Hannas Plats

Tänk att jag har världens finaste kollegor. Idag har de:

- blivit helt paffa över min historia om hur jag kramade Michael Jackson iförd björnkostym. Så där så att de vill göra en grej av det på resten av uni.
- flätat mitt hår och lovat göra det igen när det vuxit lite mer
- förgyllt fika- och lunchstunder
- berättat för mig om fallosmuséet på Island där de samlar på fallosar. Det senaste i samlingen är en mänsklig penis från en 95-årig man som donerade sitt organ.

Det går inte en dag utan att de lär mig något nytt, får mig att skratta eller skrattar med mig. Och det bästa av allt är att jag ska vara där ett tag. För en gångs skull ska jag vara kvar på mitt jobb, flera år faktiskt. Det är en ljuvlig känsla. Jag vill skratta varje dag jag cyklar till jobbet (i alla fall så länge jag slipper punkteringar).



Nyflätad på kontoret.