Dramatik
Kvinnan som fick tidningen i huvudet går till busschauffören och jag anar att bomberjackan inom kort kommer att få lämna bussen. Vid varje busstop väntar jag på att se en målad bil i vägkanten. Icke. Inget. I Ledinge ser jag ljuset i mörkret och pikéten står där stilla. En rad poliser kliver på och pratar lugnt med killen som också snällt följer med. Först skriker han att kärringar inte ska jiddra med honom.
Lugnet lägger sig, stämningen lättar. Jag hinner somna till en stund innan bussen rullar in i Norrtälje.
Under tiden har jag hunnit fundera på hur jag ska reagera om killen kommer fram till mig. Så ickeprovocerande som möjligt. Samtidigt kan påtända provoceras av vad som helst. Min icke skadade fot hade fått hamna hårt i några av hans mjukdelar. Det ryckte lite i den till och från. Ovåldsam som jag är.
Läs även andra bloggares åsikter om bomberjacka, dramatik, busstur, aggression, provokation, höghus
Shiiit. Läskig typ. Skönt att de satte honom i en annan buss, där han hör hemma.
Nazister...det är nästan synd om dem som inte fattar bättre.
Obehagligt! Fy fan.
Det tråkiga med din försvarstaktik är ju att det eventuellt inte finns några mjukdelar att träffa på sönderpundade bomberjackor.
Bling: Han fick privat buss. Typ.
Beyonce: Något vettigt borde man ju kunna ha dem till.
Petra: Ganska så.
Staffan: Nåja, hans hjärna är nog ganska mjuk...
fan, vad obehagligt!!
Jobbigt läge. såna killar är inte att leka med, vare sig med icke skade fötter eller annat.
Tess: Det var det! Akta dig för nattbussen till Norrtan.
Magnus: De är ju inte det. Jäkligt labila.
Usch, vad otäckt! Jag har fobi för bomberjackor. Blev jagad av ett helt gäng som tonåring. Skönt att polisen kom. Ibland undrar jag om de har tid för sån´t numera....
