Väntans tider
Men är det det jag väntar på verkligen? Är det det som är livet? Har jag gått i alla år och väntat på att få det där riktiga jobbet? Är det det jag ser fram emot fram tills pensionen?
Kanske väntar jag på att det ska bli sommar, att brorsan ska nedkomma med en guldklimp till (nåå, den kommer väl när den kommer utan mitt väntande...), att påsklovet ska ta slut så att dansen ska dra igång igen, att livet ska börja, att jag ska förstå vad livet innebär eller att jag ska börja få betala tillbaka till CSN. Jag vet inte längre.
Insåg nyss i detta rabblande att jag väntar på att få dricka ett glas kallt, vitt vin i solen. Och på att jag ska komma på vem som är värdig att göra mig sällskap.
Fick en kylskåpsmagnet av min dotter, där det stod: Inte visste jag att de dagar som kom och gick var livet. Hon förstår inte varför jag ler varje gång jag läser den. Men det är kanske så att livet är som livet är, och om man väntar kanske man missar att leva.
"I´ve said it before and I´ll say it again:
Life moves pretty fast.
If you don´t stop and look around once in a while,
you could miss it." (Citat av Matthew Broderick i filmen Day off)
Ett delmål, Hanna. Snart nytt jobb = det för säkert något gott med sig. Sommaren, snart är sommaren här :) Det är nog de små, små stunderna som kan betyda så otroligt mycket.
Jag vet precis hur den där väntan känns...! Den är värst när man egentligen inte vet VAD det är man går och väntar på. Jag väntar oxå otåligt på nåt som jag inte kan sätta fingret på. Tänker ofta att bara DET är klart så kan jag slappan av och njuta, eller bara DET går bra så kan jag andas ut. Men det dyker alltid upp nya saker som stör mitt välbefinnande och får mig att vänta igen....Suck...
Magnus: Det är det jag är lite rädd för. Vad väntar jag på?
Klusterbitar: Delmål är bra. Ett steg i taget.
Therrorese: Jag har aldrig fattat hur man gör när man fångar dagen. Det finns så mycket annat att grubbla och oroa sig över. Jag måste bli bättre på att njuta!
Det är jobbigt att vänta på något. För tänk om det kommer på tok försent liksom =/
Bling: Du har förstås rätt. Då är ju allt förgäves. Jag vill inte vänta längre!!
Det gäller nog att bara försöka vara och njuta av varje dag...men de där me grubbel är jag me expert på
På tal om väntans tider och barn... Har hamnat i funderingar kring Nalle Puh med en annan bloggare. Såg att du är intresserad av genus, så nu är min fråga: Är alla i Nalle Puh killar förutom Ru´s mamma? Har du någon teori om orsaken....?
Fidolin: Mmm, det gäller att försöka.
Ester: Åhå. Var länge sen jag läste Nalle Puh, men det är klart att det finns en genustanke i det där som jag kan rota fram. Flickor i sagor är ofta söta, snälla, omhändertagande - eller mammor. Pojkarna är de som kan vara galna, busiga, uppfinningsrika och så vidare. Du har helt klart sått ett frö här. Kan vara något att skriva D-uppsats om. Tack för att du gjorde mig uppmärksam på det!
Tacka inte mig- tacka:
http://hoppitossa.blogg.se/1176329151_kasslerinvation.html#comment
Lycka till med uppsatsen!!
Ester: Åhå, det ska jag. Får se om det blir någon uppsats :)
Väntar på bussen
Väntar på helgen
Väntar på livet
Det har jag gjort i 20 år
Ljuset från bilen
Slår emot träden
Ingen på vägen
Jag somnar snart, så håll hög fart
Se på mig, jag kan säga att jag älskar dig
Vi kan vara allt för varann
Och du kan låtsas vara min man
De som stannat kvar har bara treans dokusåpabar
och ett stadshotell med dans
Där ingen har en chans
Henrik: Du kanske har en framtid som poet ändå :)
yopibaw csurqzdf tqgmwld tkbey jxvtrdh iszjrf xnrptyh
