Hannas Plats

Det finns vissa aspekter av den här dagen som har gjort den helt meningslös. Ok, jag var hemma rån jobbet. Då var jag tvungen att straffa mig själv genom att inte göra något som helst vettigt på hela dagen. Hade tänkt att jag skulle sova, men med tanke på den kroppsstress jag hade inatt förstod jag att det skulle vara helt omöjligt. Mycket riktigt! Plugga kunde jag inte heller för att jag var för seg i kroppen. Inte hade jag någon egen bok att läsa heller. Nu sitter jag här med vallningar på grund av att mitt hjärta galloperar av all oro som studsar runt i min kropp. Det är som ett aerbicspass hela tiden och den som försökt frysa på ett sånt vet ju hur det brukar gå.

Nä, så här sitter jag nu med en kopp kaffe och undrar hur jag ska fördriva nästa timme. Att lägga mig i sängen är inte ens att tänka på. Jag börjar vrida på mig innan jag ens har lagt huvudet på kudden.

Jag hade mestämt med tjejerna på mitt gamla jobb att vi skulle ses idag. Det brukar vara helt omöjligt att hitta ett datum som passar alla, så jag ska iväg och träffa dem snart trots allt. Det kommer säkert att straffa sig. Bara jag känner mig hyfsat ok imorgon när jag ska ha middag här. Febern får gärna hålla sig borta. Svettas gör jag ändå.