Jag skrev ett brev
Now is the time to write that letter - Don't put it off.
Det fick mig att tänka på ett annat brev jag en gång skrev, som faktiskt förändrade mitt liv. Detta trots att jag aldrig skickade det. Ibland är det bara som att kosmos börjar röra på sig och får människor att mötas.
Hur som helst tänkte jag att jag faktiskt borde skriva ett brev, även om det inte direkt kändes självklart till vem. I veckan kom jag på det. Så idag skrev jag brevet, letade fram ett frimärke i en låda och la brevet på lådan. Helt utan ångest. Hur ofta skriver man brev? Det här är till en person jag inte haft någon som helst kontakt med på ett decennium. Det enkla med brev är att det blir så förutsättningsfritt. Förväntningarna på svar blir lägre. Jag menar, vem orkar sätta sig och författa för hand och sedan dessutom få det på lådan.
Men jag insåg några problematiska faktorer med analoga brev.
- det framgår inte direkt vem brevet är ifrån (som exempelvis meddelandet via e-post eller facebook) så jag måste vara tydlig i inledningen (hur tydlig kan man bli efter 10 år?)
- jag kan inte återkomma till det där brevet, skickat är skickat (jag fotade det för säkerhets skull)
- jag vet inte hur, när och om det kommer fram så jag kan inte ha så höga förväntningar på svar
Hur förväntningarna ser ut? Skyhöga förstås. Vad annars. Jag skrev i min anletes svett (inte riktigt, men ni fattar). Jag vet att jag ju borde ha panik eller i alla fall lite ångest/oro. Men jag har inte det. Brevet hade aldrig skrivits utan den där lyckokakan, och jag tror att saker händer av en anledning.
Fortsättning följer (kanske)...
Läs även andra bloggares åsikter om brev, handskrivet, förväntningar
Vad spännande. Den som får brevet blir säkert väldigt förvånad. På gott eller ont beroende på innehållet i det. Förstår att det kändes närapå högtidligt att skriva brevet.
Vad fint med ett riktigt brev. Mottagaren lär bli minst sagt överraskad. :)
Spännande! Jag skulle besvara ett brev även om lusten inte fanns...det är ju ett brev!
Spännande!
Det är speciellt att få riktigt brev på posten. Att få undra, öppna och uppskatta mödan (och portot) någon lagt på det.
Bra gjort av dig, även om det var tungt. Man borde skicka riktiga brev oftare. Personligt och värdefullt.
(Och när tänker du avslöja vem det var till..?)
Hella: Det gjorde det, jag hade ganska roligt också faktiskt. Så absurt.
Frö: Lita på det.
Cosmic: Det gör mig hoppfull!
Karin: Ehehe... När och om jag får svar så ska jag avslöja det. Om jag inte känner mig allt för skamfylld vill säga.
