På plats
Idag föll jazzfunken på plats. Det är en högre nivå än jag kört tidigare. Så långt är allt klart. Förra veckan fick jag en känsla av ångest när vi körde koreografin.
Men idag mindes jag allt. Jaanis kör ju den stilen. Det går fort, fort fram, veckan därpå kör vi igenom samma sak. Det satte sig idag, och som jag har tänkt på koreografin hela veckan.
Jag blev så lättad. Var lite orolig att hon skulle kasta ut mig annars. På riktigt.
Nu känner jag mig lugn.
Dessutom föll poletten till slut ner i bloggosfären också. Tackar man för. Jag känner mig ytterligt korkad.
Andra bloggar om: på plats, jazzfunk, utkastad, tempo
vad är det för polett? nyfiken i en strut... kul att det klickar med dansen! Får man se det på festen också eller? Ska jag fortfarande ta med mig gitarren? :-)
Ja, vadå för pollett? Kul att dansen gick bra!
jag tyckts inte vara den enda som är nyfiken på poletten.
Dansen...hmm..ja, du vet;)
Jag älskar dans! Eller, jag älskar att titta på dans! Själv producerar jag inte många steg. Tyvärr. Blir så sugen på att se dig in action i alla fall...
Grannen: Det kommer nog inte bli så mycket spelande för min del så du kan nog lämna gitarren hemma =) Men tack ändå.
Petra: Hehehe... kollegan har några ganska underhållande filmsnuttar på när jag dansar, vem vet, de kanske hamnar på you tube =) Eller inte...
Vad gäller poletten så... ja, ibland missar man bara helt uppenbara kopplingar helt enkelt. Som att man känner sina kommentarlämnare exempelvis.
Aj då! ;-)
Kram
Jazz: Så trööööög ibland! ;)
