Tänker för mycket gör jag alltid på toa
Jag har haft solsken väldigt länge nu. Det är väl pannkakedags antar jag.
En livskris uppstod när jag var på toaletten. Jag tänkte: är det nu jag bryter samman? Men jag var ju tvungen att fortsätta jobba och toapappret var slut, så det var ju bara att återgå.
Vad händer när man plötsligt blir varse sin största brist? Varför blev den ett problem just idag?
Jag ska försöka hitta solen igen. Nu.
Andra bloggar om: kris, sammanbrott, sol - skin åter på mig
Någon klok människa sa en gång åt mig att det är bristerna som gör oss unika, de vi är. Det är en skön tanke, tycker jag.
Det visar på att du är mänsklig och att du faktiskt vågar känna efter och erkänna för dig själv att du faktiskt har en brist. Det är ingen svaghet utan tvärt om en styrka. Kram
Håller med både Petra och Blingbling.
Men här är solen om du behöver den:
http://youtube.com/watch?v=ABIHB1uJKQY
Det är väl bra att vara medveten om sina brister så att man kan försöka bättra sig, och det är starkt att erkänna dem.
Håller med alla föregående och lägger till att man måste ha pannkaksdagar för att uppskatta solskensdagarna... Hur kliché det än låter... TÄnker på dig! Hoppas du får en fin helg! Kram!
Håller med alla tidigare talare jag me, det är en styrka att kunna erkänna sina brister!Hoppas du får en bra helg!Kram
Jag tror inte att din brist är så stor som du tror... Kramis på dig!
Vi har just öppnat en ny sajt som fått otrolig respons.
Problem som kräver svar, inskickade av besökarna själva.
Vill du själv ha hjälp med dina problem eller bara tömma tankarna så kan du självklart förbli anonym.
Ta en titt du också!
// Crew
Very interesting & professional site. You done great work.
