It takes two...
Mina muskler blir maximalt belastade på ett sätt jag aldrig riktigt lyckas få till på gym. Det är något med maskinerna. De passar inte riktigt med min kropp. De skaver och tar liksom inte riktigt på rätt muskel. De kan inte vara gjorda för min kropp någonstans.
Min kropp är mitt eget gym. Det enda problemet är att jag skulle bara ett litet verktyg i form av en till kropp. På något vis går det också lättare med någon som står och peppar och hejar på.
Jag har aldrig tränat med någon. Nu inser jag att det har sina fördelar. Med någon, men utan gym.
Läs även andra bloggares åsikter om kroppsgym, muskler, träning
Jag har haft så fullt upp den här veckan så jag har inte haft tid att läsa bloggar. Nu har jag läst ifatt och har läst om ditt lysrörsdilemma. Och så känner jag - det här måste vi se till att du fixar utan att anlita manlig hjälp. Det känns angeläget för genusdebatten!
Kan du inte klättra upp på en hög stol e.dyl. så att du har bra sikt in till lysrörsfästet. När du vrider på lysröret ser du några små stift i fästet som rör sig lite. När du har vridit lysröret ett kvarts varv ser du att stiften rör sig, och då ska du dra lysröret rakt neråt. Nu håller jag tummarna att det kommer att gå bra. Girl power!!!
Fia: Jag kan inte annat än att hålla med, jag ska inte behöva anlita manlig hjälp. Och det här är ett bra inslag i genusdebatten. Jag ser stiften och att de ska komma ut på baksidan i mitt fall. Problemet är att jag inte kan rubba lysröret så långt. Jag ser mig inte som särskilt svag. Ska man behöva vara stark som en hel lejonflock för att kunna sköta sin egen armatur i den här världen. Ja, jag är ganska frustrerad. Varje gång jag tar i det där jäkla lysröret känns det som att jag ska börja gråta bara för att jag fanimej inte klarar av något som borde vara den enklaste sak. Vem har konstruerat den där skiten?!
åhhh..jag måste träna....
imorgon! Suck!
Du behöver helt enkelt en Drill sergeant. Skickar min så snart han är klar med mig.
Lina: Åh, men vilken tråkig känsla. Finns det inga roliga danspass?!
Magnus: Det också. Men framför krävs det två för att göra de jobbigaste övningarna. Någon som håller i benen när man tränar och som ligger på ens rygg när man stretchar. Det är så mäktigt bra!
