Irritation
Jag måste hitta ett nu som jag trivs i. Som klär mig utan att klia. Jag kan inte spendera mitt liv på att vänta på något annat något bättre. Det är nu som gäller. Bara nu.
Är det mig det är fel på? Min oro. Eller väljer jag helt enkelt bara fel platser i tillvaron? Värjer jag mig från rätt saker och uppsöker fel saker? Gillar jag att driva mig själv till vansinne?
Jag kan inte fortsätta hanka mig fram i tillvaron, jag måste hitta något som finner sin väg in i hjärtat. In i nuet. En plats där min oro kan få vila sitt huvud.
Men det kan vara sommaren också. Sommaren väcker något i mig som annars brukar få vila. Some kind of monster...
Läs även andra bloggares åsikter om oro, kli, platser, irritation, sommar
Det låter som att du är rastlös... Jäkligt rastlös.
jag har typ också samma inre oro i kroppen, odefinierad. inte ens min terapeut kan fiska fram lösningen. Grymt fin bild på dig till höger förresten!
Leva i nuet är det ytterst få som klarar av. Det är så himla lätt att säga "lev i nuet" "fånga dagen", men det går också stick i stäv med den vilja till utveckling som kakarktärisrar oss människor. Vi hade aldrig varit där vi varit om vi levt i nuet.
Jag tror det är få som lyckas leva i nuet. Det är ständigt planer framåt. Jag gör likadant. I helgen ska jag leva i nuet dock. Nästa vecka är nästa vecka. Nästa år är nästa år...
Ester: Helt riktigt!
08an: Det kliar överallt!
Magnus: Nå, det är kanske sant. Men jag tror man måste bli bättre på att ta tillvara det som är nu och inte hela tiden längta bort. För gräset är sällan grönare...
Therror: Det finns små frizoner i nuet.
