The force
mina känslor av "kraften" har varit mycket mer flytande. dvs inte kopplade till någon fysisk form. jag gissar dock att alla upplevelser, samt egentligen alla religioner egentligen är uttryck för en och samma sak. jag tänker att det är kärlek.
Vad fint du beskriver den där tryggheten som kraften ger. Jag förstår att den känslan ger styrka i alla möjliga situationer.
Visst är det otroligt sorgligt när man tänker på Jesu lidande, och hur otroligt onödigt det var. Men tänk om han inte hade haft samma förmåga att skänka tröst och förhoppning hos andra människor om han hade levt sitt liv och åldrats som vilken man som helst? Det kanske krävdes det där offret av någon anledning?
Jag har många gånger önskat att jag hade en tro, en övertygelse, som kunde skänka styrka och mod i olika sammanhang. Men tyvärr saknar jag en djup tro. Kanske beror det på uppfostran eller så är det bara några få förunnat att få den djupa, äkta tron.
Frö: Det låter som en fin tanke. Så har jag nog inte sett det. Även om det på något vis borde vara grunden förstås.
Fia: Det har du rätt i. Det var väl enligt bibeln också därför han led. För att ge människorna evigt liv och syndernas förlåtelse.
Konstigt är det där med tro ändå. Hur den dyker upp. För jag har nog alltid haft någon känsla för tron, även om ingen i min familj någonsin har gett uttryck för den i någon form. Inte som jag kan minnas. Det är som att den både kommer inifrån och från saker jag har upplevt. Förstås blandat med berättelser och andras erfarenheter.
Vad fint beskrivet om tro!