Lantlollan

Jag gillar att vara på landet. Min frid bor där. Där är det jag och fröken Snigel som morgondoppar. Inte tillsammans dock.



Ändå kände jag mig lite som Roland i Torsk på Tallin när jag tände ljusen och intog middagen allena. Vet inte varför jag plötsligt kände mig lite ensam.


Kommentarer
Postat av: Ester

Ååååh, vad härligt med landet!

Ensamheten ser behaglig ut på bild.

Hoppas att det var så.

2010-05-15 @ 21:24:44
Postat av: Lina

längtar också till landet...mycket.

2010-05-16 @ 10:11:57
URL: http://rosamolnochgrisgaddor.blogg.se/
Postat av: smultron

Haha, jag fattar precis. Har också känt mig som Roland ibland.

2010-05-16 @ 10:37:28
URL: http://mammamummel.blogspot.com
Postat av: Hella

Åh du och Fröken Snigel - perfekt kombo tycker jag. Tystnad och ensamhet är ibland oerhört skönt, men oftaste när den är självvald :)

2010-05-16 @ 14:38:52
URL: http://redshoecyber.blogg.se/
Postat av: Hanna

Ester: Landet var hääärligt!

Lina: Jag hoppas på att få vara där lite mer snart.

Smultron: Det är inte en trevlig känsla.

Hella: Oftast gillar jag att vara själv. Ibland bara anfaller ensamheten helt oväntat.

2010-05-16 @ 16:21:13
URL: http://hannasplats.blogg.se/
Postat av: Karin

Äta själv är lite tråkigt - bok som sällskap är bra!

2010-05-16 @ 22:36:09
URL: http://karinpanyaaventyr.wordpress.com/
Postat av: Hanna

Karin: Eller tänka på sin egen kanske :)

2010-05-17 @ 17:35:56
URL: http://hannasplats.blogg.se/
Postat av: Karin

Ännu bättre! =)

2010-05-17 @ 23:14:56
URL: http://karinpanyaaventyr.wordpress.com/
Postat av: Hanna

Karin: Mycket tänkande liten verkstad.

2010-05-18 @ 14:26:10
URL: http://hannasplats.blogg.se/

Skicka flaskpost

Namn:
Kom ihåg mig till nästa flaskpost

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0