Övermod
Promenad vid Årstaviken. En klassiker. Jag har promenerat där en hel del.
Jag saknar känslan av att vintern säger hejdå till mig vid vattnet. Isbitar som klirrar mot varandra som iskubar i ett glas. Så var det förra året. Jag minns det så väl. Vintern vinkade hejdå medan vårsolen log mot mig. När vintern inte hälsar på kan den inte heller säga farväl. Nu får jag klara mig med en förlängd vår.
Jag promenerade där mot vinden, stretande. Mina öron blev blå som i Pollyreklamen. Till slut kände jag att jag gav upp mot vinden. Jag vände kappan och gick med vinden istället. Det var mycket lättare, även om jag inte kom så långt på det sättet.
Så här i efterhand känns hela promenaden som ett infall av övermod. Dansen idag var ganska tuff, min kropp hade ännu inte vaknar så tidigt på lördagen.
Nu sitter jag här och flämtar lite.
Läs även andra bloggares åsikter om vända kappan efter vinden
Jag saknar känslan av att vintern säger hejdå till mig vid vattnet. Isbitar som klirrar mot varandra som iskubar i ett glas. Så var det förra året. Jag minns det så väl. Vintern vinkade hejdå medan vårsolen log mot mig. När vintern inte hälsar på kan den inte heller säga farväl. Nu får jag klara mig med en förlängd vår.
Jag promenerade där mot vinden, stretande. Mina öron blev blå som i Pollyreklamen. Till slut kände jag att jag gav upp mot vinden. Jag vände kappan och gick med vinden istället. Det var mycket lättare, även om jag inte kom så långt på det sättet.
Så här i efterhand känns hela promenaden som ett infall av övermod. Dansen idag var ganska tuff, min kropp hade ännu inte vaknar så tidigt på lördagen.
Nu sitter jag här och flämtar lite.
Läs även andra bloggares åsikter om vända kappan efter vinden
Kommentarer
Postat av: leopardia
bra att du påminde mig, en promenad vore nog något. trots allt.
Postat av: Hanna
Leopardia: Det är bra, bara att stå på!
Postat av: Jazzhoppan
Tänk vad en promenad kan göra för själen! Själv har jag varit ute och gått i ung en timme och jag kom hem som en ny människa.
Trackback
