Tacksam
Jag känner en sån djup tacksamhet för att jag har en mormor. Att hon är frisk och pigg fast hon är gammal. Att jag får känna henne som vuxen. Att hon får följa mig.
Under mina första tio levnadsår hade jag alla mina mor- och farföräldrar i livet. Jag och mina bröder tillbringade mycket tid med dem. De tog hand om oss under längre tider, under sommaren och när mamma och pappa var bortresta. Jag kan nu nästan inte förstå hur de orkade. Vi var ändå tre stycken illbattingar.
När jag tänker på allt som jag har fått från min mormor och från de andra gammföräldrarna och allt de har gjort för mig inser jag att jag aldrig kommer att kunna återgälda detta. Alltså, inte till någon. Jag kommer aldrig kunna ge detta till någon annan. Den tanken skaver i mig.
Kommentarer
Postat av: Fia
Se det i stället som att ni förgyllde era mor- och farföräldrars tillvaro.
Postat av: Hanna
Det är lite det jag har insett också. Att de verkligen gillat att vara gammföräldrar.
Trackback
