Hannas Plats

Mitt hem är till stor del ett hopplock av saker som givits mig till skänks. Min absoluta favorit är farfars fotölj som ser ut som ny, även om den är från 50-talet. Så gott som samtliga familjemedlemmar har bidragit på ett eller annat sätt med saker till mitt hem. Det är lite kul när familjen känner igen sina gamla grejer också. "Hanna, den där kastrullen..." Ja, jo, den fick jag med mig från föäldrahemmet när jag flyttade. Den är säkerligen från tidigt 80-tal. Och så vidare.



Jag gillar det av fler anledningar. Det är roligt med alla minnen som samlas med grejerna, framför allt när andra ser dem. Det är ett lite mer ekonomiskt perspektiv på att skrapa ihop till ett hem - även om man nu bott själv i åtta år. Man behöver faktiskt inte bara ha det senaste och trendigaste. Framför allt det, det känns som ett ekologiskt alternativ på heminredning. Och det är det jag gillar bäst.

De senaste tillskotten i min heminredning är en grillpanna som mamma tröttnat på (och som det finns risk att även jag tröttnar på lite snabbt - den ska få bo hos mig på prov) och ett vinställ som min vän M tröttnat på. Jag behöver verkligen ett vinställ, men tanke på att jag rent av börjat samla på mig viner så smått.

Det finns faktisk tytterligare en aspekt i detta som jag gillar. Och det är att jag slipper gå och se ut och köpa grejerna. För den lata är det helt perfekt. Någon annan tycker att jag borde, och så hämtar jag dem bara helt sonika. För loppis är ju annars ett alternativ, men det är lite för mycket SkoUnokänsla över det. Jag orkar allt för sällan se, ta in och bestämma mig på Loppisar och Myrorna.

Läs även andra bloggares åsikter om ekologi, arvegods, heminredning, ihopplock