Utan glasberg
Läste i DN söndag idag saker som sas om singelskap. Vettiga och sköna saker för en gångs skull. Att leva själv betyder inte att man är ensam. Att leva i ett förhållande betyder inte att man inte är ensam. Att vara självbo är att trivas med sitt eget sällskap.
Man kan leva själv utan att vara konstig. (Även om jag inte på något vis menar att jag inte skulle vara det.)
Aldrig har ett förhållande fått mig att må så bra som jag kan få mig själv att må. Det är något jag känner mig trygg i, något jag ständigt faller tillbaka på. Ingen annan kan göra mig lyckligare än jag själv.
Jag ser mig som fri. Och oftast lycklig i mig själv.
För nu är det definitivt.
Läs även andra bloggares åsikter om självbo, öliv, lycka
Satan, vad bra sagt! Blir inspirerad och snor genast uttrycket! :-)
Jag försöker lära mig det där som du verkar kunna så bra. Att vara självbo alltså. 2009 ska bli ett bra sådant år!
Jag försöker lära mig det där som du verkar kunna så bra. Att vara självbo alltså. 2009 ska bli ett bra sådant år!
Intressant. Jag mösta söka fram min DN och läsa. Jag är ju självbo så det visslar om det :)
Jag tror bara man völjer något som funkar, så brukar det funka. Sedan brukar alltid omvärlden ha synpunkter, men det har den ju alltid. Gillar uttrycket även om jag inte vill hamna där igen.
Så länge man hittar en livsstil som passar en själv så tycker jag det är bra. Synd bara att det finns så många outtalade normer och förväntningar på människor. Självbo är det bästa jag hört på länge!
Håller med de flesta här ovan!
Det är stor skillnad på att vara ensam och att vara singel!
Många kloka ord. Självbo är ett bra ord. Mycket bra.
Självbo har en stark och positiv klang. Skönt ord!
Grattis på namnsdagen, förresten!
precis sådär ska det ju vara. Man måste kunna göra sig själv lycklig och inte förvänta sig att någon annan ska kunna göra det åt en.
Trivs också som självbo. Men jag tror sambo skulle funka det med. Man anpassar sig förmodligen till det också. Som med allt annat.
Tess: Bara att sno!
C: Jag önskar dig lycka till.
Bling: En bra sort.
Magnus: Allt handlar om preferenser.
Ester: Mycket användbart!
Karin: Ja, det är det definitivt.
Petra: Visst är det.
Fia: Tack! :)
Lina: Nä, det tror jag är något som ofta glöms bort. Att man lägger allt i någon annans händer. Inte en särskilt lätt uppgift för någon annan. Dessutom är det ju skönt att kunna vara lycklig i sig själv - då är det lättare att vara lycklig med någon annan också antaligen.
Tom: Jag tror att jag skulle klara av att vara sambo också. Jag har nog bara inte ambitionen. Och ambitionen är väl det viktigaste för att lyckas med något.
Jag gillar ordet. Själv har en mycket mer positiv klang
än ensam. Jag minns också mitt äktenskap och skriver
under på att man kan känna sig ensam fast man är två.
Även om jag har min Ljusblå så är ju ensam mycket i
veckorna och jag trivs verkligen i mitt eget sällskap också.
