Hannas Plats

Det verkar som att jag har startat upp en liten konfikt så här innan jul. Syskonskaran har alltid julfrukost på julaftons morgon och i år ska den vara hos mig, på andra sidan stan. Jag bjöd, i ett positivt a-brev, in mina syskon med respektivar att infinna sig med stor julglädje hos mig vid 9. Efter en vecka kom familjebrorsan och opponerade sig mot tiden. Alla andra hade accepterat och tyckte att det skulle bli trevligt. Han skrev inget om det utan bara att de ville ha den "typ senast 8". Argumentet var förstås att deras barn inte kan senare. Ungefär som att hon, knappt två år, skulle opponera sig. Men han har ju en poäng, barn trumfar både sten, sax och påse.

Dessutom har han ett ganska dåligt kapital att ta av. Hade det varit andra brorsan så vet jag att om jag ger får jag alltid tillbaka det någon gång. Men i det här fallet är det inte så. Hans kapital ligger på minus, helt förbrukat. Ja, och han verkar medveten om det. Därför använder han alltid sitt barn som argument. Det är det enda han har att komma med.

Det kommer i slutändan att bli läggmatch för oss andra. Men det är ok. Det är bara lite principen. Varför känns det som att en person kan styra en hel familj? Och det helt utan argument. Han är omöjlig att diskutera med för han pratar inte. Det är svårt att argumentera mot sånt.

Nu har jag e-postat om en kompromiss vid 8.30. Ett till positivt e-brev. Normalt sätt är tystnad medgivande. Men med tanke på att det tog en vecka förra gången vet jag inte om jag kan hålla på den principen riktigt.