Facebook - min nye vän
Och hade det inte varit för facebook hade det antagligen inte hänt förrän jag sprungit på henne på stan. Om, menar jag förstås.
För även om det skulle kunna vara möjligt att hitta någon på hitta.se så lyfter man helt enkelt inte bara luren och ringer efter så där en 10 år.
Men facebook gör det möjligt. Det blir liksom okomplicerat. Och det gör mig glad.
Sen har jag hunnit med att ha en och annan dålig erfarenhet från facebook redan också. Men det är en annan sak...
Andra bloggar om: facebook, återknutna vänskapsband
Der är underbart när det finns hjälpmedel som gör saker och ting okomplicerat. För att ta kontakt igen efter 10 år kan verkligen vara knepigt!
Petra: Helt klart!
Det är därför jag är kvar på Facebook. För att jag har hittat många skatter i gömmorna!
Jag har hittat en japansk vän som jag tappade bort för 10 år sedan. Grät av lycka. Vad är dina dåliga erfarenheter? Jag har förresten tagit bort länken till min blogg eftersom både x och flörtar hittat mig där på fejsbook.
Nu är jag verkligen den enda i hela världen som inte är med där...
Therror: det är en riktig skattkista!
Bling: Människor som jag en gång var vän med men som inte svarat på tilltal. Kan bero på att de inte varit inloggade, men två månader!! Det svider lite ändå...
Beyonce: Chop, chop!
Facebook är bra MEN jag blir snart tokig på alla applikationer, varför räcker det inte med info om en själv och en gästbok, typ.
Kluster: Jag vet, det blir lite mycket till slut...
