Hannas Plats

Ett fint stycke kött. Det fick jag med mig hem i lördags. Vi snackar biffkött här. Första gången jag gjorde en stek och jag kände mig galet pysslig. Nu äter jag kött varje dag. Jag skulle kunna sätta mig och riktigt frossa i stora stycken med kött, kött, kött. Men jag blir lite så där snål också. Varför ska jag sätta i mig allt på en gång och mår man verkligen bra av såna där sjuka mängder kött?

Så jag äter snällt min potatis och morot vid sidan av. Och blir mätt. Med vin till - i rödvinssåsen alltså. Man får glädjas åt det lilla.

Eller så kan man glädjas åt chokladtårtan som min gulliga svägerska skickade hem mig med efter baletten. Något bra måste jag väl ha gjort då kanske. Eller? Eller så har jag bara en väldigt snäll svägerska, helt oförtjänt.

Läs även andra bloggares åsikter om kött, choklad, mätt, hemlagat