Britta och jag?
Jag vill ju se Britney Spears. Men biljetterna är löjligt dyra.
Fan.
Läs även andra bloggares åsikter om britney spears, biljett
Fan.
Läs även andra bloggares åsikter om britney spears, biljett
Punk´d
Dålig läsning ger dålig huvudvärk.
Dagens låt är Joy divisions Love will tear us apart. Det piggar i alla fall upp lite.
Läs även andra bloggares åsikter om joy division
Dagens låt är Joy divisions Love will tear us apart. Det piggar i alla fall upp lite.
Läs även andra bloggares åsikter om joy division
Dagens låtval
Vilka minnen jag har till den här låten. Det är gymnasiet.
Den är ett tappert försök att lugna nerverna också.
Läs även andra bloggares åsikter om Eels, Novocain for the soul
Rörd
Jag blev tårögd när Esbjörn Svensson trio fick en grammis igår. Mycket rörande.
Läs även andra bloggares åsikter om Esbjörn Svensson trio, rörd
Läs även andra bloggares åsikter om Esbjörn Svensson trio, rörd
Årets musikhändelse
Marit Bergman släpper en skiva i mars och sticker på turné i april. Tjoho.
Synd bara att jag inte är här.
Synd bara att jag inte är här.
Triggrar
Jag provar mig fram med musik.
Timbaland - Apologize - idel tårar
En famn för dig - Melissa Horn - en liten tår
Morissey - Disappiontment - ingenting
Marit Bergman - 300 slow days in a row - lättnad
Embassy - It pays to belong - ett litet leende
Där är jag nu. Fläckvis.
Det här är ingen vanlig dag.
Timbaland - Apologize - idel tårar
En famn för dig - Melissa Horn - en liten tår
Morissey - Disappiontment - ingenting
Marit Bergman - 300 slow days in a row - lättnad
Embassy - It pays to belong - ett litet leende
Där är jag nu. Fläckvis.
Det här är ingen vanlig dag.
Ny musik är bra musik
Siempre la misma musica.
Inte längre. För i helgen fick jag en massa nya musiktips. Så nu betar jag av. Glädje.
Just nu är det dock något som jag glömt att jag hittat tidigare - Melissa Horn. Sehr schön!
Sen blir det the Smiths och Morrissey som står på tur.
Läs även andra bloggares åsikter om musik, matad, ständigt sökande
Inte längre. För i helgen fick jag en massa nya musiktips. Så nu betar jag av. Glädje.
Just nu är det dock något som jag glömt att jag hittat tidigare - Melissa Horn. Sehr schön!
Sen blir det the Smiths och Morrissey som står på tur.
Läs även andra bloggares åsikter om musik, matad, ständigt sökande
Leaving love undone
Min Kent-besatthet har antagit nya dimensioner. Jag googlar Jocke Berg, läser allt jag kommer över, tittar på bilder. Blir helt förälskad. På nytt.
Jag vet. Patetiskt. Som en fan-crush som har utvecklats under de senaste 12 åren. Nu.
Jag behöver en egen Jocke, en vacker människa med vackra ord och lite hederligt finskt svårmod. Hur svårt kan det va?
Läs även andra bloggares åsikter om Kent, kärlek, besatthet
Jag vet. Patetiskt. Som en fan-crush som har utvecklats under de senaste 12 åren. Nu.
Jag behöver en egen Jocke, en vacker människa med vackra ord och lite hederligt finskt svårmod. Hur svårt kan det va?
Läs även andra bloggares åsikter om Kent, kärlek, besatthet
En vanlig dag
Idag är en vanlig dag.
Förutom att den här boxen kommer idag. Det gör dagen till en mycket bra dag. Och Kent till ett mycket intelligent band. En bättre dag för skivsläpp kan man väl knappast hitta.
Bild: www.cdon.com
Den här dagen ska jag värma upp med Generation X.
Nu ska jag gå och kolla posten.
Läs även andra bloggares åsikter om födelsedag, skivsläpp, kent
Förutom att den här boxen kommer idag. Det gör dagen till en mycket bra dag. Och Kent till ett mycket intelligent band. En bättre dag för skivsläpp kan man väl knappast hitta.
Bild: www.cdon.com
Den här dagen ska jag värma upp med Generation X.
Nu ska jag gå och kolla posten.
Läs även andra bloggares åsikter om födelsedag, skivsläpp, kent
Morgondans
Freakin fantastic
Kajen brukar visa denna titt som tätt. Jag älskar den. Jag älskar originalet. Jag älskar min egen version av den.
Men nu, Vinter08. Jag tror det blir bra. Trots att staden rustar sig för vinter.
Läs även andra bloggares åsikter om vinter02, Kent, cover
Marit skickar mig saker
Min bästa prenumeration är den på Marit.
En ny låt varje sista fredag i månaden. Bättre än så kan väl knappast en prenumeration bli. Jag har aldrig blivit besviken so far.
Läs även andra bloggares åsikter om Marit Bergman, prenumeration, musik
En ny låt varje sista fredag i månaden. Bättre än så kan väl knappast en prenumeration bli. Jag har aldrig blivit besviken so far.
Läs även andra bloggares åsikter om Marit Bergman, prenumeration, musik
Lätt
Går varm:
It pays to belong - the Embassy.
Helt grym! Jag blir glad och vill typ dansa och spela trummor.
Läs även andra bloggares åsikter om the Embassy, musik, skönhet
It pays to belong - the Embassy.
Helt grym! Jag blir glad och vill typ dansa och spela trummor.
Läs även andra bloggares åsikter om the Embassy, musik, skönhet
Hannas blandband
Jag sitter och gör blandband. Två personer har de senaste veckorna frågat om jag inte kan göra ett blandband till dem. Så nu gör jag väl ett då.
När jag väl skapat det perfekta blandbandet kanske jag kan börja sälja det. Absolut Hanna.
Läs även andra bloggares åsikter om blandband, musik, affärsidé
När jag väl skapat det perfekta blandbandet kanske jag kan börja sälja det. Absolut Hanna.
Läs även andra bloggares åsikter om blandband, musik, affärsidé
Popaganda
Popaganda går i år av stapeln på Söder. Det är nästan min plikt som Söderbo att gå när jag bor precis runt hörnet.
Så det blir festival i sommar. Säkert!
Till råga på allt kommer jag ha något att fira, där långt bort i augusti.
Läs även andra bloggares åsikter om popaganda, festival, plikt, fira
Så det blir festival i sommar. Säkert!
Till råga på allt kommer jag ha något att fira, där långt bort i augusti.
Läs även andra bloggares åsikter om popaganda, festival, plikt, fira
Sommarmusik
David Batras sommarprogram i lördags var för övrigt till bredden fyllt av bra musik.
Jag kom att tänka på Brainpool igen, har inte lyssnat på dem på evigheter. Söker med ljud och lykta efter låten Tomorrow. Hemma har jag Bandstarter. När jag lyssnade på den färdades jag till 1995 igen, första året med ny klass i gymnasiet. Vi hade en kille i klassen som såg lite ut som Janne Kask.
Det var ett ganska bra år, jag fick välbehagsrysningar av låten. Men Tomorrow är snäppet bättre. Får väl lyssna på Sommar om och om igen.
Läs även andra bloggares åsikter om Brainpool, David Batra, musik, Tomorrow, Sommar
Jag kom att tänka på Brainpool igen, har inte lyssnat på dem på evigheter. Söker med ljud och lykta efter låten Tomorrow. Hemma har jag Bandstarter. När jag lyssnade på den färdades jag till 1995 igen, första året med ny klass i gymnasiet. Vi hade en kille i klassen som såg lite ut som Janne Kask.
Det var ett ganska bra år, jag fick välbehagsrysningar av låten. Men Tomorrow är snäppet bättre. Får väl lyssna på Sommar om och om igen.
Läs även andra bloggares åsikter om Brainpool, David Batra, musik, Tomorrow, Sommar
Den döda vinkeln
På Zinkensdamm ikväll. Jag och Kent. Ännu en gång möts vi. Jag fastnar i Den döda vinkeln. Där ser jag allt du gör.
Den låten har alltid fått mig att tänka på mina somrar i farmors och farfars hus i Ångermanland. På håll såg jag ljusen dö i dimman. Jag minns när jag låg uppe på den mjuka heltäckningsmattan på övervåningen och spanade ut över fältet på baksidan av huset. Bort mot skogen. Mörkret. Där man ibland kunde se en älg passera. Där ljuset dog.
Och jag tänker på det där stället, hur många minnen jag har där. Hur vackert allt var i barndomen. En del är bra på att ta tillvara på och uppskatta saker som är nu, att vårda personer, situationer eller ställen som finns nu. Andra visar inget i nuet, men blir sentimentala när saker försvinner. Så där så att världen nästan rämnar.
Jag tror att jag kan ta tillvara på nuet. När jag låg där på heltäckningsmattan och spanade och tänkte att mörkret skulle sluka oss allihop. Eller idag, när jag stod och lyssnade på Kents nya låt Håll ditt huvud högt. Jag tror att jag kan trivas i nuet och bevara minnena i hjärtat. Och att jag inte behöver gråta mig till sömns för att konserten är slut. För jag vet att en annan väntar på mig.
Det är nu den tredje Kentkonserten på mindre än ett år. Det kan vara ett nytt rekord. Jag tror att det blir fler i alla fall.
Läs även andra bloggares åsikter om Kent, konsert, Döda vinkeln, sentimental, minnen, barndom
Den låten har alltid fått mig att tänka på mina somrar i farmors och farfars hus i Ångermanland. På håll såg jag ljusen dö i dimman. Jag minns när jag låg uppe på den mjuka heltäckningsmattan på övervåningen och spanade ut över fältet på baksidan av huset. Bort mot skogen. Mörkret. Där man ibland kunde se en älg passera. Där ljuset dog.
Och jag tänker på det där stället, hur många minnen jag har där. Hur vackert allt var i barndomen. En del är bra på att ta tillvara på och uppskatta saker som är nu, att vårda personer, situationer eller ställen som finns nu. Andra visar inget i nuet, men blir sentimentala när saker försvinner. Så där så att världen nästan rämnar.
Jag tror att jag kan ta tillvara på nuet. När jag låg där på heltäckningsmattan och spanade och tänkte att mörkret skulle sluka oss allihop. Eller idag, när jag stod och lyssnade på Kents nya låt Håll ditt huvud högt. Jag tror att jag kan trivas i nuet och bevara minnena i hjärtat. Och att jag inte behöver gråta mig till sömns för att konserten är slut. För jag vet att en annan väntar på mig.
Det är nu den tredje Kentkonserten på mindre än ett år. Det kan vara ett nytt rekord. Jag tror att det blir fler i alla fall.
Läs även andra bloggares åsikter om Kent, konsert, Döda vinkeln, sentimental, minnen, barndom
En låt jag hört till förbannelse
Sandstorm
Den här låten är så 1999 och 2000. Jag har faktiskt dansat till den i öknen, i Israel. Mitt i. Mycket nostalgi, mycket finlandsbåt. Till råga på allt: he ovat suomialaiset. Den har så många dimensioner.
Jag är nöjd över att jag direkt kände igen Helsinfors i videon.
Läs även andra bloggares åsikter om finnar, Darude, Sandstrom, nostalgi, 1999, jag kan inte sitta still
Jag är nöjd över att jag direkt kände igen Helsinfors i videon.
Läs även andra bloggares åsikter om finnar, Darude, Sandstrom, nostalgi, 1999, jag kan inte sitta still
Kärleken väntar
På långväga utflykt till småstaden. Jag satt på läktaren och fick kika ner på människorna. Lite av en pensionäsupplevelse. Man får inte samma kontakt med bandet. Och det känns som att de sliter som djur utan att riktigt få tillbaka allt de ger.
Röken låg tjock över isringen och när Familjen spelade så kändes det högstadiedisco. Jag ville dansa. Min kropp kände igen rytmerna från 90-talet och ville dansa 90-tal. Men jag nöjde mig med att kika ner på människorna. Jag valde pensionär den här dagen.
En musikupplevelse blir vad man gör den till. Och där satt jag och kunde inte annat än höra Kent ringa i öronen, känna nostalgins vingslag över varje gammal låt. Känna glädje i varje ny. Tjejen bredvid mig tog upplevelsen på fullt allvar, hon var den enda på läktaren som stod upp. Och hon kommer att minnas konserten med glädje. Utom möjligen att det satt en tjej bredvid som var irriterande eftersom hon var ivägen för hennes armbågar hela tiden. Själv kommer jag ha blåmärken efter dem.
När de spelade Sun dance kid så tändes en eufori i kroppen. Vilken mäktig första-låt det är. Jag mindes 2003 som det var igår. Jag var på Stadion, året innan Roskilde - båda gångerna med Sun dance kid som startlåt. Sommar, folkhav, svag dansk mellanöl. Allt finns där i de första taktslagen av låten.
Vad vore livet utan en bonusspelning med Kent i Nyköping.
Ni håller mig vid liv.
Läs även andra bloggares åsikter om Kent, Nyköping, sentimental, minnen, pensionär
Röken låg tjock över isringen och när Familjen spelade så kändes det högstadiedisco. Jag ville dansa. Min kropp kände igen rytmerna från 90-talet och ville dansa 90-tal. Men jag nöjde mig med att kika ner på människorna. Jag valde pensionär den här dagen.
En musikupplevelse blir vad man gör den till. Och där satt jag och kunde inte annat än höra Kent ringa i öronen, känna nostalgins vingslag över varje gammal låt. Känna glädje i varje ny. Tjejen bredvid mig tog upplevelsen på fullt allvar, hon var den enda på läktaren som stod upp. Och hon kommer att minnas konserten med glädje. Utom möjligen att det satt en tjej bredvid som var irriterande eftersom hon var ivägen för hennes armbågar hela tiden. Själv kommer jag ha blåmärken efter dem.
När de spelade Sun dance kid så tändes en eufori i kroppen. Vilken mäktig första-låt det är. Jag mindes 2003 som det var igår. Jag var på Stadion, året innan Roskilde - båda gångerna med Sun dance kid som startlåt. Sommar, folkhav, svag dansk mellanöl. Allt finns där i de första taktslagen av låten.
Vad vore livet utan en bonusspelning med Kent i Nyköping.
Ni håller mig vid liv.
Läs även andra bloggares åsikter om Kent, Nyköping, sentimental, minnen, pensionär
