Hannas Plats

Aldrig mer ska jag tillåta att någon behandlar mig så illa. 

 

Det är en tanke jag borde ha tänkt flera gånger i mitt liv än vad som är fallet. Inte för att jag önskar att folk behandlat mig illa oftare. Snarare för att jag borde ha erkänt, åtminstone för mig själv, att jag har blivit illa behandlad. Men jag har nog låtsats att det runnit av mig. Snabbt, till synes, lämnat det bakom mig. Men det är klart att det sätter spår. 

 

Idag på lunchen (jag har ju sagt att det är då allt spännande avhandlas) pratade vi om härskartekniker på tidigare jobb. Jag har varit med om väldigt många, och ganska grova överträdelser. Visade det sig. Jag vet ju att det har varit fallet, men jag har nog inte tänkt att det har varit unikt. Jag undrar varför människor, mina kollegor och chefer, känt detta behov av att härska över mig? Men framför allt undrar jag vad jag hade kunnat göra för att avvärja de här härskarteknikerna? Är en, vilket jag har varit, i underläge och en överordnad behandlar en dåligt då är det svårt att visa på det i situationen. Det krävs att det finns någon som stöttar upp en. Jag har vid ett tillfälle, till och med, blivit inkallad i efterhand och fått frågan "om det är något som är ett problem", alltså mycket spydigt frågat. När det varit jag som utsatts för en härskarteknik - som jag har försökt avvärja. 

 

Det går inte att vinna. Inte i situationen. Inte om man är själv. Men ändå. Jag kan inte heller känna att det är rätt att låta människor komma undan med att behandla sina medarbetare eller underordnade så illa. Därför går jag nästan och längtar efter att någon ska utsätta mig för en härskarteknik, och att jag direkt ska kunna identifiera den, så att jag kan se om det går att bemöta den. 

 

Läs mer om härskartekniker här.