Plötsligt händer det

Jag har i mitt liv inte tänkt att jag ska skaffa barn. Sedan tonåren har jag aldrig känt någon längtan efter barn, av flera anledningar. Sommaren innan jag fyllde 30 slog mig känslan, lika hårt som oväntat: Jag vill ha barn! Det var som om den biologiska klockan slog ett slag för detta småfolk. Jag kände mig helt på det klara med det här och visste också vilken väg jag skulle gå även om jag valde att vänta med att påbörja den processen. 
 
Åren gick och jag kände mer och mer att det var en krystad känsla. Ofta tänkte jag: Puh, om jag har barn måste jag... Diverse olika scenarier. Och i höstas försvann känslan helt. Jag kände: Nej, jag måste inte alls skaffa barn. 
 
Det var en sån lättnad. Det kändes så skönt att ta det beslutet. Så befriande. 
 
Just nu är jag på det klara med att jag inte kommer att skaffa några barn. Det känns enkelt. Och självklart. 
 
Samtidig söker jag ständigt förebilder. Andra som är som jag. Som tagit beslutet och är tillfreds. Som att jag ändå behöver någon form av bekräftelse för att jag går rätt väg. 

Kommentarer
Postat av: Matilda

Hanna Hellquist hade ju ett avsnitt i Jakten på det perfekta livet som handlade om just det där. Det var nån kändis som "valt bort" barn. Jag minns fortfarande ett av Hannas citat: "Måste varenda jävel yngla av sig!?" Så klockrent! För nä, alla behöver inte yngla av sig och det är inte onaturligt.
Jag också sedan jag var liten varit bestämd på punkten att jag inte ska ha barn. Men är samtidigt införstådd med att det kan ju komma en sån där ålderskris med hormoner och allt det där som får mig att tro att jag skulle vilja ha ett (eller än värre - flera). OM det inträffar, hoppas jag att det går över lika snabbt och smärtfritt som det gjorde för dig ;)

2013-01-25 @ 21:26:14
URL: http://mystiskt.blogspot.com
Postat av: Hanna

Ja, eller så blir det också bra. Bara man gör det som känns bra.

2013-01-26 @ 21:07:51
URL: http://hannasplats.blogg.se
Postat av: Bling

Jag skulle vilja veta ifall det finns dom som fört barn, men som ångrat sig. Fast det är det nog ingen som törs erkänna ;)

Jag har iaf försonats med att inte bli mamma. Inte ens ställt mig i adoptionskö. Jag har mina vänners ungar :)

2013-01-27 @ 17:27:29
Postat av: Hanna

Bling: Jag gissar att man inte ångrar sina barn. Däremot har jag hört talas om människor som ångrar att de "vek sig" eller anpassade sig till sin partner/normen och gav efter för sin egen vilja.

2013-01-27 @ 20:19:05
URL: http://hannasplats.blogg.se

Skicka flaskpost

Namn:
Kom ihåg mig till nästa flaskpost

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0