Hannas Plats

En hel dags resande med tighta byten sätter sina spår. Framför allt på mathållningen. Jag har mellanmålat många gånger idag, men bara ätit ordentlig någon enstaka. 

 

Däremot har jag åkt bil, flygit, åkt buss, flygit, åkt buss, åkt tåg, åkt tåg, åkt buss, åkt tåg och till sist vandrat upp för ett berg. Ja, ni förstår kanske statusen nu. 

 

När tåget gled in i Zell am See satt jag bara och mös. Allt är så bekant. Det är sig likt. Om än lite kyligare. 

 

Utöver det har jag:

- Blivit ustirrad av österrikare

- Fått fågelholkrespons då jag ville ha min burgare serverad utan bröd (de verkar inte ha hört något konstigare)

- Återfunnit den fantastiska kroatiska vännen/drycken Radler

- Känt mig som hob på brasseriet där de hängt upp stolar och bord på väggen. Sitta och dingla med benen känns aldrig ergonomiskt eller rätt.

 

Jag är här nu. Och jag har semester.