Felskicken
Man vill snacka skit om någon och skickar till personen man omtalar istället för den man vill skicka till. Det känns som en klassiker.
Min värsta är inte så illa. Jag svarade på ett mejl till fel person, men uttalade inget illa om personen ifråga, och svarade inte heller helt fel person. Men det kan ju gå värre.
Det måste vara ett nytt fenomen. Jag tror helt enkelt inte att det hände så ofta på brevtiden.
Vilket är det värsta svaret du skickat till fel person?
Läs även andra bloggares åsikter om felskick, informationsteknologi
Jag kan inte komma på något på rak arm. Men jag fyllebloggar i natt, och då kan allt ske.
Tror att jag har klarat mig undan det där, vad jag kan minnas. Däremot brukar jag visst sms:a vem som helst om vad som helst då jag är ordentligt på pickalurven.
Jag har skickat ett pinsamt halvporrigt sms en gång som gick helt galet fel. Det gick till min mammas kille istället för till min heheh. Gu så jag skämdes.
Jag har fakriskt aldrig gjort det, inte vad jag vet i alla fall. Ringt till fel person har jag gjort dock. Så pinsamt. Jag fattar inte att jag inte hörde på rösten att det var fel person jag pratade med. Det var en väldig seriös gammal kompis som jag ringde till och när hon svarade och frågade "Hej, är det Nina?" sa jag drygt "nä, det är Jan Banan! Vad tror du". Sen var jag tvungen att förklara och prata lite med henne efter det.
Jag har fått ett lustigt felskickat sms. Det var en nygift kollega i arbetslaget som skulle skicka ett glödande kärleks-sms till sin man, men hon råkade skicka det till mig. Så jag blev ju naturligtvis smickrad och övervägde att ompröva min läggning:)
Jag skickade ett mail till en författare och sa att jag tyckte det var synd att det var så många stavfel i den annars riktigt välskrivna boken. Således erbjöd jag mej ödmjukt att hjälpa honom med korrekturläsningen inför nästa roman:) Efter ett par dagar fick jag svaret att han uppskattade berömmet av boken, men trodde han skulle klara sej utan korrekturhjälp eftersom han inte var författare utan byggnadsarbetare. Jag hade skrivit till fel snubbe, det var en bokstav som skilde namnen åt. Skrattade mer än jag skämdes.
