Hannas Plats

Jag känner mig lite lyckligare i mitt hem nu. Det känns ljusare efter omtapetseringen. Även om jag bara fick en ny vägg i sovrummet piggar den väggen upp. 

 

Ibland tänker jag på spåren av mina gamla liv som finns inrymt i mitt hem. Stereon har hängt med sedan flickrummet. Likaså spegeln som dessutom är från den blå perioden, målad av mig. Den kommer från min mamma som köpte den i sin ungdom. Den hör ihop med byrån som nu står i vardagsrummet med en sjuarmad ljusstake. Ljusstaken kommer från mamma. Vi gör så där ibland. Roterar grejerna när vi tröttnat på dem. Ljusstaken gillar jag fortfarande. 

 

Så är det farfars röda fotölj och soffbord. Jag har matchat dem med den röda lampan som morfar gjort. Just nu separeras de av en kökssoffa som jag fyndat på Myrorna. Myrorna har också levererat bland annat byrån som stereon står på och byrån med foton. 

 

I vardagsrummet skymtar lite rött till vänster. Det är en säng som jag har sovit i på landet sedan jag var liten. När jag monterar isär den tar den nästan ingen plats alls. 

 

I sovrummet hänger gardinerna som heter Gudrun. Namnet talade inte alls till mig, men färgerna var precis desamma som jag hade i mitt dåvarande rum. Därför köpte jag dem. De får hänga med. Även om jag fortfarande är tveksam till om jag gillar dem så går färgerna in även i det här rummet. 

 

Pianot köpte jag när jag gick i fyran, av min syssling Petra för 7000 kronor. Mamma klädde om pianostolen och så har den sett ut sedan dess. Nu skulle jag sannolikt få skänka bort det, om jag ens skulle lyckas med det (en tanke som ibland oroar mig).

 

Pallen i sovrummet finns i fem-sex exemplar. De kommer sannolikt från farmor och farfar och är utspridda i familjen. Alla har minst en hemma. Kanske skulle min kunna få nytt tyg tillsammans med pianopallen. Nå, här finns sittplatser i alla fall. Och ganska mycket utrymme också, jämfört med att bo i köket.