Jag har slutat skriva brev
Det verkar vara många fler än jag som gick på kyrkans barntimme som barn i alla fall. På middagen igår fick jag ett helt gäng som nickade instämmande och glatt började bubbla om flanellografen när jag tagit upp ämnet. (Någon erkände att de hängt med genom både miniorer och juniorer upp till kyrkans ungdom)
Något som jag faktiskt förträngt är dock frimärksbilderna. Vi fick böcker att klistra in små jesusbilder i - och för att göra det slickade man på dem. De smakade på ett alldeles särskilt sätt. Och de där böckerna var uppenbarligen helt bubbliga av all fukt de fick utstå. En kille sa att han får en flashback varje gång han ska slicka igen ett kuvert.
Kanske var det det som var meningen. Att det ska bli som en betingad reflex. När vi slickar kuvert är det dags att tänka på Jesus. Som ett brev på posten. Bokstavligt.
Eller är det konspiratoriskt att tänka så?
Något som jag faktiskt förträngt är dock frimärksbilderna. Vi fick böcker att klistra in små jesusbilder i - och för att göra det slickade man på dem. De smakade på ett alldeles särskilt sätt. Och de där böckerna var uppenbarligen helt bubbliga av all fukt de fick utstå. En kille sa att han får en flashback varje gång han ska slicka igen ett kuvert.
Kanske var det det som var meningen. Att det ska bli som en betingad reflex. När vi slickar kuvert är det dags att tänka på Jesus. Som ett brev på posten. Bokstavligt.
Eller är det konspiratoriskt att tänka så?
Kommentarer
Postat av: Ellinor
Haha, skoj:)
Postat av: Blingbling
Jag gick =) Först i efterhand har jag fattat varför. Det var ju för att päronen skulle få sexa loss på söndagarna. De var nämligen inte det minsta kristna. Där satt jag och brorsan och klippte och klistrade med jesus, samt bad bordsböner och sjöng lovsonger. och vi var lycligt ovetande om vad som föregicks hemma i kammarn. Ja, herregud...
Postat av: Hanna
Bling: Ja, de var nog underskattade som barnvakter - tror det var därför jag var där också. Och de flesta andra med oss...
Trackback
