Jag hjärtar DN
Imorse hittade jag tidningen, MIN tidning, i en snödriva utanför porten. Värre skulle det bli. Det drar ihop sig för att förnya prenumerationen. Så de ringde. Och berättade att jag betalar 30 % mer för prenumerationen nu än som stockholmare. Lite uppgiven känsla.
Men dessutom verkar de ha kortat min prenumerationstid med en månad. Jag ifrågasatte förstås. De menar att jag gjort uppehåll. Men det stämmer inte, jag gör aldrig uppehåll, däremot flyttar jag med mig tidningen till och från. Dessutom sa hon att det fanns ett klagomål registrerat. Ett!? Jag har anmält utebliven tidning ett antal gånger. Inte antecknat det själv eftersom jag i min naivitet hoppas att de håller koll.
Det går säkert att lösa med kundtjänst, men jag blir lite uppgiven på allt strul. Särskilt med tanke på vad man betalar för en pappersprenumeration.
Men jag gillar verkligen min tidning. Låt mig ha den ifred. Älska mig tillbaka Dagens Nyheter.
Jag läser GP.se snabbt innan jag går till jobbet. Där läser jag den i pappersform, det känns bättre mer äkta.
Lennart: Det är det verkligen. Papper ska det vara.
Usch och fy för olycklig kärlek.
Ring upp igen. Ofta får man betydligt bättre hjälp när man pratar med flera stycken. Man måste prova sig fram.
Jag hyser också en stor kärlek till DN, fast jag för tillfället läser SvD på morgnarna. Lite svekfullt med tanke på att min syster är journalist på DN, och hennes jobb är hotat med jämna mellanrum, på grund av ständiga besparingar.
Cosmic: Ingen höjdare. Nu visade det sig att de tagit betalt för att jag flyttat på mig. Det kostade mig 50 dagars prenumeration. Dyrt. :(
Fia: Aj då. Men vad gör man inte. Lite otrohet har aldrig skadat.
Skulle också vilja ha pappersversionen. Snålläser på nätet men det är ju inte samma sak.
