitivt originell.
Det finns stora fördelar med att bo i ett hyreshus med många lägenheter. Det finns alltid nya ansikten att bese, även om det oftast brukar sluta just vid det.
Jag kan erkänna att jag har haft ett antal moment just i min trapp. Mycket märkligt sätt att träffa folk på. En gång stod en kille i trappen och läste. Jag hade tvättstuga även den dagen och gick således upp och ner i trappen vilket resulterade i att jag hann se honom flera gånger. Sista gången sa han något som jag inte minns ordagrant men som gick ut på att att han var glad att hans kompis var sen hem så att han fått möjlighet att se mig knata upp och ner för trappen flera gånger. Hm, jag vet inte om det var den ultimata raggningsrepliken (jag föll inte för den), men den var definitivt originell.
Det finns stora fördelar med att bo i ett hyreshus med många lägenheter. Det finns alltid nya ansikten att bese, även om det oftast brukar sluta just vid det.
Där finns en man
Så är han då tillbaka igen. Mannen. Han som på intet vis förgyller min nattsömn, utan snarare tvärtom. Inatt frasade han runt i min lägenhet igen. Jag tror att han började göra det i och med att jag bytte plats på min säng. Det är snart två år sen och han har kommit att bli en frekvent besökare. Oftast står han bara och tittar på mig från fönstret. Men ibland sätter han sig på sängkanten. Det är riktigt otäckt för jag känner hur ängen sjunker ner lite och jag försöker tvinga mig att vakna. Men det värsta är när han ligger på golvet och försöker dra av mig täcket. Det är så himla jobbigt för jag måste kämpa så. Nej, han har inte direkt gjort något, men jag gillar inte att han är i mitt hem på nätterna.
Min familj har nästan gjort mannen till en familjemedlem. Vi pratar i alla fall om honom vid ganska många middagar då vi ses. Jag tror att de tycker att han är lite obehaglig också faktiskt. Sist frågade mamma om det inte kan vara pappa. På fullt allvar också. Jag hävdade ett bestämt nej. Det går jag nämligen inte med på. Är man död får man faktiskt hålla sig borta från sin familj. Det är väl det minsta man kan göra.
Jag kom även på att mannen har dykt upp i mitt liv tidigare. Han sprang runt i brorsans lägenhet en gång när jag sov där själv. Det kan ha varit det första mötet vi hade. Den gången satt han vid sängkanten väldigt länge och jag fick kämpa hårt för att vakna. Jag önskar att han kunde sticka för jag börjar tröttna på r.i.k.t.i.g.t.
Min familj har nästan gjort mannen till en familjemedlem. Vi pratar i alla fall om honom vid ganska många middagar då vi ses. Jag tror att de tycker att han är lite obehaglig också faktiskt. Sist frågade mamma om det inte kan vara pappa. På fullt allvar också. Jag hävdade ett bestämt nej. Det går jag nämligen inte med på. Är man död får man faktiskt hålla sig borta från sin familj. Det är väl det minsta man kan göra.
Jag kom även på att mannen har dykt upp i mitt liv tidigare. Han sprang runt i brorsans lägenhet en gång när jag sov där själv. Det kan ha varit det första mötet vi hade. Den gången satt han vid sängkanten väldigt länge och jag fick kämpa hårt för att vakna. Jag önskar att han kunde sticka för jag börjar tröttna på r.i.k.t.i.g.t.
