Hannas Plats

Utrymme. Ett viktigt ord i mitt liv. Jag måste ha utrymme. Jag känner att det börjar krympa och jag vet inte om jag gillar det. Jag antar att jag borde bli oavkortat glad över all uppmärksamhet. Vad innebär det att jag inte blir det och tänker på saker som utrymme? Är det verkligen så viktigt för mig? Jag trodde att helgen innebar egen tid. Min tid. Tydligen äts även det utrymmet upp nu.

Dessutom finns det regler som jag inte behärskar. Regler som jag tänker på men som inte reflekteras runt och som inte tycks värda att prata om. Vi pratar om allt men inte om reglerna. Egentligen bryr jag mig kanske inte, men det är mig det begränsar. Eftersom jag inte behärskar dem.