Hannas Plats

Om jag inte kan få en egen måne vill jag ha en ö.

Alpvandring

Läste på lite inför min alpvandring idag:

 

"Minst en i gruppen ska ha alpvana." Nå, nu är jag min egen grupp, men min alpvana består av att ha bestigit alper tre gånger förut. Det måste räknas.

"Ta med regn- och solskydd". Regnskydd skippade jag. Har faktiskt inget med mig. Solskydd både i krämform, hattform samt i glasögonform. Mycket nöjd här. 

"Ta med vattenflaska". Check. Inga problem här, jag tog två med mig.

"Använd teleskopstavar vid branta passager." Stavarna har jag lämnat hemma, det är avsedda för vintersport. Människor i alla tider har klarat sig utan att vandra med stavar. Johodå.

"Vandringsskor och terrängkläder på". Check igen. Funktionskläder inifrån och ut. Nya vandringsskor också som bara nästan gav skoskav (men skavsårsplåstren hann jag sätta på innan!).

 

1,5 timme in i vandringen joggar det förbi en kille. Han vinkar. Jag bara ler. Lite mållös faktiskt. Var han på väg upp på toppen? Vad åt han till frukost? Frågorna hopar sig.

 

Jag är för övrigt sämst på att stanna upp på mina turer på berget. Jag stannar för att fota, för att dricka eller för att klistra på skavsårsplåster. Men inte annat. Därför gäller det att välja vandringar som jag klarar av utan att behöva stanna och äta. Grejen är att jag är lite orolig att jag inte ska vilja/orka fortsätta om jag sätter mig.

 

Efter avslutad tur säger min pulsklocka att det tar 99 timmar till full återhämtning. Ingen träning igen förrän på fredag. Men där tror jag allt den har fel.

 

 

Segeltur

 

 

Topp-kyrka.

 

 

Vind i seglen

 

 

En alpens ros?

 

Härligt värre!
Riktigt vacker bergspromenad, nästan (bara nästan) så att jag kan få för mig att göra det själv. Tur att du dokumenterar så jag vet hur det ser ut dit jag (troligen) aldrig kommer komma :)

Do it! Ids du inte gå kan du alltid ta linbanan. Tillsammans med pensionärerna och småbarnsföräldrarna ;)