Hannas Plats

Jag hade ett "intellektuellt" möte igår. En person som ingen riktigt kände dök upp sent på festen inatt. Han verkade ovillig att presentera sig först, men till slut räckte han motvilligt fram handen till de flesta och muttrade sitt namn. Han kände nog att han hamnat i fel sällskap. Resten av kvällen tillbringade han i köket där ölen snabbt slank ner i honom.

Han visade sin intellektualitet genom långtdragna diskussioner som jag dessvärre missade det mesta av. Jag hörde dock en där han kom i jämförelse med Dostojevskij och Liza Marklund där han ansåg att om vi levde i en fasciststat skulle personer som skrev böcker som Liza skjutas av. Något han verkade förespråka. Han hade också ett samtal som gällde just människans intellektualitet och där jag tyvärr missade poängen eftersom det just då utbröt ett dansbattle i hallen. Lättja.

Behöver jag säga att jag har svårt för personer som sätter sig själva högre på grund av att de anser sig ha ett större intellekt. Det måste framför allt vara svårt att leva på det sättet. Han kändes för övrigt väldigt överklass och som att han kanske var i en lite trängd situation med folk som hade kul och var södertrash. Jag känner inte att jag har något behov av att hävda mig, men diskussioner av den typen finner jag väldigt underhållande att lyssna på.