Hannas Plats

Min plats här i världen, det är på landet. När hösten nalkas och alla börjat flytta hem till stan, då sitter jag fortfarande på altanen och blickar ut över min stilla härlighet.

Dagarna är väldigt inrutade och det är skönt. Jag har rutin här.

Att gå och handla är inte ett trist projekt utan en idyllisk cykeltur längs en grusväg. Eftersom det är en ganska bra bit hinner jag få upp pulsen och kan klassa turen även som motion.

Väl tillbaka skyndar jag mig ner till vattnet. Där syns inte en kotte. Vattnet är fortfarande så lågt att många ovanliga stenar har blottats vid strandkanten. På bryggan värmer solen och jag skyndar mig ner i vattnet. Eftersom det inte finns en människa så långt ögat kan nå blir det nakenbad. Termometern visar 16,5 grader och jag tar några snabba armtag. Sen torkar jag upp på den solvarma bryggan.

Efter lunch lyssnar jag som alltid på Sommar i solen. Det är så skönt att gå naken att jag ännu inte hunnit få på mig kläderna. Inte en granne i närheten som kan chockas, så jag fortsätter al naturelle.

När åskan börjar gå sätter jag igång att klippa gräset. Jag vill inte utmana ödet så kläderna har nu åkt på till slut. Även gräsklippningen är motion eftersom det är handjagande. Jag ser till att klippa ordentligt i kanterna också med häcksaxen. Väl klar har jag arbetat på en god timme, och det känns lite i armarna.

Jag häller upp lite chips i en skål, öppnar en folköl och sätter mig på altanen för att betrakta mitt verk.

Det här är livet. Inga människor. Hösten blåser ner björkrufs från träden och jag har fortfarande sommarlov.

Jag vill aldrig åka hem. Lämna det här. Lugnet och tryggheten. Även om mörkret tränger in i varje liten vrå av mitt medvetande om natten, och tystnaden är så kompakt att den nästan gör ont. Ingen vind. Inget regn. Ingenting rör sig. Allt väntar på nästa andetag. Det är då jag somnar gott i min säng.



Och imorgon börjar skrivlägret. Om du ännu inte lämnat in ditt bidrag gör du det lättast genom att skiva en kommentar här.

Läs även andra bloggares åsikter om Hannas plats, paradis, tystnad