Bokmal
De senate veckorna har jag slukat böcker som aldrig förut. Just nu håller jag på med en tegelsten. Emellanåt kom jag på att jag ville läsa ungdomsböcker för att bryta av. Så jag har läst om Tre deckares och Fem-gängets äventyr.
Det känns som att man missar något när man går från ungdomsböckerna till vuxenlitteraturen. I ungdomslitteraturen finns den där oförställda lyckan över småsaker. Det finns naturliga rädslor för saker som inte bara är genuin ondska, sånt vi tydligen lär oss hantera i vuxenlitteraturen som vardagsmat. Det finns också en vänskaplig värme som oftast förloras i vuxendeckare till förmån för trassliga kärleksrelationer som tycks ändlösa.
Hur hårda måste vi bli i vuxendeckarna?
Jag saknar ungdomslitteraturen. Den känns oförstörd och varmare att träda in i.
Läs även andra bloggares åsikter om ungdomslitteratur, Tre Deckare, Fem-gänget
Det känns som att man missar något när man går från ungdomsböckerna till vuxenlitteraturen. I ungdomslitteraturen finns den där oförställda lyckan över småsaker. Det finns naturliga rädslor för saker som inte bara är genuin ondska, sånt vi tydligen lär oss hantera i vuxenlitteraturen som vardagsmat. Det finns också en vänskaplig värme som oftast förloras i vuxendeckare till förmån för trassliga kärleksrelationer som tycks ändlösa.
Hur hårda måste vi bli i vuxendeckarna?
Jag saknar ungdomslitteraturen. Den känns oförstörd och varmare att träda in i.
Läs även andra bloggares åsikter om ungdomslitteratur, Tre Deckare, Fem-gänget
Kommentarer
Postat av: Cosmic Moose
Hm, intressant...
Jag tycker om vuxenlitteratur mer än ungdomslitteratur, men samtidigt kan jag sakna lite av det där mjuka som du pratar om. Det där med relationer är alltid bättre i ungsdomslitteratur tycker jag. Mer äkta på något sätt.
Postat av: Karin
Nalle Puh rekommenderas varmt - mycket mjukare litteratur.
Postat av: Anna
Men oj, så sugen jag blev att läsa om Fem-gänget! Jag älskade dem, minns jag. Och Maria Gripes "Tordyvveln...".
Trackback