Mörk dag
Jag har haft en liten småjobbig dag idag. Började att jag vaknade vid 6 med kraftiga magsmärtor. Så jag låg och vred mig till jag skulle gå upp vid 8. Kände mig helt slut då, och lite groggy av smärtan som började klinga av.
Så fick jag stå som en packad sill på pendeltåget. Det var ett långt tåg, men minst två av vagnarna var avstängda, så vi fick trängas i de övriga. Det var svettigt och klibbigt. En tjej höll på svimma på vägen och fick gå av. Jag hade nog kunnat elda upp mig lite ytterligare över min situation där. Men jag lugnade mig för att inte svettas ihjäl. Då stod jag ändå i T-shirt.
Dagen i skolan kändes lång, 6 timmar seminarier. Jag kände mig trött och orkade inte lyssna mer. Till slut tog så skoldagen slut. Då var jag tvungen att säga hejdå till Jenny helt abrupt på pendeln. Det kändes väldigt konstig. Hon sa dessutom: "Ska vi säga hejdå för alltid så här? Jo, men jag kommer ju tillbaka efter jul, definitivt." Det kändes som att det inte alls var helt säkert plötsligt. Jag valde att inte fundera mer över det. Då hade jag blivit allt för nedslagen. Var tvungen att lyssna på tung musik på väg till replokalen som för att trösta mig. Dessutom regnade det ganska hårt. Jag kände mig rätt svår.
Jag känner mig lite nere just nu. Ser på Lost in translation varje kväll för att peppa mig att sova. Älskar den filmen. Blir normalt sett gladare när jag ser på lite nedstämnda filmer också .
Så fick jag stå som en packad sill på pendeltåget. Det var ett långt tåg, men minst två av vagnarna var avstängda, så vi fick trängas i de övriga. Det var svettigt och klibbigt. En tjej höll på svimma på vägen och fick gå av. Jag hade nog kunnat elda upp mig lite ytterligare över min situation där. Men jag lugnade mig för att inte svettas ihjäl. Då stod jag ändå i T-shirt.
Dagen i skolan kändes lång, 6 timmar seminarier. Jag kände mig trött och orkade inte lyssna mer. Till slut tog så skoldagen slut. Då var jag tvungen att säga hejdå till Jenny helt abrupt på pendeln. Det kändes väldigt konstig. Hon sa dessutom: "Ska vi säga hejdå för alltid så här? Jo, men jag kommer ju tillbaka efter jul, definitivt." Det kändes som att det inte alls var helt säkert plötsligt. Jag valde att inte fundera mer över det. Då hade jag blivit allt för nedslagen. Var tvungen att lyssna på tung musik på väg till replokalen som för att trösta mig. Dessutom regnade det ganska hårt. Jag kände mig rätt svår.
Jag känner mig lite nere just nu. Ser på Lost in translation varje kväll för att peppa mig att sova. Älskar den filmen. Blir normalt sett gladare när jag ser på lite nedstämnda filmer också .
Kommentarer
Trackback
