Färgad
Allt handlar om vem som säger det snarare än vad man säger. Det är sen gammalt, men något jag erfarit allt för många gånger de senaste dagarna. Jag har vare sig auktoritet eller förtroende i saker, jag skulle kunna hålla tyst istället. Eller viska saker i andras öron - så som heliga Birgitta sa att gud gjorde för att hon skulle få förtroende. Bara det att jag skulle ge någon annan mina goda åsikter. Och jag håller faktiskt hellre inne med dem.
Dessutom inser jag hur mycket man färgas av sin omgivning. Om omgivningen är grön så blir man lättare grön, är den glad så blir man lite mer glad. Konstiga attityder smittar - även om det fan inte sitter i väggarna. Det sitter i människorna. Byter man ut dem så försvinner attityderna.
Otäckt men sant. Snart är det väl ändå dags för byte.
Läs även andra bloggares åsikter om attityder, förtroende, auktoritet, viska, färgad
Dessutom inser jag hur mycket man färgas av sin omgivning. Om omgivningen är grön så blir man lättare grön, är den glad så blir man lite mer glad. Konstiga attityder smittar - även om det fan inte sitter i väggarna. Det sitter i människorna. Byter man ut dem så försvinner attityderna.
Otäckt men sant. Snart är det väl ändå dags för byte.
Läs även andra bloggares åsikter om attityder, förtroende, auktoritet, viska, färgad
Kommentarer
Postat av: soffie
å vilket bra inlägg du har idag!det stämmer så väl att man färgas av omgivningen,men det är viktigt att man står på sig tycker jag.
ha en bra kväll
Postat av: Jazzhoppan
Jag ogillar att bli färgad även om jag blir det ibland. Jag vill ju inte heller bli betrakatd om färglös men då vill jag ju ha blandat färgen själv... :-)
Postat av: Cosmic Moose
Gaaah, nu blev jag nyfiken på händelsen som drev dig att skriva detta.
Postat av: Hanna
Soffie: Visst är det viktigt!
Jazz: Egenblandad färg är den bästa. Den känns bäst avvägd.
Cosmic: Hehe... Det kommer dessvärre inte komma någon längre skrift om det.
Trackback
