Jämlikhet
Jag läser Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett och slås hela tiden av vilket fantastiskt land Sverige är i så många avseenden. Lika många avseenden är USA ett mycket ofantastiskt land. Ojämlika förhållanden (bland industriländer) ger högre andel fetma hos befolkningen, högre andel tonårsfödslar, sämre hälsotillstånd, högre dödlighet, fler mord osv, osv, osv. Jag tror att vi har socialismen att tacka för mycket. För mer jämlika förhållanden och mindre skillnader i inkomster ger bättre förutsättningar hos hela befolkningen.
Det jag suttit och väntat på i stort sett hela boken är förutsättningarna på Kuba. Kuba har inte funnits med i några tabeller. När jag var på Kuba blev jag otroligt fascinerad över detta land, hur de utnyttjade sina resurser maximalt, hur ingen dör av svält i ett så fattigt land och hur alla har gratis sjukvård. Jämför med USA som ses som the land of oppurtunities.
Till slut dök dock Kuba upp. Ett så bra exempel.
Kuba är det enda landet i världen som överstiger 0,8 i FN:s Human development index - det vill säga har ett godtagbart mänskligt välbefinnande (Sverige ligger på ca 0,92) och som samtidigt lyckas lämna ett hållbart ekologiskt fotavtryck per person - som alltså släpper ut godtagbara mängder koldioxid (Sverige ligger betydligt över den gränsen). Då ska man minnas att Kuba inte är har ny teknologi vad gäller energieffektivitet. Om de även skulle ha effektivare teknologi skulle de alltså kunna ligga betydligt under. Vi har väl en del att lära där. För samtidigt som vi utvcklar vår teknologi, tycks vi inte bli bättre på att hushålla med energi och konsumtion. Det är som att bara för att vi kör miljöbil kan vi unna oss en semester i Thailand.
Ett annat talande exempel.
USA är ett mycket ojämlikt land med stora klyftor. Där är man också väldigt bra på att framhålla sig, personligen. Man framhåller hur bra man är och skyller gärna på annat/andra när man misslyckas eller när något går fel.
Japan är ett betydligt mer jämlikt land med färre sociala problem och små klyftor. Där hänvisar man gärna till slumpen eller god tur när man lyckas med något bra istället för att lyfta fram sig själv. När något går fel däremot är man snabb att ta på sig skulden.
Det är ett exempel på vad konkurrens kan göra med människor. Ibland tycker jag att Jante har sina fördelar. Jag tycker verkligen att det är ett attraktivt personligt drag att vara ödmjuk med sina framgångar och med sådant man lyckas med. Av någon anledning ser jag framgångsrika och ödmjuka personer som mer framgångsrika än framgångsrika och skrävlande personer.
Läs boken och se diagrammen med egna ögon. De talar ett tydligt språk om tendenser i samhället som jag tycker alla skulle behöva se och reflektera över.
Det jag suttit och väntat på i stort sett hela boken är förutsättningarna på Kuba. Kuba har inte funnits med i några tabeller. När jag var på Kuba blev jag otroligt fascinerad över detta land, hur de utnyttjade sina resurser maximalt, hur ingen dör av svält i ett så fattigt land och hur alla har gratis sjukvård. Jämför med USA som ses som the land of oppurtunities.
Till slut dök dock Kuba upp. Ett så bra exempel.
Kuba är det enda landet i världen som överstiger 0,8 i FN:s Human development index - det vill säga har ett godtagbart mänskligt välbefinnande (Sverige ligger på ca 0,92) och som samtidigt lyckas lämna ett hållbart ekologiskt fotavtryck per person - som alltså släpper ut godtagbara mängder koldioxid (Sverige ligger betydligt över den gränsen). Då ska man minnas att Kuba inte är har ny teknologi vad gäller energieffektivitet. Om de även skulle ha effektivare teknologi skulle de alltså kunna ligga betydligt under. Vi har väl en del att lära där. För samtidigt som vi utvcklar vår teknologi, tycks vi inte bli bättre på att hushålla med energi och konsumtion. Det är som att bara för att vi kör miljöbil kan vi unna oss en semester i Thailand.
Ett annat talande exempel.
USA är ett mycket ojämlikt land med stora klyftor. Där är man också väldigt bra på att framhålla sig, personligen. Man framhåller hur bra man är och skyller gärna på annat/andra när man misslyckas eller när något går fel.
Japan är ett betydligt mer jämlikt land med färre sociala problem och små klyftor. Där hänvisar man gärna till slumpen eller god tur när man lyckas med något bra istället för att lyfta fram sig själv. När något går fel däremot är man snabb att ta på sig skulden.
Det är ett exempel på vad konkurrens kan göra med människor. Ibland tycker jag att Jante har sina fördelar. Jag tycker verkligen att det är ett attraktivt personligt drag att vara ödmjuk med sina framgångar och med sådant man lyckas med. Av någon anledning ser jag framgångsrika och ödmjuka personer som mer framgångsrika än framgångsrika och skrävlande personer.
Läs boken och se diagrammen med egna ögon. De talar ett tydligt språk om tendenser i samhället som jag tycker alla skulle behöva se och reflektera över.
Kommentarer
Postat av: Blingbling
Ödmjukhet är ett vackert drag.
Trackback
