Hannas Plats

Om jag inte kan få en egen måne vill jag ha en ö.

Mt Cook, ett år har gått

Gick och log och myste när jag kände en värmande och bekant sol nå mina frusna kinder på väg till Ica idag.

Så kom jag på vad jag gjorde för ett år sen och blev ännu varmare även på insidan.

Jag och Bettan fann varann, jag köpte min nuvarande kamera efter att den gamla gått sönder och jag återsåg min stora längtan, Mt Cook. Detta vackra berg!



Tyvärr lyckades jag inte få med oss alla tre på en bild.



Det finns också en sak som jag aldrig berättat för någon som hände för ett år sen idag. Det är att jag var med i en bilolycka som kunde ha blivit betydligt mer allvarlig än den blev, första dagen med bilen på Nya Zeeland. Men jag förträngde den snabbt och körde vidare. Nu har jag berättat det också.

Ser sjukt vackert ut...och tur det gick bra..änglavakt. Kram

Bilolycka?? Jag kräver ett eget inlägg om fadäsen.

Usch, så läskigt. Tur det gick bra!

Frö: Jag tror det var precis vad jag hade!



Ester: Usch, jag vet inte om jag vill formulera den i ord. Men det kanske vore bra som terapi. Jag satsade istället på att ge mig upp på hästryggen igen och bara köra som inget hade hänt. Tycker faktiskt jag kan se på bilderna jag tog av mig själv efteråt att jag ser lite påverkad ut även om jag inte tyckte det själv vid tillfället.

Påverkad som i tagen, inget annat.

Vilka vackra berg! Måste ha varit helt fantstisk att få ha varit där. Kör försiktigt dock! :)