Kaffedrickaren
Jag funderar lite på när jag egentligen blev kaffedrickare.
När jag sommarjobbade i färghandeln som tonåring hände det att jag tog en kopp svart på bit (ja, mina kollegor var betydligt äldre) eller om det var fikabröd till. Men det var ganska sällan.
På mitt första riktiga jobb var jag 20. Då lärde jag mig att fika på riktigt. Jag tog en kopp kaffe på varje fika, men drack aldrig vid mitt eget skrivbord eller hemma. Vi hade en kaffemaskin som gjorde löjligt kaffe, helt utan riv. Nybörjarkaffe. Och det funkade för mig.
När jag sedan blev student blev jag tvungen att skaffa mig en egen kaffekokare. Och det gjorde ju att möjligheten att dricka kaffe fanns varje dag. Dessutom gjorde jag ingen skillnad på veckodag och helg. Varje dag var potentiell studiedag. Och jag blev en kaffedrickare på riktigt.
Nu dricker jag kaffe utan att fundera över det. På jobbet har vi så otäckt kaffe att det ibland kan gå en arbetsdag utan att jag dricker en kopp. Och det är då huvudvärken smyger sig på.
Jag antar att det innebär att jag är en missbrukare.
Så var det kaffedags.
Andra bloggar om: kaffe, missbrukare, konstant intag
Kaffe på bit, va gulligt...har du druckit kaffe på fat också?
Kaffe är ett absolut måste! En viktig drog.
Magnus: JAG har druckit kaffe på fat. Med morfar. Det var tider det... ;)
Magnus: Icke! Jag förstår inte poängen med att dricka det från fatet.
Oliven: Mycket viktig!
Petra: Vad är syftet med fatet?
Kaffe är inte "my cup of tea" ;)
Marina: Det ska du vara glad över.
Jag började nog dricka kaffe redan när jag var 16. Då drack jag med socker, utan mjölk. Idag dricker jag kaffe med mjölk, utan socker.
Vi har oxå äckligt kaffe på jobbet. Tur att det finns en coffeeshop runt hörnet:)
Bling: Ja, kaffe måste ha ha mjölk också. Det är så gott!
Beyonce: Det har vi också =)
Har aldrig "lärt" mig dricka kaffe och räknas fortfarande som BARN på släktträffarna! Ha ha.. E de så ovanligt att inte dricka kaffe??
kaffe är ett måste varje dag!Inte bara för att man är beroende utan för att det är en viss känsla tycker jag å socialt med, mysigt att sitta med en vän å prata över en kaffe!
I Korea har de inget bryggkaffe. Jag får överleva på svindyr espresso och pulverblask. bah!
Hanna: Barnbordet för dig alltså.
Fia: Visst är det så. Det är hela känslan och smaken, gärna med en bit choklad =)
Patrik: Jag är lite orolig för hur det ska gå när jag tar mitt beroende med mig utomlands.
