Hannas Plats

Jag hade ruggig oflyt när jag skulle hem idag. Allt som kunde ta tid gjorde det. Jag tyckte hela tiden att jag hade flyt och hann med en buss kom kom in lite tidigare. Men sen blev den stillastående en längre stund för att folk skulle betala med sms-biljett (ibland tycker jag att kollektivtrafiken är riktigt ogästvänlig för folk som inte kommer från Stockholm. Det är alldeles för svårt att komma över en biljett).

Jag letade i bokhandeln efter just de böcker som inte fanns (jag som aldrig annars köper böcker). På Ica ställde jag mig i en ganska kort kassa. Men killen i kassan gick iväg för att ta reda på ett pris och var borta hur länge som helst. När han kom tillbaka slutade det med att han frågade kunden om priset ändå. Borde de inte ha bättre rutiner för när priskoder saknas?

Hade sen tänkt promenera hem men bussen kom precis in och jag var hungrig så jag hoppade på. Då stod förstås en kille och käbblade med chauffören en längre stund. Sen höll han på att bli överkörd i korsningen när han inte fick åka med bussen. Han verkade inte helt vid sina sinnes (detta även om han hade träningskläder, vattenflaska och såg nytränad ut - kan det ha varit ren sprit i vattenflaskan?).

Väl hemma insåg jag att jag glömt saffran i affären. Jag tänkte på det hela vägen till kassan, men eftersom det tog sån tid hann jag förstås glömma bort det. Varför ska man behöva säga till i kassan för att få handla denna exklusiva krydda?

Det var egentligen inte det att jag hade bråttom, men jag kan bi vansinnigt stressad när saker tar omotiverat lång tid. Dessutom har jag så mycket bra att läsa. Fick låna tredje och sista delen i Millenniumtriologin av grannen idag. Har ca 10 sidor kvar av tvåan - och här sitter jag och bloggar!! Tack i alla fall grannen för din perfekta tajming :)

Andra bloggar om: oflyt, seghet, stressmoment, läsning, stockholms kollektivtrafik