Fri
I mitt föräldrahem fanns det alltid frimärken. Jag visst var de fanns och det stod mig fritt att använda dem. Och det gjorde jag. Jag hade många brevvänner på den tiden. Skriftlig kommunikation är något jag alltid har föredragit framför interaktion ansikte mot ansikte.
Hur som helst tycker jag att den här traditionen är värd att föra vidare. Jag har trots allt skickat mer post sedan jag flyttade till Umeå än jag har gjort de senaste 10 åren, sannolikt. Nu har de fått en egen plats i tillvaron och i mitt hem.
Senast igår la jag ett brev på brevlådan. Brev nummer två till lågstadiefröken.
Kommentarer
Postat av: Fia
Jag tycker om känslan att skicka iväg korsord i riktiga kuvert med riktiga frimärken på en riktig brevlåda. Men allra bäst är förstås att skriva riktiga brev till riktiga människor!!
Postat av: Hanna
Fia: Det är en speciell känsla. Det är kul att skriva för hand och en viss spänning i väntan på att personen ska få det tycker jag. Så kan det till och med hända att man får svar, och det är ju extra kul.
Trackback
