Hannas Plats

Jag har varit på min första högmässa på minst ett halvt liv. Definitivt den första i Umeå. 

 

Det första som slog mig var hur välbekant kyrkorummet känns för mig. Trots att jag bara varit i Umeå stadskyrka två gånger förut så är hela miljön varm och bekant. Det luktar kyrka och det är välkomnande. Jag tillbringade ganska mycket tid i kyrkomiljö som barn. Jag gick på kyrkans barntimme, miniorerna och juniorerna, jag sjöng i två olika kyrkokörer och jag konfirmerade mig. Allt har gjort att jag är inskolad i den kristna traditionen. Även om jag inte kommer från en kristen familj.

 

Jag har absolut ingen aning om när man ska ställa sig upp. Men jag följde hjorden och det gick bra.

 

Jag kunde inte psalmerna. Men mannen bredvid mig kunde samtliga och han sjöng bra. Jag sjöng med.

 

Prästen hade en otacksam publik när han skämtade. Men han gjorde det ändå. Han skämtade om ett stort "men", "trots att det mest är kvinnor i kyrkan". Han skämtade även om "Härlig är jorden, även om hjorden med h kan vara ganska svårhanterad". Mannen bredvid mig skrattade till lågt. De andra skrattade inombords, om de alls noterade skämten. 

 

Det måste vara jobbigt att vara präst om man inte kan eller vill sjunga. Nå, prästen sjöng nu i alla fall. Inte precis som det skulle vara. Men Jesus älskar honom som han är.

 

Nattvarden innebär numer glutenfria oblater och alkoholfritt vin. Så jag tog förstås emot både Kristi kropp och Kristi blod för mig utgjutet. 

 

Jag kan inte den nya versionen av Fader vår. Jag är olds school och föredrar det ärligt talat. Den gamla versionen är mer rytmisk. 

 

Högmässan var texttolkad. Det måste vara ett vansinnigt otacksamt och svårt jobb. Men spökskrivaren kämpade på. Vid ett tillfälle blev Umeå Luleå, men det är sånt man får ta.

 

På det hela taget, en varm och positiv upplevelse. Kyrkan var mer eller mindre fullsatt. Det är en väldigt allvarlig situation, skämten till trots. Och jag kan uppskatta att det får vara allvarligt.

 

Mest satt jag och tänkte på kyrkorummet, trots allt. Hur jag skulle vilja spela och sjunga i den där underbara ackustiken. Så jag bestämmer mig för att jag ska göra det. På något sätt.